När Luleåeleverna väljer gymnasieprogram har de flesta alltid sökt högskoleförberedande program i första hand. Men inte i år.
923 elever folkbokförda i Luleå sökte till gymnasiet i år. Av dem valde 480 personer ett yrkesprogram som förstahandsalternativ. Det motsvarar 52 procent av de sökande och är 4,1 procentenheter fler än förra året. Det är också den högsta andelen i kommunen sedan läroplanen 2011 infördes. Samtidigt minskade andelen som sökte högskoleförberedande program – till 428 personer, eller drygt 46 procent. Det är den lägsta andelen i Luleå hittills.
De högskoleförberedande programmen och yrkesprogrammen utgör gymnasieskolans nationella program. I Luleå sökte 908 personer ett nationellt program. Övriga sökte introduktionsprogram, för dem som saknar fullständiga grundskolebetyg.
Det är första gången sedan läroplanen 2011 infördes som yrkesprogrammen är populärast bland elever i Luleå.
Kvinnorna valde högskoleförberedande program
Bland kvinnorna i Luleå är det dock flest som valt högskoleförberedande program i första hand, drygt 49 procent jämfört med drygt 49 procent som valde yrkesprogram. Bland männen sökte knappt 55 procent yrkesprogram och knappt 44 procent högskoleförberedande program.
Ekonomi fortsatt i topp
Även om yrkesprogrammen är vanligast bland eleverna från Luleå lockade det högskoleförberedande ekonomiprogrammet flest förstahandssökande i år. Dit sökte 133 personer, eller drygt 14 procent av eleverna. Näst populärast var samhällsvetenskapsprogrammet, med 85 sökande (drygt 9 procent).
Det populäraste yrkesprogrammet bland eleverna i Luleå är el och energi, med 72 förstahandssökande.
Brist på arbetskraft väntas inom vården och i industrin
Enligt SCB:s senaste långtidsprognos över arbetsmarknaden väntas efterfrågan på arbetskraft med gymnasial yrkesutbildning öka kraftigt till 2040 – främst inom teknik, tillverkning och vård. Ökningen beror till stor del på att arbetsgivarna antas vilja anställa personer med yrkesutbildning, snarare än arbetskraft som saknar utbildning.
Prognoserna görs också på länsnivå. I Norrbotten antas det råda överskott på arbetskraft med högskoleförberedande gymnasieutbildning, medan det väntas råda brist på folk med gymnasial försäljnings– och serviceutbildning, industriteknisk utbildning och vård- och omsorgsutbildning.
| Utbildning | Prognos 2040 för Norrbotten | Prognos 2040 för riket |
|---|---|---|
| Högskoleförberedande utbildning | Överskott | Visst överskott |
| Barn- och fritidsutbildning | Visst överskott | Överskott |
| Byggutbildning | Balans | Brist |
| El, data- och kommunikationsteknik, automation | Viss brist | Brist |
| Fordonsutbildning | Balans | Viss brist |
| Försäljnings– och serviceutbildning | Brist | Balans |
| Hotell- och turismutbildning | Ingen uppgift | Visst överskott |
| Industriteknisk utbildning | Brist | Stor brist |
| Naturbruksutbildning | Viss brist | Viss brist |
| Restaurang- och livsmedelsutbildning | Viss brist | Brist |
| Transportutbildning | Överskott | Balans |
| VVS, energi, drift och underhåll | Balans | Viss brist |
| Vård- och omsorgsutbildning | Brist | Brist |
Flest sökande till högskoleförberedande program i Sverige
I riket som helhet sökte 56 procent till högskoleförberedande utbildningar medan 38 procent sökte yrkesprogram. Skillnaden är mindre än förra läsåret och det är det femte året i rad som andelen sökande till yrkesprogrammen ökar. Samhällsvetenskapsprogrammet hade flest sökande i landet, före ekonomi på andra plats. Yrkesprogrammet med störst söktryck var el- och energiprogrammet.
– Att intresset för yrkesprogrammen ökar är positivt, det finns ett stort behov av personer med en gymnasial yrkesutbildning. Samtidigt ser vi fortfarande att fördelningen av sökande inte helt matchar de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden, säger Agnes Duregård, undervisningsråd på Skolverket i ett pressmeddelande.
Men olika program är olika populära i olika delar av landet. De högskoleförberedande utbildningarna är framför allt störst i större städer. I de flesta kommuner, 194 av 290, har dock yrkesprogrammen flest sökande.
I Norrbotten valde 61 procent yrkesprogram och knappt 38 procent högskoleförberedande program, och i samtliga kommuner var det fler som valde yrkesprogram.
| Andel sökande | Förändring (procentenheter) | ||
|---|---|---|---|
| 1 (1) | Ekonomiprogrammet | 14,4 % | −3,1 |
| 2 (2) | Samhällsvetenskapsprogrammet | 9,2 % | −1,7 |
| 3 (5) | Teknikprogrammet | 8,0 % | +0,3 |
| 4 (4) | El- och energiprogrammet | 7,8 % | −1,6 |
| 5 (3) | Naturvetenskapsprogrammet | 7,7 % | −2,1 |
| 6 (6) | Bygg- och anläggningsprogrammet | 7,2 % | +1,9 |
| 7 (9) | Estetiska programmet | 6,3 % | +2,1 |
| 8 (6) | Fordons- och transportprogrammet | 5,7 % | +0,5 |
| 9 (11) | Hotell- och turismprogrammet | 4,4 % | +0,6 |
| 9 (9) | Industritekniska programmet | 4,4 % | +0,3 |
| 11 (12) | Barn- och fritidsprogrammet | 4,0 % | +0,4 |
| 11 (8) | Frisör- och stylistprogrammet | 4,0 % | −0,3 |
| 13 (13) | Försäljnings- och serviceprogrammet | 3,6 % | +0,8 |
| 13 (15) | Naturbruksprogrammet | 3,6 % | +1,2 |
| 15 (17) | Vård- och omsorgsprogrammet | 2,9 % | +1,1 |
| 16 (14) | VVS- och fastighetsprogrammet | 2,4 % | −0,2 |
| 17 (16) | Restaurang- och livsmedelsprogrammet | 1,8 % | −0,2 |
| 18 (18) | Programinriktat val | 1,3 % | +0,1 |
| 19 (20) | International Baccalaureate | 0,8 % | +0,4 |
| 20 (19) | Yrkesintroduktion | 0,3 % | −0,1 |
| 21 (20) | Riksrekryterande utbildningar | 0,1 % | −0,2 |
| Kommun | Yrkesprogram | Högskoleförb. | Antagna | Populäraste program |
|---|---|---|---|---|
| Arjeplog | 63,6 % | 27,3 % | 90,0 % | El/energi |
| Arvidsjaur | 67,7 % | 32,3 % | 64,6 % | Fordon/transport |
| Boden | 53,2 % | 45,6 % | 70,3 % | Fordon/transport |
| Gällivare | 73,7 % | 26,3 % | 60,0 % | Fordon/transport |
| Haparanda | 60,2 % | 39,8 % | 60,2 % | El/energi |
| Jokkmokk | 63,0 % | 37,0 % | 72,2 % | El/energi |
| Kalix | 72,4 % | 27,6 % | 60,4 % | Naturbruk |
| Kiruna | 73,8 % | 25,8 % | 68,3 % | Fordon/transport |
| Luleå | 52,0 % | 46,4 % | 74,0 % | Ekonomi |
| Pajala | 81,1 % | 18,9 % | 77,4 % | Barn/fritid |
| Piteå | 58,4 % | 39,0 % | 75,3 % | Bygg/anläggning |
| Älvsbyn | 73,8 % | 26,3 % | 72,5 % | Bygg/anläggning |
| Överkalix | 74,1 % | 25,9 % | 59,3 % | El/energi |
| Övertorneå | 82,7 % | 17,3 % | 76,9 % | Fordon/transport |
| Andel sökande | Förändring (procentenheter) | ||
|---|---|---|---|
| 1 (1) | Samhällsvetenskapsprogrammet | 17,5 % | +0,6 |
| 2 (2) | Ekonomiprogrammet | 14,1 % | −2,2 |
| 3 (3) | Naturvetenskapsprogrammet | 11,9 % | +0,3 |
| 4 (4) | Teknikprogrammet | 6,3 % | −0,4 |
| 5 (5) | El- och energiprogrammet | 5,9 % | −0,1 |
| 6 (6) | Estetiska programmet | 5,4 % | +0,6 |
| 7 (7) | Fordons- och transportprogrammet | 5,2 % | +0,3 |
| 8 (8) | Bygg- och anläggningsprogrammet | 4,1 % | +0,2 |
| 9 (9) | Barn- och fritidsprogrammet | 3,6 % | −0,1 |
| 10 (11) | Naturbruksprogrammet | 3,6 % | +0,3 |
| 11 (10) | Försäljnings- och serviceprogrammet | 3,4 % | −0,2 |
| 12 (12) | Vård- och omsorgsprogrammet | 3,0 % | ±0,0 |
| 13 (14) | Individuellt alternativ | 2,8 % | +0,3 |
| 14 (13) | Frisör- och stylistprogrammet | 2,6 % | −0,1 |
| 15 (16) | Industritekniska programmet | 1,8 % | +0,2 |
| 16 (15) | Yrkesintroduktion | 1,6 % | −0,1 |
| 17 (17) | Restaurang- och livsmedelsprogrammet | 1,6 % | ±0,0 |
| 18 (18) | Hotell- och turismprogrammet | 1,4 % | +0,1 |
| 19 (19) | VVS- och fastighetsprogrammet | 1,2 % | +0,2 |
| 20 (21) | Programinriktat val | 0,7 % | ±0,0 |
| 21 (23) | Riksrekryterande utbildningar | 0,7 % | +0,1 |
| 22 (20) | Språkintroduktion | 0,6 % | −0,1 |
| 23 (22) | International Baccalaureate | 0,6 % | −0,1 |
| 24 (24) | Humanistiska programmet | 0,4 % | ±0,0 |