Bygg- och anläggningsprogrammet går upp jämsides med fordons- och transportprogrammet bland de populäraste gymnasievalen i Berg. Det visar ny statistik från Skolverket.
80 elever folkbokförda i Berg sökte till gymnasiet i år. Av dem valde 52 personer ett yrkesprogram som förstahandsalternativ. Det motsvarar 65 procent av de sökande och är 11,9 procentenheter fler än förra året. Samtidigt minskade andelen som sökte högskoleförberedande program – till 26 personer, eller knappt 33 procent.
De högskoleförberedande programmen och yrkesprogrammen utgör gymnasieskolans nationella program. I Berg sökte 78 personer ett nationellt program. Övriga sökte introduktionsprogram, för dem som saknar fullständiga grundskolebetyg.
Även historiskt sett har yrkesprogrammen oftast varit populärast bland eleverna i Berg. De senaste nio åren har yrkesprogrammen legat i topp. Som störst var glappet mellan högskoleförberedande och yrkesprogram läsåret 2022/23, när över 29 procent sökte högskoleförberedande program och 67 procent sökte yrkesprogram. Läsåret 2017/18 – när skillnaden var som minst – var det jämnt mellan högskoleförberedande och yrkesprogram.
67 procent av männen valde yrkesprogram
Yrkesprogram är populärast både bland kvinnor och män i Berg. Knappt 67 procent av männen valde i första hand yrkesprogram, och knappt 63 procent av kvinnorna. Till de högskoleförberedande programmen sökte drygt 31 procent av männen och drygt 34 procent av kvinnorna.
Bygg och anläggning går upp i topp
De program som lockade flest förstahandssökande från Berg i år var bygg- och anläggningsprogrammet och fordons- och transportprogrammet. Dit sökte 14 personer, eller knappt 18 procent av eleverna, vardera. Därmed går bygg och anläggning upp jämsides med fordon och transport.
Brist på arbetskraft väntas inom vården och i industrin
Enligt SCB:s senaste långtidsprognos över arbetsmarknaden väntas efterfrågan på arbetskraft med gymnasial yrkesutbildning öka kraftigt till 2040 – främst inom teknik, tillverkning och vård. Ökningen beror till stor del på att arbetsgivarna antas vilja anställa personer med yrkesutbildning, snarare än arbetskraft som saknar utbildning.
Prognoserna görs också på länsnivå. I Jämtland antas det råda balans mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft som gått högskoleförberedande gymnasieutbildning, medan det väntas råda stor brist på folk med gymnasial industriteknisk utbildning. Dessutom förutspås brist inom vård- och omsorgsutbildning.
| Utbildning | Prognos 2040 för Jämtland | Prognos 2040 för riket |
|---|---|---|
| Högskoleförberedande utbildning | Balans | Visst överskott |
| Barn- och fritidsutbildning | Stort överskott | Överskott |
| Byggutbildning | Balans | Brist |
| El, data- och kommunikationsteknik, automation | Viss brist | Brist |
| Fordonsutbildning | Balans | Viss brist |
| Försäljnings– och serviceutbildning | Balans | Balans |
| Hotell- och turismutbildning | Ingen uppgift | Visst överskott |
| Industriteknisk utbildning | Stor brist | Stor brist |
| Naturbruksutbildning | Balans | Viss brist |
| Restaurang- och livsmedelsutbildning | Viss brist | Brist |
| Transportutbildning | Överskott | Balans |
| VVS, energi, drift och underhåll | Balans | Viss brist |
| Vård- och omsorgsutbildning | Brist | Brist |
Flest sökande till högskoleförberedande program i Sverige
I riket som helhet sökte 56 procent till högskoleförberedande utbildningar medan 38 procent sökte yrkesprogram. Skillnaden är mindre än förra läsåret och det är det femte året i rad som andelen sökande till yrkesprogrammen ökar. Samhällsvetenskapsprogrammet hade flest sökande i landet, före ekonomi på andra plats. Yrkesprogrammet med störst söktryck var el- och energiprogrammet.
– Att intresset för yrkesprogrammen ökar är positivt, det finns ett stort behov av personer med en gymnasial yrkesutbildning. Samtidigt ser vi fortfarande att fördelningen av sökande inte helt matchar de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden, säger Agnes Duregård, undervisningsråd på Skolverket i ett pressmeddelande.
Men olika program är olika populära i olika delar av landet. De högskoleförberedande utbildningarna är framför allt störst i större städer. I de flesta kommuner, 194 av 290, har dock yrkesprogrammen flest sökande.
I Jämtland valde knappt 50 procent yrkesprogram och knappt 46 procent högskoleförberedande program, och i sex av åtta kommuner hade yrkesprogrammen flest sökande.
| Andel sökande | Förändring (procentenheter) | ||
|---|---|---|---|
| 1 (10) | Bygg- och anläggningsprogrammet | 17,5 % | +15,0 |
| 1 (1) | Fordons- och transportprogrammet | 17,5 % | −2,3 |
| 3 (3) | Ekonomiprogrammet | 11,3 % | −2,3 |
| 4 (2) | Samhällsvetenskapsprogrammet | 10,0 % | −8,5 |
| 5 (4) | Naturbruksprogrammet | 8,8 % | −1,1 |
| 6 (9) | El- och energiprogrammet | 6,3 % | +2,5 |
| 7 (12) | Vård- och omsorgsprogrammet | 5,0 % | +3,8 |
| 8 (12) | Estetiska programmet | 3,8 % | +2,5 |
| 8 (7) | Naturvetenskapsprogrammet | 3,8 % | −1,2 |
| 8 (16) | Teknikprogrammet | 3,8 % | |
| 8 (5) | Barn- och fritidsprogrammet | 3,8 % | −2,4 |
| 12 (5) | Frisör- och stylistprogrammet | 2,5 % | −3,7 |
| 12 (12) | Försäljnings- och serviceprogrammet | 2,5 % | +1,3 |
| 14 (10) | Individuellt alternativ | 1,3 % | −1,2 |
| 14 (7) | Programinriktat val | 1,3 % | −3,7 |
| 14 (12) | Hotell- och turismprogrammet | 1,3 % | ±0,0 |
| Kommun | Yrkesprogram | Högskoleförb. | Antagna | Populäraste program |
|---|---|---|---|---|
| Berg | 65,0 % | 32,5 % | 74,4 % | Bygg/anläggning · Fordon/transport |
| Bräcke | 47,8 % | 40,6 % | 54,1 % | Samhäll |
| Härjedalen | 57,6 % | 39,4 % | 64,6 % | Fordon/transport |
| Krokom | 49,7 % | 44,8 % | 67,8 % | Samhäll |
| Ragunda | 79,5 % | 16,4 % | 55,7 % | Naturbruk |
| Strömsund | 64,3 % | 31,8 % | 65,3 % | Fordon/transport |
| Åre | 34,7 % | 61,8 % | 76,8 % | Ekonomi |
| Östersund | 46,2 % | 49,2 % | 65,3 % | Samhäll |
| Andel sökande | Förändring (procentenheter) | ||
|---|---|---|---|
| 1 (1) | Samhällsvetenskapsprogrammet | 17,5 % | +0,6 |
| 2 (2) | Ekonomiprogrammet | 14,1 % | −2,2 |
| 3 (3) | Naturvetenskapsprogrammet | 11,9 % | +0,3 |
| 4 (4) | Teknikprogrammet | 6,3 % | −0,4 |
| 5 (5) | El- och energiprogrammet | 5,9 % | −0,1 |
| 6 (6) | Estetiska programmet | 5,4 % | +0,6 |
| 7 (7) | Fordons- och transportprogrammet | 5,2 % | +0,3 |
| 8 (8) | Bygg- och anläggningsprogrammet | 4,1 % | +0,2 |
| 9 (9) | Barn- och fritidsprogrammet | 3,6 % | −0,1 |
| 10 (11) | Naturbruksprogrammet | 3,6 % | +0,3 |
| 11 (10) | Försäljnings- och serviceprogrammet | 3,4 % | −0,2 |
| 12 (12) | Vård- och omsorgsprogrammet | 3,0 % | ±0,0 |
| 13 (14) | Individuellt alternativ | 2,8 % | +0,3 |
| 14 (13) | Frisör- och stylistprogrammet | 2,6 % | −0,1 |
| 15 (16) | Industritekniska programmet | 1,8 % | +0,2 |
| 16 (15) | Yrkesintroduktion | 1,6 % | −0,1 |
| 17 (17) | Restaurang- och livsmedelsprogrammet | 1,6 % | ±0,0 |
| 18 (18) | Hotell- och turismprogrammet | 1,4 % | +0,1 |
| 19 (19) | VVS- och fastighetsprogrammet | 1,2 % | +0,2 |
| 20 (21) | Programinriktat val | 0,7 % | ±0,0 |
| 21 (23) | Riksrekryterande utbildningar | 0,7 % | +0,1 |
| 22 (20) | Språkintroduktion | 0,6 % | −0,1 |
| 23 (22) | International Baccalaureate | 0,6 % | −0,1 |
| 24 (24) | Humanistiska programmet | 0,4 % | ±0,0 |