Naturbruksprogrammet tog över förstaplatsen från el och energi när Skinnskattebergseleverna valde gymnasieprogram. Det visar ny statistik från Skolverket.
44 elever folkbokförda i Skinnskatteberg sökte till gymnasiet i år. Av dem valde 30 personer ett yrkesprogram som förstahandsalternativ. Det motsvarar drygt 68 procent av de sökande och är 11,7 procentenheter fler än förra året. Samtidigt minskade andelen som sökte högskoleförberedande program – till 13 personer, eller knappt 30 procent.
De högskoleförberedande programmen och yrkesprogrammen utgör gymnasieskolans nationella program. I Skinnskatteberg sökte 43 personer ett nationellt program. Övriga sökte introduktionsprogram, för dem som saknar fullständiga grundskolebetyg.
Även historiskt sett har yrkesprogrammen oftast varit populärast bland eleverna i Skinnskatteberg. De senaste åtta åren har yrkesprogrammen legat i topp. Gapet mellan högskoleförberedande och yrkesprogram är relativt stort i år. Som störst var det läsåret 2024/25, när över 29 procent sökte högskoleförberedande program och knappt 69 procent sökte yrkesprogram. Läsåret 2017/18 – när skillnaden var som minst – var det jämnt mellan högskoleförberedande och yrkesprogram.
77 procent av kvinnorna valde yrkesprogram
Yrkesprogram är populärast både bland kvinnor och män i Skinnskatteberg. Knappt 77 procent av kvinnorna valde i första hand yrkesprogram, jämfört med 63 procent av männen. Till de högskoleförberedande programmen sökte knappt 24 procent av kvinnorna och drygt 33 procent av männen.
Naturbruk tar över förstaplatsen
Det program som lockade enskilt flest förstahandssökande från Skinnskatteberg i år var naturbruksprogrammet. Dit sökte sju personer, eller knappt 16 procent av eleverna. Skinnskatteberg är den kommun där fjärde högst andel sökte programmet i hela landet. Högst andel sökande till naturbruk fanns i Ragunda kommun, knappt 29 procent. I Skinnskatteberg går naturbruk om fjolårsettan, el- och energiprogrammet, som i år lockade fyra elever i kommunen.
Brist på arbetskraft väntas inom vården och i industrin
Enligt SCB:s senaste långtidsprognos över arbetsmarknaden väntas efterfrågan på arbetskraft med gymnasial yrkesutbildning öka kraftigt till 2040 – främst inom teknik, tillverkning och vård. Ökningen beror till stor del på att arbetsgivarna antas vilja anställa personer med yrkesutbildning, snarare än arbetskraft som saknar utbildning.
Prognoserna görs också på länsnivå. I Västmanland antas det råda balans mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft som gått högskoleförberedande gymnasieutbildning, medan det väntas råda stor brist på folk med gymnasial industriteknisk utbildning. Dessutom förutspås brist inom byggutbildning; försäljnings– och serviceutbildning samt vvs, energi, drift och underhåll.
| Utbildning | Prognos 2040 för Västmanland | Prognos 2040 för riket |
|---|---|---|
| Högskoleförberedande utbildning | Balans | Visst överskott |
| Barn- och fritidsutbildning | Stort överskott | Överskott |
| Byggutbildning | Brist | Brist |
| El, data- och kommunikationsteknik, automation | Viss brist | Brist |
| Fordonsutbildning | Balans | Viss brist |
| Försäljnings– och serviceutbildning | Brist | Balans |
| Hotell- och turismutbildning | Ingen uppgift | Visst överskott |
| Industriteknisk utbildning | Stor brist | Stor brist |
| Naturbruksutbildning | Balans | Viss brist |
| Restaurang- och livsmedelsutbildning | Viss brist | Brist |
| Transportutbildning | Överskott | Balans |
| VVS, energi, drift och underhåll | Brist | Viss brist |
| Vård- och omsorgsutbildning | Viss brist | Brist |
Flest sökande till högskoleförberedande program i Sverige
I riket som helhet sökte 56 procent till högskoleförberedande utbildningar medan 38 procent sökte yrkesprogram. Skillnaden är mindre än förra läsåret och det är det femte året i rad som andelen sökande till yrkesprogrammen ökar. Samhällsvetenskapsprogrammet hade flest sökande i landet, före ekonomi på andra plats. Yrkesprogrammet med störst söktryck var el- och energiprogrammet.
– Att intresset för yrkesprogrammen ökar är positivt, det finns ett stort behov av personer med en gymnasial yrkesutbildning. Samtidigt ser vi fortfarande att fördelningen av sökande inte helt matchar de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden, säger Agnes Duregård, undervisningsråd på Skolverket i ett pressmeddelande.
Men olika program är olika populära i olika delar av landet. De högskoleförberedande utbildningarna är framför allt störst i större städer. I de flesta kommuner, 194 av 290, har dock yrkesprogrammen flest sökande.
I Västmanland valde drygt 53 procent högskoleförberedande program och knappt 45 procent yrkesprogram, men i tre av tio kommuner hade de högskoleförberedande programmen flest sökande.
| Andel sökande | Förändring (procentenheter) | ||
|---|---|---|---|
| 1 (4) | Naturbruksprogrammet | 15,9 % | +7,2 |
| 2 (13) | Teknikprogrammet | 11,4 % | |
| 2 (4) | Barn- och fritidsprogrammet | 11,4 % | +2,7 |
| 2 (9) | Bygg- och anläggningsprogrammet | 11,4 % | +7,0 |
| 5 (1) | El- och energiprogrammet | 9,1 % | −6,1 |
| 5 (4) | Fordons- och transportprogrammet | 9,1 % | +0,4 |
| 5 (11) | Försäljnings- och serviceprogrammet | 9,1 % | +6,9 |
| 8 (2) | Naturvetenskapsprogrammet | 6,8 % | −4,1 |
| 9 (11) | Estetiska programmet | 4,5 % | +2,4 |
| 9 (2) | Samhällsvetenskapsprogrammet | 4,5 % | −6,3 |
| 11 (4) | Ekonomiprogrammet | 2,3 % | −6,4 |
| 11 (9) | Individuellt alternativ | 2,3 % | −2,1 |
| 11 (8) | Vård- och omsorgsprogrammet | 2,3 % | −4,2 |
| Kommun | Yrkesprogram | Högskoleförb. | Antagna | Populäraste program |
|---|---|---|---|---|
| Arboga | 56,4 % | 41,9 % | 55,6 % | El/energi |
| Fagersta | 54,6 % | 42,0 % | 56,0 % | El/energi |
| Hallstahammar | 57,5 % | 41,2 % | 62,8 % | Samhäll |
| Kungsör | 59,7 % | 37,0 % | 73,0 % | El/energi |
| Köping | 57,5 % | 40,6 % | 64,0 % | Teknik |
| Norberg | 37,8 % | 46,3 % | 29,0 % | Teknik |
| Sala | 55,9 % | 39,1 % | 49,2 % | Samhäll |
| Skinnskatteberg | 68,2 % | 29,5 % | 55,8 % | Naturbruk |
| Surahammar | 45,0 % | 53,5 % | 66,9 % | Samhäll |
| Västerås | 36,8 % | 62,3 % | 66,8 % | Samhäll |
| Andel sökande | Förändring (procentenheter) | ||
|---|---|---|---|
| 1 (1) | Samhällsvetenskapsprogrammet | 17,5 % | +0,6 |
| 2 (2) | Ekonomiprogrammet | 14,1 % | −2,2 |
| 3 (3) | Naturvetenskapsprogrammet | 11,9 % | +0,3 |
| 4 (4) | Teknikprogrammet | 6,3 % | −0,4 |
| 5 (5) | El- och energiprogrammet | 5,9 % | −0,1 |
| 6 (6) | Estetiska programmet | 5,4 % | +0,6 |
| 7 (7) | Fordons- och transportprogrammet | 5,2 % | +0,3 |
| 8 (8) | Bygg- och anläggningsprogrammet | 4,1 % | +0,2 |
| 9 (9) | Barn- och fritidsprogrammet | 3,6 % | −0,1 |
| 10 (11) | Naturbruksprogrammet | 3,6 % | +0,3 |
| 11 (10) | Försäljnings- och serviceprogrammet | 3,4 % | −0,2 |
| 12 (12) | Vård- och omsorgsprogrammet | 3,0 % | ±0,0 |
| 13 (14) | Individuellt alternativ | 2,8 % | +0,3 |
| 14 (13) | Frisör- och stylistprogrammet | 2,6 % | −0,1 |
| 15 (16) | Industritekniska programmet | 1,8 % | +0,2 |
| 16 (15) | Yrkesintroduktion | 1,6 % | −0,1 |
| 17 (17) | Restaurang- och livsmedelsprogrammet | 1,6 % | ±0,0 |
| 18 (18) | Hotell- och turismprogrammet | 1,4 % | +0,1 |
| 19 (19) | VVS- och fastighetsprogrammet | 1,2 % | +0,2 |
| 20 (21) | Programinriktat val | 0,7 % | ±0,0 |
| 21 (23) | Riksrekryterande utbildningar | 0,7 % | +0,1 |
| 22 (20) | Språkintroduktion | 0,6 % | −0,1 |
| 23 (22) | International Baccalaureate | 0,6 % | −0,1 |
| 24 (24) | Humanistiska programmet | 0,4 % | ±0,0 |