Samhällsvetenskapsprogrammet tog över förstaplatsen från ekonomi när Härnösandseleverna valde gymnasieprogram. Det visar ny statistik från Skolverket.
361 elever folkbokförda i Härnösand sökte till gymnasiet i år. Av dem valde 160 personer ett yrkesprogram som förstahandsalternativ. Det motsvarar drygt 44 procent av de sökande och är 4,6 procentenheter färre än förra året. Samtidigt minskade andelen som sökte högskoleförberedande program – till 155 personer, eller knappt 43 procent. Det är den lägsta andelen i Härnösand sedan läroplanen 2011 infördes.
De högskoleförberedande programmen och yrkesprogrammen utgör gymnasieskolans nationella program. I Härnösand sökte 315 personer ett nationellt program. Det är en lägre andel än året innan. Övriga sökte introduktionsprogram, för dem som saknar fullständiga grundskolebetyg.
Historiskt sett har högskoleförberedande programmen oftast varit populärast bland eleverna i Härnösand, men de senaste tre åren har yrkesprogrammen legat i topp. Gapet mellan högskoleförberedande och yrkesprogram är relativt litet i år. Som störst var det läsåret 2015/16, när över 60 procent sökte högskoleförberedande program och 35 procent sökte yrkesprogram. Läsåret 2025/26 – när skillnaden var som minst – var det jämnt mellan högskoleförberedande och yrkesprogram.
Kvinnorna valde högskoleförberedande program
Bland kvinnorna i Härnösand är det dock flest som valt högskoleförberedande program i första hand, drygt 47 procent jämfört med knappt 42 procent som valde yrkesprogram. Bland männen sökte knappt 47 procent yrkesprogram och drygt 39 procent högskoleförberedande program.
Samhäll tar över förstaplatsen
Även om yrkesprogrammen är vanligast bland eleverna från Härnösand lockade det högskoleförberedande samhällsvetenskapsprogrammet flest förstahandssökande i år. Dit sökte 43 personer, eller knappt 12 procent av eleverna. Därmed går samhäll om fjolårsettan, ekonomiprogrammet, som i år lockade 25 elever i kommunen.
Brist på arbetskraft väntas inom vården och i industrin
Enligt SCB:s senaste långtidsprognos över arbetsmarknaden väntas efterfrågan på arbetskraft med gymnasial yrkesutbildning öka kraftigt till 2040 – främst inom teknik, tillverkning och vård. Ökningen beror till stor del på att arbetsgivarna antas vilja anställa personer med yrkesutbildning, snarare än arbetskraft som saknar utbildning.
Prognoserna görs också på länsnivå. I Västernorrland antas det råda balans mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft som gått högskoleförberedande gymnasieutbildning, medan det väntas råda brist på folk med gymnasial industriteknisk utbildning och vård- och omsorgsutbildning.
| Utbildning | Prognos 2040 för Västernorrland | Prognos 2040 för riket |
|---|---|---|
| Högskoleförberedande utbildning | Balans | Visst överskott |
| Barn- och fritidsutbildning | Överskott | Överskott |
| Byggutbildning | Balans | Brist |
| El, data- och kommunikationsteknik, automation | Viss brist | Brist |
| Fordonsutbildning | Balans | Viss brist |
| Försäljnings– och serviceutbildning | Balans | Balans |
| Hotell- och turismutbildning | Ingen uppgift | Visst överskott |
| Industriteknisk utbildning | Brist | Stor brist |
| Naturbruksutbildning | Balans | Viss brist |
| Restaurang- och livsmedelsutbildning | Balans | Brist |
| Transportutbildning | Överskott | Balans |
| VVS, energi, drift och underhåll | Balans | Viss brist |
| Vård- och omsorgsutbildning | Brist | Brist |
Flest sökande till högskoleförberedande program i Sverige
I riket som helhet sökte 56 procent till högskoleförberedande utbildningar medan 38 procent sökte yrkesprogram. Skillnaden är mindre än förra läsåret och det är det femte året i rad som andelen sökande till yrkesprogrammen ökar. Samhällsvetenskapsprogrammet hade flest sökande i landet, före ekonomi på andra plats. Yrkesprogrammet med störst söktryck var el- och energiprogrammet.
– Att intresset för yrkesprogrammen ökar är positivt, det finns ett stort behov av personer med en gymnasial yrkesutbildning. Samtidigt ser vi fortfarande att fördelningen av sökande inte helt matchar de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden, säger Agnes Duregård, undervisningsråd på Skolverket i ett pressmeddelande.
Men olika program är olika populära i olika delar av landet. De högskoleförberedande utbildningarna är framför allt störst i större städer. I de flesta kommuner, 194 av 290, har dock yrkesprogrammen flest sökande.
I Västernorrland valde drygt 46 procent yrkesprogram och knappt 43 procent högskoleförberedande program, och i sex av sju kommuner hade yrkesprogrammen flest sökande.
| Andel sökande | Förändring (procentenheter) | ||
|---|---|---|---|
| 1 (2) | Samhällsvetenskapsprogrammet | 11,9 % | +0,1 |
| 2 (15) | Individuellt alternativ | 11,4 % | +9,2 |
| 3 (5) | Naturvetenskapsprogrammet | 9,1 % | +1,8 |
| 4 (6) | Teknikprogrammet | 8,6 % | +1,6 |
| 5 (3) | Barn- och fritidsprogrammet | 7,2 % | −0,4 |
| 6 (1) | Ekonomiprogrammet | 6,9 % | −7,7 |
| 7 (3) | Estetiska programmet | 6,4 % | −1,2 |
| 8 (9) | Bygg- och anläggningsprogrammet | 5,8 % | +0,7 |
| 8 (8) | Fordons- och transportprogrammet | 5,8 % | +0,3 |
| 10 (12) | Naturbruksprogrammet | 5,0 % | +1,0 |
| 11 (10) | Vård- och omsorgsprogrammet | 4,4 % | −0,4 |
| 12 (7) | VVS- och fastighetsprogrammet | 4,2 % | −2,5 |
| 13 (18) | Försäljnings- och serviceprogrammet | 2,8 % | +1,6 |
| 13 (13) | Restaurang- och livsmedelsprogrammet | 2,8 % | −0,9 |
| 15 (11) | Hotell- och turismprogrammet | 2,2 % | −2,3 |
| 16 (16) | El- och energiprogrammet | 1,9 % | +0,4 |
| 17 (14) | Frisör- och stylistprogrammet | 1,4 % | −1,0 |
| 18 (19) | Språkintroduktion | 0,8 % | +0,2 |
| 18 (16) | Riksrekryterande utbildningar | 0,8 % | −0,7 |
| 20 (20) | Programinriktat val | 0,6 % |
| Kommun | Yrkesprogram | Högskoleförb. | Antagna | Populäraste program |
|---|---|---|---|---|
| Härnösand | 44,3 % | 42,9 % | 67,9 % | Samhäll |
| Kramfors | 57,8 % | 31,2 % | 74,0 % | Fordon/transport |
| Sollefteå | 54,8 % | 35,6 % | 66,2 % | Fordon/transport |
| Sundsvall | 40,2 % | 46,5 % | 70,2 % | Samhäll |
| Timrå | 55,9 % | 35,6 % | 64,4 % | Fordon/transport |
| Ånge | 66,7 % | 24,4 % | 72,0 % | Industri |
| Örnsköldsvik | 47,0 % | 45,9 % | 75,2 % | Samhäll |
| Andel sökande | Förändring (procentenheter) | ||
|---|---|---|---|
| 1 (1) | Samhällsvetenskapsprogrammet | 17,5 % | +0,6 |
| 2 (2) | Ekonomiprogrammet | 14,1 % | −2,2 |
| 3 (3) | Naturvetenskapsprogrammet | 11,9 % | +0,3 |
| 4 (4) | Teknikprogrammet | 6,3 % | −0,4 |
| 5 (5) | El- och energiprogrammet | 5,9 % | −0,1 |
| 6 (6) | Estetiska programmet | 5,4 % | +0,6 |
| 7 (7) | Fordons- och transportprogrammet | 5,2 % | +0,3 |
| 8 (8) | Bygg- och anläggningsprogrammet | 4,1 % | +0,2 |
| 9 (9) | Barn- och fritidsprogrammet | 3,6 % | −0,1 |
| 10 (11) | Naturbruksprogrammet | 3,6 % | +0,3 |
| 11 (10) | Försäljnings- och serviceprogrammet | 3,4 % | −0,2 |
| 12 (12) | Vård- och omsorgsprogrammet | 3,0 % | ±0,0 |
| 13 (14) | Individuellt alternativ | 2,8 % | +0,3 |
| 14 (13) | Frisör- och stylistprogrammet | 2,6 % | −0,1 |
| 15 (16) | Industritekniska programmet | 1,8 % | +0,2 |
| 16 (15) | Yrkesintroduktion | 1,6 % | −0,1 |
| 17 (17) | Restaurang- och livsmedelsprogrammet | 1,6 % | ±0,0 |
| 18 (18) | Hotell- och turismprogrammet | 1,4 % | +0,1 |
| 19 (19) | VVS- och fastighetsprogrammet | 1,2 % | +0,2 |
| 20 (21) | Programinriktat val | 0,7 % | ±0,0 |
| 21 (23) | Riksrekryterande utbildningar | 0,7 % | +0,1 |
| 22 (20) | Språkintroduktion | 0,6 % | −0,1 |
| 23 (22) | International Baccalaureate | 0,6 % | −0,1 |
| 24 (24) | Humanistiska programmet | 0,4 % | ±0,0 |