Fordons- och transportprogrammet tog över förstaplatsen från barn och fritid när Kramforseleverna valde gymnasieprogram. Det visar ny statistik från Skolverket.
199 elever folkbokförda i Kramfors sökte till gymnasiet i år. Av dem valde 115 personer ett yrkesprogram som förstahandsalternativ. Det motsvarar knappt 58 procent av de sökande och är 0,3 procentenheter färre än förra året. Samtidigt minskade andelen som sökte högskoleförberedande program – till 62 personer, eller drygt 31 procent.
De högskoleförberedande programmen och yrkesprogrammen utgör gymnasieskolans nationella program. I Kramfors sökte 177 personer ett nationellt program. Övriga sökte introduktionsprogram, för dem som saknar fullständiga grundskolebetyg.
Även historiskt sett har yrkesprogrammen oftast varit populärast bland eleverna i Kramfors. De senaste nio åren har yrkesprogrammen legat i topp. Gapet mellan högskoleförberedande och yrkesprogram är relativt stort i år. Som störst var det läsåret 2024/25, när över 30 procent sökte högskoleförberedande program och knappt 68 procent sökte yrkesprogram. Läsåret 2018/19 – när skillnaden var som minst – var det jämnt mellan högskoleförberedande och yrkesprogram.
59 procent av kvinnorna valde yrkesprogram
Yrkesprogram är populärast både bland kvinnor och män i Kramfors. Knappt 59 procent av kvinnorna valde i första hand yrkesprogram, och knappt 57 procent av männen. Till de högskoleförberedande programmen sökte knappt 31 procent av kvinnorna och knappt 32 procent av männen.
Fordon och transport tar över förstaplatsen
Det program som lockade enskilt flest förstahandssökande från Kramfors i år var fordons- och transportprogrammet. Dit sökte 26 personer, eller drygt 13 procent av eleverna. Därmed går fordon och transport om fjolårsettan, barn- och fritidsprogrammet, som i år lockade 19 elever i kommunen.
Det populäraste högskoleförberedande programmet bland eleverna i Kramfors är teknik, med 16 förstahandssökande. Teknik och naturbruk klättrar på listan över populäraste program i Kramfors.
Brist på arbetskraft väntas inom vården och i industrin
Enligt SCB:s senaste långtidsprognos över arbetsmarknaden väntas efterfrågan på arbetskraft med gymnasial yrkesutbildning öka kraftigt till 2040 – främst inom teknik, tillverkning och vård. Ökningen beror till stor del på att arbetsgivarna antas vilja anställa personer med yrkesutbildning, snarare än arbetskraft som saknar utbildning.
Prognoserna görs också på länsnivå. I Västernorrland antas det råda balans mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft som gått högskoleförberedande gymnasieutbildning, medan det väntas råda brist på folk med gymnasial industriteknisk utbildning och vård- och omsorgsutbildning.
| Utbildning | Prognos 2040 för Västernorrland | Prognos 2040 för riket |
|---|---|---|
| Högskoleförberedande utbildning | Balans | Visst överskott |
| Barn- och fritidsutbildning | Överskott | Överskott |
| Byggutbildning | Balans | Brist |
| El, data- och kommunikationsteknik, automation | Viss brist | Brist |
| Fordonsutbildning | Balans | Viss brist |
| Försäljnings– och serviceutbildning | Balans | Balans |
| Hotell- och turismutbildning | Ingen uppgift | Visst överskott |
| Industriteknisk utbildning | Brist | Stor brist |
| Naturbruksutbildning | Balans | Viss brist |
| Restaurang- och livsmedelsutbildning | Balans | Brist |
| Transportutbildning | Överskott | Balans |
| VVS, energi, drift och underhåll | Balans | Viss brist |
| Vård- och omsorgsutbildning | Brist | Brist |
Flest sökande till högskoleförberedande program i Sverige
I riket som helhet sökte 56 procent till högskoleförberedande utbildningar medan 38 procent sökte yrkesprogram. Skillnaden är mindre än förra läsåret och det är det femte året i rad som andelen sökande till yrkesprogrammen ökar. Samhällsvetenskapsprogrammet hade flest sökande i landet, före ekonomi på andra plats. Yrkesprogrammet med störst söktryck var el- och energiprogrammet.
– Att intresset för yrkesprogrammen ökar är positivt, det finns ett stort behov av personer med en gymnasial yrkesutbildning. Samtidigt ser vi fortfarande att fördelningen av sökande inte helt matchar de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden, säger Agnes Duregård, undervisningsråd på Skolverket i ett pressmeddelande.
Men olika program är olika populära i olika delar av landet. De högskoleförberedande utbildningarna är framför allt störst i större städer. I de flesta kommuner, 194 av 290, har dock yrkesprogrammen flest sökande.
I Västernorrland valde drygt 46 procent yrkesprogram och knappt 43 procent högskoleförberedande program, och i sex av sju kommuner hade yrkesprogrammen flest sökande.
| Andel sökande | Förändring (procentenheter) | ||
|---|---|---|---|
| 1 (4) | Fordons- och transportprogrammet | 13,1 % | +4,5 |
| 2 (1) | Barn- och fritidsprogrammet | 9,5 % | −5,8 |
| 3 (8) | Teknikprogrammet | 8,0 % | +2,6 |
| 4 (2) | Samhällsvetenskapsprogrammet | 7,5 % | −5,1 |
| 4 (9) | Individuellt alternativ | 7,5 % | +3,5 |
| 6 (6) | Bygg- och anläggningsprogrammet | 7,0 % | −0,2 |
| 6 (9) | Naturbruksprogrammet | 7,0 % | +3,0 |
| 8 (3) | Ekonomiprogrammet | 6,5 % | −2,9 |
| 9 (4) | Naturvetenskapsprogrammet | 6,0 % | −2,5 |
| 9 (7) | El- och energiprogrammet | 6,0 % | −0,3 |
| 11 (13) | Frisör- och stylistprogrammet | 4,5 % | +1,8 |
| 11 (13) | Restaurang- och livsmedelsprogrammet | 4,5 % | +1,8 |
| 13 (18) | Estetiska programmet | 3,0 % | |
| 13 (15) | Språkintroduktion | 3,0 % | +1,2 |
| 15 (11) | Industritekniska programmet | 2,5 % | −1,1 |
| 15 (12) | Vård- och omsorgsprogrammet | 2,5 % | −0,6 |
| 17 (19) | Programinriktat val | 0,5 % | |
| 17 (16) | Hotell- och turismprogrammet | 0,5 % | −0,8 |
| 17 (17) | Riksrekryterande utbildningar | 0,5 % | −0,4 |
| Kommun | Yrkesprogram | Högskoleförb. | Antagna | Populäraste program |
|---|---|---|---|---|
| Härnösand | 44,3 % | 42,9 % | 67,9 % | Samhäll |
| Kramfors | 57,8 % | 31,2 % | 74,0 % | Fordon/transport |
| Sollefteå | 54,8 % | 35,6 % | 66,2 % | Fordon/transport |
| Sundsvall | 40,2 % | 46,5 % | 70,2 % | Samhäll |
| Timrå | 55,9 % | 35,6 % | 64,4 % | Fordon/transport |
| Ånge | 66,7 % | 24,4 % | 72,0 % | Industri |
| Örnsköldsvik | 47,0 % | 45,9 % | 75,2 % | Samhäll |
| Andel sökande | Förändring (procentenheter) | ||
|---|---|---|---|
| 1 (1) | Samhällsvetenskapsprogrammet | 17,5 % | +0,6 |
| 2 (2) | Ekonomiprogrammet | 14,1 % | −2,2 |
| 3 (3) | Naturvetenskapsprogrammet | 11,9 % | +0,3 |
| 4 (4) | Teknikprogrammet | 6,3 % | −0,4 |
| 5 (5) | El- och energiprogrammet | 5,9 % | −0,1 |
| 6 (6) | Estetiska programmet | 5,4 % | +0,6 |
| 7 (7) | Fordons- och transportprogrammet | 5,2 % | +0,3 |
| 8 (8) | Bygg- och anläggningsprogrammet | 4,1 % | +0,2 |
| 9 (9) | Barn- och fritidsprogrammet | 3,6 % | −0,1 |
| 10 (11) | Naturbruksprogrammet | 3,6 % | +0,3 |
| 11 (10) | Försäljnings- och serviceprogrammet | 3,4 % | −0,2 |
| 12 (12) | Vård- och omsorgsprogrammet | 3,0 % | ±0,0 |
| 13 (14) | Individuellt alternativ | 2,8 % | +0,3 |
| 14 (13) | Frisör- och stylistprogrammet | 2,6 % | −0,1 |
| 15 (16) | Industritekniska programmet | 1,8 % | +0,2 |
| 16 (15) | Yrkesintroduktion | 1,6 % | −0,1 |
| 17 (17) | Restaurang- och livsmedelsprogrammet | 1,6 % | ±0,0 |
| 18 (18) | Hotell- och turismprogrammet | 1,4 % | +0,1 |
| 19 (19) | VVS- och fastighetsprogrammet | 1,2 % | +0,2 |
| 20 (21) | Programinriktat val | 0,7 % | ±0,0 |
| 21 (23) | Riksrekryterande utbildningar | 0,7 % | +0,1 |
| 22 (20) | Språkintroduktion | 0,6 % | −0,1 |
| 23 (22) | International Baccalaureate | 0,6 % | −0,1 |
| 24 (24) | Humanistiska programmet | 0,4 % | ±0,0 |