Fordons- och transportprogrammet tog över förstaplatsen från ekonomi när Härjedalseleverna valde gymnasieprogram. Det visar ny statistik från Skolverket.
99 elever folkbokförda i Härjedalen sökte till gymnasiet i år. Av dem valde 57 personer ett yrkesprogram som förstahandsalternativ. Det motsvarar knappt 58 procent av de sökande och är 1,9 procentenheter fler än förra året. Samtidigt minskade andelen som sökte högskoleförberedande program – till 39 personer, eller drygt 39 procent.
De högskoleförberedande programmen och yrkesprogrammen utgör gymnasieskolans nationella program. I Härjedalen sökte 96 personer ett nationellt program. Övriga sökte introduktionsprogram, för dem som saknar fullständiga grundskolebetyg.
Även historiskt sett har yrkesprogrammen oftast varit populärast bland eleverna i Härjedalen. De senaste nio åren har yrkesprogrammen legat i topp. Gapet mellan högskoleförberedande och yrkesprogram är relativt stort i år. Som störst var det läsåret 2023/24, när över 35 procent sökte högskoleförberedande program och knappt 64 procent sökte yrkesprogram. Läsåret 2016/17 – när skillnaden var som minst – sökte knappt 51 procent högskoleförberedande program och över 48 procent yrkesprogram.
61 procent av männen valde yrkesprogram
Yrkesprogram är populärast både bland kvinnor och män i Härjedalen. 61 procent av männen valde i första hand yrkesprogram, jämfört med knappt 53 procent av kvinnorna. Till de högskoleförberedande programmen sökte knappt 34 procent av männen och knappt 48 procent av kvinnorna.
Fordon och transport tar över förstaplatsen
Det program som lockade enskilt flest förstahandssökande från Härjedalen i år var fordons- och transportprogrammet. Dit sökte 17 personer, eller drygt 17 procent av eleverna. Därmed går fordon och transport om fjolårsettan, ekonomiprogrammet, som i år lockade 13 elever i kommunen.
Brist på arbetskraft väntas inom vården och i industrin
Enligt SCB:s senaste långtidsprognos över arbetsmarknaden väntas efterfrågan på arbetskraft med gymnasial yrkesutbildning öka kraftigt till 2040 – främst inom teknik, tillverkning och vård. Ökningen beror till stor del på att arbetsgivarna antas vilja anställa personer med yrkesutbildning, snarare än arbetskraft som saknar utbildning.
Prognoserna görs också på länsnivå. I Jämtland antas det råda balans mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft som gått högskoleförberedande gymnasieutbildning, medan det väntas råda stor brist på folk med gymnasial industriteknisk utbildning. Dessutom förutspås brist inom vård- och omsorgsutbildning.
| Utbildning | Prognos 2040 för Jämtland | Prognos 2040 för riket |
|---|---|---|
| Högskoleförberedande utbildning | Balans | Visst överskott |
| Barn- och fritidsutbildning | Stort överskott | Överskott |
| Byggutbildning | Balans | Brist |
| El, data- och kommunikationsteknik, automation | Viss brist | Brist |
| Fordonsutbildning | Balans | Viss brist |
| Försäljnings– och serviceutbildning | Balans | Balans |
| Hotell- och turismutbildning | Ingen uppgift | Visst överskott |
| Industriteknisk utbildning | Stor brist | Stor brist |
| Naturbruksutbildning | Balans | Viss brist |
| Restaurang- och livsmedelsutbildning | Viss brist | Brist |
| Transportutbildning | Överskott | Balans |
| VVS, energi, drift och underhåll | Balans | Viss brist |
| Vård- och omsorgsutbildning | Brist | Brist |
Flest sökande till högskoleförberedande program i Sverige
I riket som helhet sökte 56 procent till högskoleförberedande utbildningar medan 38 procent sökte yrkesprogram. Skillnaden är mindre än förra läsåret och det är det femte året i rad som andelen sökande till yrkesprogrammen ökar. Samhällsvetenskapsprogrammet hade flest sökande i landet, före ekonomi på andra plats. Yrkesprogrammet med störst söktryck var el- och energiprogrammet.
– Att intresset för yrkesprogrammen ökar är positivt, det finns ett stort behov av personer med en gymnasial yrkesutbildning. Samtidigt ser vi fortfarande att fördelningen av sökande inte helt matchar de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden, säger Agnes Duregård, undervisningsråd på Skolverket i ett pressmeddelande.
Men olika program är olika populära i olika delar av landet. De högskoleförberedande utbildningarna är framför allt störst i större städer. I de flesta kommuner, 194 av 290, har dock yrkesprogrammen flest sökande.
I Jämtland valde knappt 50 procent yrkesprogram och knappt 46 procent högskoleförberedande program, och i sex av åtta kommuner hade yrkesprogrammen flest sökande.
| Andel sökande | Förändring (procentenheter) | ||
|---|---|---|---|
| 1 (3) | Fordons- och transportprogrammet | 17,2 % | +7,9 |
| 2 (1) | Ekonomiprogrammet | 13,1 % | −4,4 |
| 3 (2) | Naturvetenskapsprogrammet | 10,1 % | −4,3 |
| 4 (6) | Industritekniska programmet | 9,1 % | +2,9 |
| 4 (4) | Naturbruksprogrammet | 9,1 % | +0,8 |
| 6 (13) | Teknikprogrammet | 7,1 % | +5,0 |
| 7 (8) | Samhällsvetenskapsprogrammet | 6,1 % | +0,9 |
| 8 (13) | Restaurang- och livsmedelsprogrammet | 4,0 % | +2,0 |
| 9 (16) | Humanistiska programmet | 3,0 % | |
| 9 (13) | Individuellt alternativ | 3,0 % | +1,0 |
| 9 (5) | Barn- och fritidsprogrammet | 3,0 % | −4,2 |
| 9 (12) | Frisör- och stylistprogrammet | 3,0 % | −0,1 |
| 9 (10) | Vård- och omsorgsprogrammet | 3,0 % | −1,1 |
| 14 (6) | Bygg- och anläggningsprogrammet | 2,0 % | −4,2 |
| 14 (8) | El- och energiprogrammet | 2,0 % | −3,1 |
| 14 (10) | Hotell- och turismprogrammet | 2,0 % | −2,1 |
| 14 (17) | VVS- och fastighetsprogrammet | 2,0 % | |
| 18 (18) | Riksrekryterande utbildningar | 1,0 % |
| Kommun | Yrkesprogram | Högskoleförb. | Antagna | Populäraste program |
|---|---|---|---|---|
| Berg | 65,0 % | 32,5 % | 74,4 % | Bygg/anläggning · Fordon/transport |
| Bräcke | 47,8 % | 40,6 % | 54,1 % | Samhäll |
| Härjedalen | 57,6 % | 39,4 % | 64,6 % | Fordon/transport |
| Krokom | 49,7 % | 44,8 % | 67,8 % | Samhäll |
| Ragunda | 79,5 % | 16,4 % | 55,7 % | Naturbruk |
| Strömsund | 64,3 % | 31,8 % | 65,3 % | Fordon/transport |
| Åre | 34,7 % | 61,8 % | 76,8 % | Ekonomi |
| Östersund | 46,2 % | 49,2 % | 65,3 % | Samhäll |
| Andel sökande | Förändring (procentenheter) | ||
|---|---|---|---|
| 1 (1) | Samhällsvetenskapsprogrammet | 17,5 % | +0,6 |
| 2 (2) | Ekonomiprogrammet | 14,1 % | −2,2 |
| 3 (3) | Naturvetenskapsprogrammet | 11,9 % | +0,3 |
| 4 (4) | Teknikprogrammet | 6,3 % | −0,4 |
| 5 (5) | El- och energiprogrammet | 5,9 % | −0,1 |
| 6 (6) | Estetiska programmet | 5,4 % | +0,6 |
| 7 (7) | Fordons- och transportprogrammet | 5,2 % | +0,3 |
| 8 (8) | Bygg- och anläggningsprogrammet | 4,1 % | +0,2 |
| 9 (9) | Barn- och fritidsprogrammet | 3,6 % | −0,1 |
| 10 (11) | Naturbruksprogrammet | 3,6 % | +0,3 |
| 11 (10) | Försäljnings- och serviceprogrammet | 3,4 % | −0,2 |
| 12 (12) | Vård- och omsorgsprogrammet | 3,0 % | ±0,0 |
| 13 (14) | Individuellt alternativ | 2,8 % | +0,3 |
| 14 (13) | Frisör- och stylistprogrammet | 2,6 % | −0,1 |
| 15 (16) | Industritekniska programmet | 1,8 % | +0,2 |
| 16 (15) | Yrkesintroduktion | 1,6 % | −0,1 |
| 17 (17) | Restaurang- och livsmedelsprogrammet | 1,6 % | ±0,0 |
| 18 (18) | Hotell- och turismprogrammet | 1,4 % | +0,1 |
| 19 (19) | VVS- och fastighetsprogrammet | 1,2 % | +0,2 |
| 20 (21) | Programinriktat val | 0,7 % | ±0,0 |
| 21 (23) | Riksrekryterande utbildningar | 0,7 % | +0,1 |
| 22 (20) | Språkintroduktion | 0,6 % | −0,1 |
| 23 (22) | International Baccalaureate | 0,6 % | −0,1 |
| 24 (24) | Humanistiska programmet | 0,4 % | ±0,0 |