Samhällsvetenskapsprogrammet tog över förstaplatsen från estet, barn och fritid och el och energi när Gnestaeleverna valde gymnasieprogram. Det visar ny statistik från Skolverket.
175 elever folkbokförda i Gnesta sökte till gymnasiet i år. Av dem valde 86 personer ett yrkesprogram som förstahandsalternativ. Det motsvarar drygt 49 procent av de sökande och är 7,8 procentenheter färre än förra året. Samtidigt ökade andelen som sökte högskoleförberedande program – till 74 personer, eller drygt 42 procent.
De högskoleförberedande programmen och yrkesprogrammen utgör gymnasieskolans nationella program. I Gnesta sökte 160 personer ett nationellt program. Övriga sökte introduktionsprogram, för dem som saknar fullständiga grundskolebetyg.
De senaste 15 åren har den populäraste programtypen växlat bland eleverna i Gnesta, men de senaste tre åren har yrkesprogrammen legat i topp. Som störst var glappet mellan högskoleförberedande och yrkesprogram läsåret 2025/26, när nästan 34 procent sökte högskoleförberedande program och knappt 57 procent sökte yrkesprogram. Läsåret 2023/24 – när skillnaden var som minst – var det jämnt mellan högskoleförberedande och yrkesprogram.
50 procent av männen valde yrkesprogram
Yrkesprogram är populärast både bland kvinnor och män i Gnesta. 50 procent av männen valde i första hand yrkesprogram, och drygt 48 procent av kvinnorna. Till de högskoleförberedande programmen sökte 42 procent av männen och knappt 43 procent av kvinnorna.
Samhäll tar över förstaplatsen
Även om yrkesprogrammen är vanligast bland eleverna från Gnesta lockade det högskoleförberedande samhällsvetenskapsprogrammet flest förstahandssökande i år. Dit sökte 25 personer, eller drygt 14 procent av eleverna. Därmed går samhäll om fjolårsettorna, estetiska programmet, barn- och fritidsprogrammet och el- och energiprogrammet, som i år lockade 19 elever i kommunen.
Natur och naturbruk klättrar på listan över populäraste program i Gnesta medan restaurang och livsmedel och teknik trillar ut från topp tio.
Brist på arbetskraft väntas inom vården och i industrin
Enligt SCB:s senaste långtidsprognos över arbetsmarknaden väntas efterfrågan på arbetskraft med gymnasial yrkesutbildning öka kraftigt till 2040 – främst inom teknik, tillverkning och vård. Ökningen beror till stor del på att arbetsgivarna antas vilja anställa personer med yrkesutbildning, snarare än arbetskraft som saknar utbildning.
Prognoserna görs också på länsnivå. I Södermanland antas det råda balans mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft som gått högskoleförberedande gymnasieutbildning, medan det väntas råda stor brist på folk med gymnasial industriteknisk utbildning. Dessutom förutspås brist inom byggutbildning; vvs, energi, drift och underhåll samt vård- och omsorgsutbildning.
VVS och fastighet är det program med minst antal förstahandssökande och även bygg och anläggning tillhör de minst populära programmen i Gnesta.
| Utbildning | Prognos 2040 för Södermanland | Prognos 2040 för riket |
|---|---|---|
| Högskoleförberedande utbildning | Balans | Visst överskott |
| Barn- och fritidsutbildning | Överskott | Överskott |
| Byggutbildning | Brist | Brist |
| El, data- och kommunikationsteknik, automation | Viss brist | Brist |
| Fordonsutbildning | Balans | Viss brist |
| Försäljnings– och serviceutbildning | Balans | Balans |
| Hotell- och turismutbildning | Ingen uppgift | Visst överskott |
| Industriteknisk utbildning | Stor brist | Stor brist |
| Naturbruksutbildning | Balans | Viss brist |
| Restaurang- och livsmedelsutbildning | Balans | Brist |
| Transportutbildning | Stort överskott | Balans |
| VVS, energi, drift och underhåll | Brist | Viss brist |
| Vård- och omsorgsutbildning | Brist | Brist |
Flest sökande till högskoleförberedande program i Sverige
I riket som helhet sökte 56 procent till högskoleförberedande utbildningar medan 38 procent sökte yrkesprogram. Skillnaden är mindre än förra läsåret och det är det femte året i rad som andelen sökande till yrkesprogrammen ökar. Samhällsvetenskapsprogrammet hade flest sökande i landet, före ekonomi på andra plats. Yrkesprogrammet med störst söktryck var el- och energiprogrammet.
– Att intresset för yrkesprogrammen ökar är positivt, det finns ett stort behov av personer med en gymnasial yrkesutbildning. Samtidigt ser vi fortfarande att fördelningen av sökande inte helt matchar de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden, säger Agnes Duregård, undervisningsråd på Skolverket i ett pressmeddelande.
Men olika program är olika populära i olika delar av landet. De högskoleförberedande utbildningarna är framför allt störst i större städer. I de flesta kommuner, 194 av 290, har dock yrkesprogrammen flest sökande.
I Södermanland valde drygt 50 procent högskoleförberedande program och knappt 45 procent yrkesprogram, men i tre av nio kommuner hade de högskoleförberedande programmen flest sökande.
| Andel sökande | Förändring (procentenheter) | ||
|---|---|---|---|
| 1 (4) | Samhällsvetenskapsprogrammet | 14,3 % | +6,3 |
| 2 (1) | Estetiska programmet | 10,9 % | +2,1 |
| 3 (5) | Ekonomiprogrammet | 8,0 % | +1,4 |
| 3 (1) | Barn- och fritidsprogrammet | 8,0 % | −0,8 |
| 5 (9) | Naturvetenskapsprogrammet | 6,3 % | +1,2 |
| 5 (10) | Naturbruksprogrammet | 6,3 % | +1,9 |
| 7 (14) | Individuellt alternativ | 5,7 % | +2,8 |
| 7 (5) | Fordons- och transportprogrammet | 5,7 % | −0,9 |
| 9 (5) | Industritekniska programmet | 5,1 % | −1,4 |
| 10 (1) | El- och energiprogrammet | 4,6 % | −4,2 |
| 11 (10) | Frisör- och stylistprogrammet | 4,0 % | −0,4 |
| 11 (15) | Hotell- och turismprogrammet | 4,0 % | +1,8 |
| 11 (5) | Restaurang- och livsmedelsprogrammet | 4,0 % | −2,6 |
| 14 (10) | Teknikprogrammet | 2,3 % | −2,1 |
| 14 (19) | Riksrekryterande utbildningar | 2,3 % | +0,8 |
| 14 (19) | Vård- och omsorgsprogrammet | 2,3 % | +0,8 |
| 17 (15) | Programinriktat val | 1,7 % | −0,5 |
| 18 (10) | Yrkesintroduktion | 1,1 % | −3,2 |
| 18 (19) | Bygg- och anläggningsprogrammet | 1,1 % | −0,3 |
| 18 (15) | Försäljnings- och serviceprogrammet | 1,1 % | −1,0 |
| 21 (22) | Humanistiska programmet | 0,6 % | −0,2 |
| 21 (15) | VVS- och fastighetsprogrammet | 0,6 % | −1,6 |
| Kommun | Yrkesprogram | Högskoleförb. | Antagna | Populäraste program |
|---|---|---|---|---|
| Eskilstuna | 37,6 % | 56,5 % | 66,8 % | Samhäll |
| Flen | 61,3 % | 38,0 % | 18,5 % | Samhäll · Fordon/transport |
| Gnesta | 49,1 % | 42,3 % | 41,3 % | Samhäll |
| Katrineholm | 55,2 % | 40,9 % | 48,2 % | Samhäll |
| Nyköping | 44,7 % | 51,3 % | 51,2 % | Samhäll |
| Oxelösund | 51,7 % | 43,5 % | 63,6 % | Ekonomi |
| Strängnäs | 42,4 % | 52,9 % | 31,0 % | Samhäll |
| Trosa | 48,6 % | 48,1 % | 44,3 % | Samhäll |
| Vingåker | 68,0 % | 28,0 % | 38,5 % | Fordon/transport · Vård/omsorg |
| Andel sökande | Förändring (procentenheter) | ||
|---|---|---|---|
| 1 (1) | Samhällsvetenskapsprogrammet | 17,5 % | +0,6 |
| 2 (2) | Ekonomiprogrammet | 14,1 % | −2,2 |
| 3 (3) | Naturvetenskapsprogrammet | 11,9 % | +0,3 |
| 4 (4) | Teknikprogrammet | 6,3 % | −0,4 |
| 5 (5) | El- och energiprogrammet | 5,9 % | −0,1 |
| 6 (6) | Estetiska programmet | 5,4 % | +0,6 |
| 7 (7) | Fordons- och transportprogrammet | 5,2 % | +0,3 |
| 8 (8) | Bygg- och anläggningsprogrammet | 4,1 % | +0,2 |
| 9 (9) | Barn- och fritidsprogrammet | 3,6 % | −0,1 |
| 10 (11) | Naturbruksprogrammet | 3,6 % | +0,3 |
| 11 (10) | Försäljnings- och serviceprogrammet | 3,4 % | −0,2 |
| 12 (12) | Vård- och omsorgsprogrammet | 3,0 % | ±0,0 |
| 13 (14) | Individuellt alternativ | 2,8 % | +0,3 |
| 14 (13) | Frisör- och stylistprogrammet | 2,6 % | −0,1 |
| 15 (16) | Industritekniska programmet | 1,8 % | +0,2 |
| 16 (15) | Yrkesintroduktion | 1,6 % | −0,1 |
| 17 (17) | Restaurang- och livsmedelsprogrammet | 1,6 % | ±0,0 |
| 18 (18) | Hotell- och turismprogrammet | 1,4 % | +0,1 |
| 19 (19) | VVS- och fastighetsprogrammet | 1,2 % | +0,2 |
| 20 (21) | Programinriktat val | 0,7 % | ±0,0 |
| 21 (23) | Riksrekryterande utbildningar | 0,7 % | +0,1 |
| 22 (20) | Språkintroduktion | 0,6 % | −0,1 |
| 23 (22) | International Baccalaureate | 0,6 % | −0,1 |
| 24 (24) | Humanistiska programmet | 0,4 % | ±0,0 |