Samhällsvetenskapsprogrammet tog över förstaplatsen från ekonomi när Jämtlandseleverna valde gymnasieprogram. Det visar ny statistik från Skolverket.
1 805 elever folkbokförda i Jämtland sökte till gymnasiet i år. Av dem valde 899 personer ett yrkesprogram som förstahandsalternativ. Det motsvarar knappt 50 procent av de sökande och är 1,2 procentenheter färre än förra året. Samtidigt minskade andelen som sökte högskoleförberedande program – till 821 personer, eller knappt 46 procent. Det är den lägsta andelen i Jämtland sedan läroplanen 2011 infördes.
De högskoleförberedande programmen och yrkesprogrammen utgör gymnasieskolans nationella program. I Jämtland sökte 1 720 personer ett nationellt program. Övriga sökte introduktionsprogram, för dem som saknar fullständiga grundskolebetyg.
Historiskt sett har högskoleförberedande programmen oftast varit populärast bland eleverna i Jämtland, men de senaste tre åren har yrkesprogrammen legat i topp. Som störst var glappet mellan högskoleförberedande och yrkesprogram läsåret 2015/16, när över 53 procent sökte högskoleförberedande program och 44 procent sökte yrkesprogram. Läsåret 2021/22 – när skillnaden var som minst – var det jämnt mellan högskoleförberedande och yrkesprogram.
Kvinnorna valde högskoleförberedande program
Bland kvinnorna i Jämtland är det dock flest som valt högskoleförberedande program i första hand, knappt 49 procent jämfört med 47 procent som valde yrkesprogram. Bland männen sökte knappt 53 procent yrkesprogram och knappt 43 procent högskoleförberedande program.
Samhäll tar över förstaplatsen
Även om yrkesprogrammen är vanligast bland eleverna från Jämtland lockade det högskoleförberedande samhällsvetenskapsprogrammet flest förstahandssökande i år. Dit sökte 248 personer, eller knappt 14 procent av eleverna. Därmed går samhäll om fjolårsettan, ekonomiprogrammet, som i år lockade 235 elever i länet.
Det populäraste yrkesprogrammet bland eleverna i Jämtland är fordon och transport, med 186 förstahandssökande. Estet klättrar på listan över populäraste program i Jämtland medan försäljning och service trillar ut från topp tio.
Brist på arbetskraft väntas inom vården och i industrin
Enligt SCB:s senaste långtidsprognos över arbetsmarknaden väntas efterfrågan på arbetskraft med gymnasial yrkesutbildning öka kraftigt till 2040 – främst inom teknik, tillverkning och vård. Ökningen beror till stor del på att arbetsgivarna antas vilja anställa personer med yrkesutbildning, snarare än arbetskraft som saknar utbildning.
Prognoserna görs också på länsnivå. I Jämtland antas det råda balans mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft som gått högskoleförberedande gymnasieutbildning, medan det väntas råda stor brist på folk med gymnasial industriteknisk utbildning. Dessutom förutspås brist inom vård- och omsorgsutbildning.
| Utbildning | Prognos 2040 för Jämtland | Prognos 2040 för riket |
|---|---|---|
| Högskoleförberedande utbildning | Balans | Visst överskott |
| Barn- och fritidsutbildning | Stort överskott | Överskott |
| Byggutbildning | Balans | Brist |
| El, data- och kommunikationsteknik, automation | Viss brist | Brist |
| Fordonsutbildning | Balans | Viss brist |
| Försäljnings– och serviceutbildning | Balans | Balans |
| Hotell- och turismutbildning | Ingen uppgift | Visst överskott |
| Industriteknisk utbildning | Stor brist | Stor brist |
| Naturbruksutbildning | Balans | Viss brist |
| Restaurang- och livsmedelsutbildning | Viss brist | Brist |
| Transportutbildning | Överskott | Balans |
| VVS, energi, drift och underhåll | Balans | Viss brist |
| Vård- och omsorgsutbildning | Brist | Brist |
Flest sökande till högskoleförberedande program i Sverige
I riket som helhet sökte 56 procent till högskoleförberedande utbildningar medan 38 procent sökte yrkesprogram. Skillnaden är mindre än förra läsåret och det är det femte året i rad som andelen sökande till yrkesprogrammen ökar. Samhällsvetenskapsprogrammet hade flest sökande i landet, före ekonomi på andra plats. Yrkesprogrammet med störst söktryck var el- och energiprogrammet.
– Att intresset för yrkesprogrammen ökar är positivt, det finns ett stort behov av personer med en gymnasial yrkesutbildning. Samtidigt ser vi fortfarande att fördelningen av sökande inte helt matchar de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden, säger Agnes Duregård, undervisningsråd på Skolverket i ett pressmeddelande.
Men olika program är olika populära i olika delar av landet. De högskoleförberedande utbildningarna är framför allt störst i större städer. I de flesta kommuner, 194 av 290, har dock yrkesprogrammen flest sökande.
I sex av åtta kommuner i Jämtland hade yrkesprogrammen flest sökande.
| Andel sökande | Förändring (procentenheter) | ||
|---|---|---|---|
| 1 (2) | Samhällsvetenskapsprogrammet | 13,7 % | ±0,0 |
| 2 (1) | Ekonomiprogrammet | 13,0 % | −3,2 |
| 3 (3) | Fordons- och transportprogrammet | 10,3 % | +0,5 |
| 4 (4) | Naturvetenskapsprogrammet | 8,9 % | +1,2 |
| 5 (5) | Naturbruksprogrammet | 8,2 % | +2,0 |
| 6 (7) | Barn- och fritidsprogrammet | 5,3 % | −0,5 |
| 7 (11) | Estetiska programmet | 5,0 % | +1,3 |
| 8 (6) | Bygg- och anläggningsprogrammet | 4,4 % | −1,7 |
| 9 (15) | Individuellt alternativ | 4,2 % | +1,6 |
| 9 (8) | Frisör- och stylistprogrammet | 4,2 % | −0,5 |
| 11 (12) | Teknikprogrammet | 3,6 % | +0,2 |
| 11 (9) | El- och energiprogrammet | 3,6 % | −0,9 |
| 13 (10) | Försäljnings- och serviceprogrammet | 3,4 % | −0,5 |
| 14 (13) | Vård- och omsorgsprogrammet | 2,7 % | +0,1 |
| 15 (13) | Hotell- och turismprogrammet | 2,4 % | −0,2 |
| 16 (16) | Restaurang- och livsmedelsprogrammet | 2,3 % | ±0,0 |
| 17 (17) | Industritekniska programmet | 1,3 % | +0,1 |
| 18 (19) | VVS- och fastighetsprogrammet | 1,3 % | +0,5 |
| 19 (18) | Humanistiska programmet | 1,1 % | +0,2 |
| 20 (20) | Programinriktat val | 0,4 % | −0,3 |
| 21 (21) | Riksrekryterande utbildningar | 0,3 % | −0,1 |
| 22 (22) | International Baccalaureate | 0,2 % | +0,1 |
| 23 (23) | Yrkesintroduktion | 0,1 % |
| Kommun | Yrkesprogram | Högskoleförb. | Antagna | Populäraste program |
|---|---|---|---|---|
| Berg | 65,0 % | 32,5 % | 74,4 % | Bygg/anläggning · Fordon/transport |
| Bräcke | 47,8 % | 40,6 % | 54,1 % | Samhäll |
| Härjedalen | 57,6 % | 39,4 % | 64,6 % | Fordon/transport |
| Krokom | 49,7 % | 44,8 % | 67,8 % | Samhäll |
| Ragunda | 79,5 % | 16,4 % | 55,7 % | Naturbruk |
| Strömsund | 64,3 % | 31,8 % | 65,3 % | Fordon/transport |
| Åre | 34,7 % | 61,8 % | 76,8 % | Ekonomi |
| Östersund | 46,2 % | 49,2 % | 65,3 % | Samhäll |
| Andel sökande | Förändring (procentenheter) | ||
|---|---|---|---|
| 1 (1) | Samhällsvetenskapsprogrammet | 17,5 % | +0,6 |
| 2 (2) | Ekonomiprogrammet | 14,1 % | −2,2 |
| 3 (3) | Naturvetenskapsprogrammet | 11,9 % | +0,3 |
| 4 (4) | Teknikprogrammet | 6,3 % | −0,4 |
| 5 (5) | El- och energiprogrammet | 5,9 % | −0,1 |
| 6 (6) | Estetiska programmet | 5,4 % | +0,6 |
| 7 (7) | Fordons- och transportprogrammet | 5,2 % | +0,3 |
| 8 (8) | Bygg- och anläggningsprogrammet | 4,1 % | +0,2 |
| 9 (9) | Barn- och fritidsprogrammet | 3,6 % | −0,1 |
| 10 (11) | Naturbruksprogrammet | 3,6 % | +0,3 |
| 11 (10) | Försäljnings- och serviceprogrammet | 3,4 % | −0,2 |
| 12 (12) | Vård- och omsorgsprogrammet | 3,0 % | ±0,0 |
| 13 (14) | Individuellt alternativ | 2,8 % | +0,3 |
| 14 (13) | Frisör- och stylistprogrammet | 2,6 % | −0,1 |
| 15 (16) | Industritekniska programmet | 1,8 % | +0,2 |
| 16 (15) | Yrkesintroduktion | 1,6 % | −0,1 |
| 17 (17) | Restaurang- och livsmedelsprogrammet | 1,6 % | ±0,0 |
| 18 (18) | Hotell- och turismprogrammet | 1,4 % | +0,1 |
| 19 (19) | VVS- och fastighetsprogrammet | 1,2 % | +0,2 |
| 20 (21) | Programinriktat val | 0,7 % | ±0,0 |
| 21 (23) | Riksrekryterande utbildningar | 0,7 % | +0,1 |
| 22 (20) | Språkintroduktion | 0,6 % | −0,1 |
| 23 (22) | International Baccalaureate | 0,6 % | −0,1 |
| 24 (24) | Humanistiska programmet | 0,4 % | ±0,0 |