Tio Pajalaungdomar sökte barn och fritid på gymnasiet i år. Det mostvarar knappt 19 procent av de sökande och är den högsta andelen i landet.
53 elever folkbokförda i Pajala sökte till gymnasiet i år. Av dem valde 43 personer ett yrkesprogram som förstahandsalternativ. Det motsvarar drygt 81 procent av de sökande och är 7,2 procentenheter färre än förra året. Samtidigt ökade andelen som sökte högskoleförberedande program – till tio personer, eller knappt 19 procent.
De högskoleförberedande programmen och yrkesprogrammen utgör gymnasieskolans nationella program. I Pajala sökte 53 personer ett nationellt program.
Yrkesprogrammen har alltid varit populärast bland elever i Pajala – åtminstone sedan läroplanen 2011 infördes. Och gapet till högskoleförberedande programmen är relativt stort i år. Som störst var det läsåret 2025/26, när nästan 12 procent sökte högskoleförberedande program och drygt 88 procent sökte yrkesprogram. Läsåret 2015/16 – när skillnaden var som minst – sökte knappt 44 procent högskoleförberedande program och över 56 procent yrkesprogram.
94 procent av männen valde yrkesprogram
Yrkesprogram är populärast både bland kvinnor och män i Pajala. Drygt 94 procent av männen valde i första hand yrkesprogram, jämfört med 75 procent av kvinnorna. Till de högskoleförberedande programmen sökte knappt 6 procent av männen och 25 procent av kvinnorna.
Barn och fritid ovanligt populärt i Pajala
Det program som lockade enskilt flest förstahandssökande från Pajala i år var barn- och fritidsprogrammet. Dit sökte tio personer, eller knappt 19 procent av eleverna. Pajala är den kommun där högst andel sökte programmet i hela landet. I Pajala går barn och fritid om fjolårsettan, försäljnings- och serviceprogrammet, som i år lockade sex elever i kommunen.
Brist på arbetskraft väntas inom vården och i industrin
Enligt SCB:s senaste långtidsprognos över arbetsmarknaden väntas efterfrågan på arbetskraft med gymnasial yrkesutbildning öka kraftigt till 2040 – främst inom teknik, tillverkning och vård. Ökningen beror till stor del på att arbetsgivarna antas vilja anställa personer med yrkesutbildning, snarare än arbetskraft som saknar utbildning.
Prognoserna görs också på länsnivå. I Norrbotten antas det råda överskott på arbetskraft med högskoleförberedande gymnasieutbildning, medan det väntas råda brist på folk med gymnasial försäljnings– och serviceutbildning, industriteknisk utbildning och vård- och omsorgsutbildning.
| Utbildning | Prognos 2040 för Norrbotten | Prognos 2040 för riket |
|---|---|---|
| Högskoleförberedande utbildning | Överskott | Visst överskott |
| Barn- och fritidsutbildning | Visst överskott | Överskott |
| Byggutbildning | Balans | Brist |
| El, data- och kommunikationsteknik, automation | Viss brist | Brist |
| Fordonsutbildning | Balans | Viss brist |
| Försäljnings– och serviceutbildning | Brist | Balans |
| Hotell- och turismutbildning | Ingen uppgift | Visst överskott |
| Industriteknisk utbildning | Brist | Stor brist |
| Naturbruksutbildning | Viss brist | Viss brist |
| Restaurang- och livsmedelsutbildning | Viss brist | Brist |
| Transportutbildning | Överskott | Balans |
| VVS, energi, drift och underhåll | Balans | Viss brist |
| Vård- och omsorgsutbildning | Brist | Brist |
Flest sökande till högskoleförberedande program i Sverige
I riket som helhet sökte 56 procent till högskoleförberedande utbildningar medan 38 procent sökte yrkesprogram. Skillnaden är mindre än förra läsåret och det är det femte året i rad som andelen sökande till yrkesprogrammen ökar. Samhällsvetenskapsprogrammet hade flest sökande i landet, före ekonomi på andra plats. Yrkesprogrammet med störst söktryck var el- och energiprogrammet.
– Att intresset för yrkesprogrammen ökar är positivt, det finns ett stort behov av personer med en gymnasial yrkesutbildning. Samtidigt ser vi fortfarande att fördelningen av sökande inte helt matchar de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden, säger Agnes Duregård, undervisningsråd på Skolverket i ett pressmeddelande.
Men olika program är olika populära i olika delar av landet. De högskoleförberedande utbildningarna är framför allt störst i större städer. I de flesta kommuner, 194 av 290, har dock yrkesprogrammen flest sökande.
I Norrbotten valde 61 procent yrkesprogram och knappt 38 procent högskoleförberedande program, och i samtliga kommuner var det fler som valde yrkesprogram.
| Andel sökande | Förändring (procentenheter) | ||
|---|---|---|---|
| 1 (8) | Barn- och fritidsprogrammet | 18,9 % | +13,9 |
| 2 (4) | Industritekniska programmet | 15,1 % | +3,4 |
| 3 (1) | Försäljnings- och serviceprogrammet | 11,3 % | −3,7 |
| 4 (8) | Vård- och omsorgsprogrammet | 9,4 % | +4,4 |
| 5 (2) | Fordons- och transportprogrammet | 7,5 % | −5,8 |
| 5 (6) | Naturbruksprogrammet | 7,5 % | −0,8 |
| 7 (12) | Naturvetenskapsprogrammet | 5,7 % | |
| 7 (8) | Samhällsvetenskapsprogrammet | 5,7 % | +0,7 |
| 9 (7) | Ekonomiprogrammet | 3,8 % | −2,9 |
| 9 (13) | Estetiska programmet | 3,8 % | |
| 9 (4) | El- och energiprogrammet | 3,8 % | −7,9 |
| 9 (11) | Frisör- och stylistprogrammet | 3,8 % | +2,1 |
| 13 (2) | Bygg- och anläggningsprogrammet | 1,9 % | −11,4 |
| 13 (14) | Riksrekryterande utbildningar | 1,9 % |
| Kommun | Yrkesprogram | Högskoleförb. | Antagna | Populäraste program |
|---|---|---|---|---|
| Arjeplog | 63,6 % | 27,3 % | 90,0 % | El/energi |
| Arvidsjaur | 67,7 % | 32,3 % | 64,6 % | Fordon/transport |
| Boden | 53,2 % | 45,6 % | 70,3 % | Fordon/transport |
| Gällivare | 73,7 % | 26,3 % | 60,0 % | Fordon/transport |
| Haparanda | 60,2 % | 39,8 % | 60,2 % | El/energi |
| Jokkmokk | 63,0 % | 37,0 % | 72,2 % | El/energi |
| Kalix | 72,4 % | 27,6 % | 60,4 % | Naturbruk |
| Kiruna | 73,8 % | 25,8 % | 68,3 % | Fordon/transport |
| Luleå | 52,0 % | 46,4 % | 74,0 % | Ekonomi |
| Pajala | 81,1 % | 18,9 % | 77,4 % | Barn/fritid |
| Piteå | 58,4 % | 39,0 % | 75,3 % | Bygg/anläggning |
| Älvsbyn | 73,8 % | 26,3 % | 72,5 % | Bygg/anläggning |
| Överkalix | 74,1 % | 25,9 % | 59,3 % | El/energi |
| Övertorneå | 82,7 % | 17,3 % | 76,9 % | Fordon/transport |
| Andel sökande | Förändring (procentenheter) | ||
|---|---|---|---|
| 1 (1) | Samhällsvetenskapsprogrammet | 17,5 % | +0,6 |
| 2 (2) | Ekonomiprogrammet | 14,1 % | −2,2 |
| 3 (3) | Naturvetenskapsprogrammet | 11,9 % | +0,3 |
| 4 (4) | Teknikprogrammet | 6,3 % | −0,4 |
| 5 (5) | El- och energiprogrammet | 5,9 % | −0,1 |
| 6 (6) | Estetiska programmet | 5,4 % | +0,6 |
| 7 (7) | Fordons- och transportprogrammet | 5,2 % | +0,3 |
| 8 (8) | Bygg- och anläggningsprogrammet | 4,1 % | +0,2 |
| 9 (9) | Barn- och fritidsprogrammet | 3,6 % | −0,1 |
| 10 (11) | Naturbruksprogrammet | 3,6 % | +0,3 |
| 11 (10) | Försäljnings- och serviceprogrammet | 3,4 % | −0,2 |
| 12 (12) | Vård- och omsorgsprogrammet | 3,0 % | ±0,0 |
| 13 (14) | Individuellt alternativ | 2,8 % | +0,3 |
| 14 (13) | Frisör- och stylistprogrammet | 2,6 % | −0,1 |
| 15 (16) | Industritekniska programmet | 1,8 % | +0,2 |
| 16 (15) | Yrkesintroduktion | 1,6 % | −0,1 |
| 17 (17) | Restaurang- och livsmedelsprogrammet | 1,6 % | ±0,0 |
| 18 (18) | Hotell- och turismprogrammet | 1,4 % | +0,1 |
| 19 (19) | VVS- och fastighetsprogrammet | 1,2 % | +0,2 |
| 20 (21) | Programinriktat val | 0,7 % | ±0,0 |
| 21 (23) | Riksrekryterande utbildningar | 0,7 % | +0,1 |
| 22 (20) | Språkintroduktion | 0,6 % | −0,1 |
| 23 (22) | International Baccalaureate | 0,6 % | −0,1 |
| 24 (24) | Humanistiska programmet | 0,4 % | ±0,0 |