När Trosaeleverna väljer gymnasieprogram har de flesta alltid sökt högskoleförberedande program i första hand. Men inte i år.
210 elever folkbokförda i Trosa sökte till gymnasiet i år. Av dem valde 102 personer ett yrkesprogram som förstahandsalternativ. Det motsvarar knappt 49 procent av de sökande och är 2,7 procentenheter fler än förra året. Det är också den högsta andelen i kommunen sedan läroplanen 2011 infördes. Samtidigt minskade andelen som sökte högskoleförberedande program – till 101 personer, eller drygt 48 procent. Det är den lägsta andelen i Trosa hittills.
De högskoleförberedande programmen och yrkesprogrammen utgör gymnasieskolans nationella program. I Trosa sökte 203 personer ett nationellt program. Övriga sökte introduktionsprogram, för dem som saknar fullständiga grundskolebetyg.
Det är första gången sedan läroplanen 2011 infördes som yrkesprogrammen är populärast bland elever i Trosa.
Kvinnorna valde högskoleförberedande program
Bland kvinnorna i Trosa är det dock flest som valt högskoleförberedande program i första hand, knappt 59 procent jämfört med 37 procent som valde yrkesprogram. Bland männen sökte knappt 58 procent yrkesprogram och knappt 40 procent högskoleförberedande program.
Försäljning och service, industriprogrammet och bygg och anläggning klättrar på listan
Även om yrkesprogrammen är vanligast bland eleverna från Trosa lockade det högskoleförberedande samhällsvetenskapsprogrammet flest förstahandssökande i år. Dit sökte 35 personer, eller knappt 17 procent av eleverna. Näst populärast var naturvetenskapsprogrammet, med 20 sökande (knappt 10 procent).
Det populäraste yrkesprogrammet bland eleverna i Trosa är försäljning och service, med 14 förstahandssökande. Försäljning och service, industriprogrammet och bygg och anläggning klättrar på listan över populäraste program i Trosa medan frisör och stylist och restaurang och livsmedel trillar ut från topp tio.
Brist på arbetskraft väntas inom vården och i industrin
Enligt SCB:s senaste långtidsprognos över arbetsmarknaden väntas efterfrågan på arbetskraft med gymnasial yrkesutbildning öka kraftigt till 2040 – främst inom teknik, tillverkning och vård. Ökningen beror till stor del på att arbetsgivarna antas vilja anställa personer med yrkesutbildning, snarare än arbetskraft som saknar utbildning.
Prognoserna görs också på länsnivå. I Södermanland antas det råda balans mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft som gått högskoleförberedande gymnasieutbildning, medan det väntas råda stor brist på folk med gymnasial industriteknisk utbildning. Dessutom förutspås brist inom byggutbildning; vvs, energi, drift och underhåll samt vård- och omsorgsutbildning.
| Utbildning | Prognos 2040 för Södermanland | Prognos 2040 för riket |
|---|---|---|
| Högskoleförberedande utbildning | Balans | Visst överskott |
| Barn- och fritidsutbildning | Överskott | Överskott |
| Byggutbildning | Brist | Brist |
| El, data- och kommunikationsteknik, automation | Viss brist | Brist |
| Fordonsutbildning | Balans | Viss brist |
| Försäljnings– och serviceutbildning | Balans | Balans |
| Hotell- och turismutbildning | Ingen uppgift | Visst överskott |
| Industriteknisk utbildning | Stor brist | Stor brist |
| Naturbruksutbildning | Balans | Viss brist |
| Restaurang- och livsmedelsutbildning | Balans | Brist |
| Transportutbildning | Stort överskott | Balans |
| VVS, energi, drift och underhåll | Brist | Viss brist |
| Vård- och omsorgsutbildning | Brist | Brist |
Flest sökande till högskoleförberedande program i Sverige
I riket som helhet sökte 56 procent till högskoleförberedande utbildningar medan 38 procent sökte yrkesprogram. Skillnaden är mindre än förra läsåret och det är det femte året i rad som andelen sökande till yrkesprogrammen ökar. Samhällsvetenskapsprogrammet hade flest sökande i landet, före ekonomi på andra plats. Yrkesprogrammet med störst söktryck var el- och energiprogrammet.
– Att intresset för yrkesprogrammen ökar är positivt, det finns ett stort behov av personer med en gymnasial yrkesutbildning. Samtidigt ser vi fortfarande att fördelningen av sökande inte helt matchar de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden, säger Agnes Duregård, undervisningsråd på Skolverket i ett pressmeddelande.
Men olika program är olika populära i olika delar av landet. De högskoleförberedande utbildningarna är framför allt störst i större städer. I de flesta kommuner, 194 av 290, har dock yrkesprogrammen flest sökande.
I Södermanland valde drygt 50 procent högskoleförberedande program och knappt 45 procent yrkesprogram, men i tre av nio kommuner hade de högskoleförberedande programmen flest sökande.
| Andel sökande | Förändring (procentenheter) | ||
|---|---|---|---|
| 1 (1) | Samhällsvetenskapsprogrammet | 16,7 % | −0,6 |
| 2 (4) | Naturvetenskapsprogrammet | 9,5 % | +1,4 |
| 3 (2) | Ekonomiprogrammet | 8,6 % | −5,5 |
| 4 (6) | Estetiska programmet | 7,1 % | +1,2 |
| 5 (12) | Försäljnings- och serviceprogrammet | 6,7 % | +4,0 |
| 6 (3) | El- och energiprogrammet | 6,2 % | −4,1 |
| 6 (7) | Fordons- och transportprogrammet | 6,2 % | +1,3 |
| 8 (12) | Industritekniska programmet | 5,2 % | +2,5 |
| 9 (9) | Teknikprogrammet | 4,8 % | +1,0 |
| 9 (15) | Bygg- och anläggningsprogrammet | 4,8 % | +2,6 |
| 9 (5) | Naturbruksprogrammet | 4,8 % | −2,8 |
| 12 (17) | VVS- och fastighetsprogrammet | 3,3 % | +1,7 |
| 13 (12) | Vård- och omsorgsprogrammet | 2,9 % | +0,2 |
| 14 (7) | Frisör- och stylistprogrammet | 2,4 % | −2,5 |
| 14 (15) | Hotell- och turismprogrammet | 2,4 % | +0,2 |
| 16 (18) | Individuellt alternativ | 1,9 % | +0,8 |
| 16 (19) | Barn- och fritidsprogrammet | 1,9 % | +1,4 |
| 18 (21) | Humanistiska programmet | 1,4 % | |
| 18 (19) | Riksrekryterande utbildningar | 1,4 % | +0,9 |
| 20 (10) | Yrkesintroduktion | 1,0 % | −2,3 |
| 21 (22) | Programinriktat val | 0,5 % | |
| 21 (10) | Restaurang- och livsmedelsprogrammet | 0,5 % | −2,8 |
| Kommun | Yrkesprogram | Högskoleförb. | Antagna | Populäraste program |
|---|---|---|---|---|
| Eskilstuna | 37,6 % | 56,5 % | 66,8 % | Samhäll |
| Flen | 61,3 % | 38,0 % | 18,5 % | Samhäll · Fordon/transport |
| Gnesta | 49,1 % | 42,3 % | 41,3 % | Samhäll |
| Katrineholm | 55,2 % | 40,9 % | 48,2 % | Samhäll |
| Nyköping | 44,7 % | 51,3 % | 51,2 % | Samhäll |
| Oxelösund | 51,7 % | 43,5 % | 63,6 % | Ekonomi |
| Strängnäs | 42,4 % | 52,9 % | 31,0 % | Samhäll |
| Trosa | 48,6 % | 48,1 % | 44,3 % | Samhäll |
| Vingåker | 68,0 % | 28,0 % | 38,5 % | Fordon/transport · Vård/omsorg |
| Andel sökande | Förändring (procentenheter) | ||
|---|---|---|---|
| 1 (1) | Samhällsvetenskapsprogrammet | 17,5 % | +0,6 |
| 2 (2) | Ekonomiprogrammet | 14,1 % | −2,2 |
| 3 (3) | Naturvetenskapsprogrammet | 11,9 % | +0,3 |
| 4 (4) | Teknikprogrammet | 6,3 % | −0,4 |
| 5 (5) | El- och energiprogrammet | 5,9 % | −0,1 |
| 6 (6) | Estetiska programmet | 5,4 % | +0,6 |
| 7 (7) | Fordons- och transportprogrammet | 5,2 % | +0,3 |
| 8 (8) | Bygg- och anläggningsprogrammet | 4,1 % | +0,2 |
| 9 (9) | Barn- och fritidsprogrammet | 3,6 % | −0,1 |
| 10 (11) | Naturbruksprogrammet | 3,6 % | +0,3 |
| 11 (10) | Försäljnings- och serviceprogrammet | 3,4 % | −0,2 |
| 12 (12) | Vård- och omsorgsprogrammet | 3,0 % | ±0,0 |
| 13 (14) | Individuellt alternativ | 2,8 % | +0,3 |
| 14 (13) | Frisör- och stylistprogrammet | 2,6 % | −0,1 |
| 15 (16) | Industritekniska programmet | 1,8 % | +0,2 |
| 16 (15) | Yrkesintroduktion | 1,6 % | −0,1 |
| 17 (17) | Restaurang- och livsmedelsprogrammet | 1,6 % | ±0,0 |
| 18 (18) | Hotell- och turismprogrammet | 1,4 % | +0,1 |
| 19 (19) | VVS- och fastighetsprogrammet | 1,2 % | +0,2 |
| 20 (21) | Programinriktat val | 0,7 % | ±0,0 |
| 21 (23) | Riksrekryterande utbildningar | 0,7 % | +0,1 |
| 22 (20) | Språkintroduktion | 0,6 % | −0,1 |
| 23 (22) | International Baccalaureate | 0,6 % | −0,1 |
| 24 (24) | Humanistiska programmet | 0,4 % | ±0,0 |