Fordons- och transportprogrammet tog över förstaplatsen från ekonomi när Edaeleverna valde gymnasieprogram. Det visar ny statistik från Skolverket.
100 elever folkbokförda i Eda sökte till gymnasiet i år. Av dem valde 67 personer ett yrkesprogram som förstahandsalternativ. Det motsvarar 67 procent av de sökande och är 8,3 procentenheter fler än förra året. Samtidigt minskade andelen som sökte högskoleförberedande program – till 28 personer, eller drygt 28 procent.
De högskoleförberedande programmen och yrkesprogrammen utgör gymnasieskolans nationella program. I Eda sökte 95 personer ett nationellt program. Övriga sökte introduktionsprogram, för dem som saknar fullständiga grundskolebetyg.
Yrkesprogrammen har alltid varit populärast bland elever i Eda – åtminstone sedan läroplanen 2011 infördes. Som störst var glappet mellan högskoleförberedande och yrkesprogram läsåret 2014/15, när 23 procent sökte högskoleförberedande program och knappt 76 procent sökte yrkesprogram. Läsåret 2020/21 – när skillnaden var som minst – sökte drygt 44 procent högskoleförberedande program och nästan 53 procent yrkesprogram.
72 procent av männen valde yrkesprogram
Yrkesprogram är populärast både bland kvinnor och män i Eda. Drygt 72 procent av männen valde i första hand yrkesprogram, jämfört med drygt 62 procent av kvinnorna. Till de högskoleförberedande programmen sökte drygt 23 procent av männen och drygt 32 procent av kvinnorna.
Fordon och transport tar över förstaplatsen
Det program som lockade enskilt flest förstahandssökande från Eda i år var fordons- och transportprogrammet. Dit sökte 18 personer, eller 18 procent av eleverna. Därmed går fordon och transport om fjolårsettan, ekonomiprogrammet, som i år lockade tio elever i kommunen.
Brist på arbetskraft väntas inom vården och i industrin
Enligt SCB:s senaste långtidsprognos över arbetsmarknaden väntas efterfrågan på arbetskraft med gymnasial yrkesutbildning öka kraftigt till 2040 – främst inom teknik, tillverkning och vård. Ökningen beror till stor del på att arbetsgivarna antas vilja anställa personer med yrkesutbildning, snarare än arbetskraft som saknar utbildning.
Prognoserna görs också på länsnivå. I Värmland antas det råda överskott på arbetskraft med högskoleförberedande gymnasieutbildning, medan det väntas råda stor brist på folk med gymnasial industriteknisk utbildning. Dessutom förutspås brist inom försäljnings– och serviceutbildning samt vård- och omsorgsutbildning.
| Utbildning | Prognos 2040 för Värmland | Prognos 2040 för riket |
|---|---|---|
| Högskoleförberedande utbildning | Överskott | Visst överskott |
| Barn- och fritidsutbildning | Överskott | Överskott |
| Byggutbildning | Balans | Brist |
| El, data- och kommunikationsteknik, automation | Viss brist | Brist |
| Fordonsutbildning | Balans | Viss brist |
| Försäljnings– och serviceutbildning | Brist | Balans |
| Hotell- och turismutbildning | Ingen uppgift | Visst överskott |
| Industriteknisk utbildning | Stor brist | Stor brist |
| Naturbruksutbildning | Balans | Viss brist |
| Restaurang- och livsmedelsutbildning | Balans | Brist |
| Transportutbildning | Överskott | Balans |
| VVS, energi, drift och underhåll | Balans | Viss brist |
| Vård- och omsorgsutbildning | Brist | Brist |
Flest sökande till högskoleförberedande program i Sverige
I riket som helhet sökte 56 procent till högskoleförberedande utbildningar medan 38 procent sökte yrkesprogram. Skillnaden är mindre än förra läsåret och det är det femte året i rad som andelen sökande till yrkesprogrammen ökar. Samhällsvetenskapsprogrammet hade flest sökande i landet, före ekonomi på andra plats. Yrkesprogrammet med störst söktryck var el- och energiprogrammet.
– Att intresset för yrkesprogrammen ökar är positivt, det finns ett stort behov av personer med en gymnasial yrkesutbildning. Samtidigt ser vi fortfarande att fördelningen av sökande inte helt matchar de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden, säger Agnes Duregård, undervisningsråd på Skolverket i ett pressmeddelande.
Men olika program är olika populära i olika delar av landet. De högskoleförberedande utbildningarna är framför allt störst i större städer. I de flesta kommuner, 194 av 290, har dock yrkesprogrammen flest sökande.
I Värmland valde drygt 50 procent yrkesprogram och drygt 44 procent högskoleförberedande program, och i 14 av 16 kommuner hade yrkesprogrammen flest sökande.
| Andel sökande | Förändring (procentenheter) | ||
|---|---|---|---|
| 1 (2) | Fordons- och transportprogrammet | 18,0 % | +5,5 |
| 2 (3) | Naturbruksprogrammet | 11,0 % | +3,3 |
| 3 (1) | Ekonomiprogrammet | 10,0 % | −4,4 |
| 4 (3) | Bygg- och anläggningsprogrammet | 7,0 % | −0,7 |
| 4 (7) | El- och energiprogrammet | 7,0 % | +1,2 |
| 4 (7) | Vård- och omsorgsprogrammet | 7,0 % | +1,2 |
| 7 (12) | Industritekniska programmet | 6,0 % | +2,2 |
| 8 (3) | Samhällsvetenskapsprogrammet | 5,0 % | −2,7 |
| 9 (13) | Estetiska programmet | 4,0 % | +1,1 |
| 9 (3) | Naturvetenskapsprogrammet | 4,0 % | −3,7 |
| 9 (14) | Teknikprogrammet | 4,0 % | +2,1 |
| 12 (7) | Individuellt alternativ | 3,0 % | −2,8 |
| 12 (11) | Barn- och fritidsprogrammet | 3,0 % | −1,8 |
| 12 (7) | Frisör- och stylistprogrammet | 3,0 % | −2,8 |
| 12 (14) | Försäljnings- och serviceprogrammet | 3,0 % | +1,1 |
| 16 (17) | Programinriktat val | 2,0 % | |
| 17 (18) | Humanistiska programmet | 1,0 % | |
| 17 (19) | Restaurang- och livsmedelsprogrammet | 1,0 % | |
| 17 (16) | VVS- och fastighetsprogrammet | 1,0 % | ±0,0 |
| Kommun | Yrkesprogram | Högskoleförb. | Antagna | Populäraste program |
|---|---|---|---|---|
| Arvika | 54,8 % | 41,1 % | 68,1 % | Ekonomi |
| Eda | 67,0 % | 28,0 % | 70,5 % | Fordon/transport |
| Filipstad | 65,6 % | 29,8 % | 67,2 % | Barn/fritid · Bygg/anläggning |
| Forshaga | 56,1 % | 35,5 % | 75,4 % | Samhäll |
| Grums | 68,9 % | 22,6 % | 70,1 % | El/energi |
| Hagfors | 63,2 % | 33,5 % | 62,0 % | Fordon/transport |
| Hammarö | 32,7 % | 62,6 % | 71,4 % | Samhäll |
| Karlstad | 36,4 % | 57,4 % | 68,7 % | Samhäll |
| Kil | 58,3 % | 35,3 % | 76,0 % | Samhäll |
| Kristinehamn | 50,5 % | 45,2 % | 57,6 % | Samhäll |
| Munkfors | 75,0 % | 13,9 % | 68,8 % | El/energi |
| Storfors | 66,7 % | 33,3 % | 60,0 % | Samhäll · Fordon/transport |
| Sunne | 65,3 % | 30,1 % | 67,9 % | Industri |
| Säffle | 62,2 % | 35,1 % | 63,9 % | El/energi |
| Torsby | 66,2 % | 33,1 % | 72,7 % | Bygg/anläggning |
| Årjäng | 68,3 % | 26,0 % | 69,8 % | Fordon/transport |
| Andel sökande | Förändring (procentenheter) | ||
|---|---|---|---|
| 1 (1) | Samhällsvetenskapsprogrammet | 17,5 % | +0,6 |
| 2 (2) | Ekonomiprogrammet | 14,1 % | −2,2 |
| 3 (3) | Naturvetenskapsprogrammet | 11,9 % | +0,3 |
| 4 (4) | Teknikprogrammet | 6,3 % | −0,4 |
| 5 (5) | El- och energiprogrammet | 5,9 % | −0,1 |
| 6 (6) | Estetiska programmet | 5,4 % | +0,6 |
| 7 (7) | Fordons- och transportprogrammet | 5,2 % | +0,3 |
| 8 (8) | Bygg- och anläggningsprogrammet | 4,1 % | +0,2 |
| 9 (9) | Barn- och fritidsprogrammet | 3,6 % | −0,1 |
| 10 (11) | Naturbruksprogrammet | 3,6 % | +0,3 |
| 11 (10) | Försäljnings- och serviceprogrammet | 3,4 % | −0,2 |
| 12 (12) | Vård- och omsorgsprogrammet | 3,0 % | ±0,0 |
| 13 (14) | Individuellt alternativ | 2,8 % | +0,3 |
| 14 (13) | Frisör- och stylistprogrammet | 2,6 % | −0,1 |
| 15 (16) | Industritekniska programmet | 1,8 % | +0,2 |
| 16 (15) | Yrkesintroduktion | 1,6 % | −0,1 |
| 17 (17) | Restaurang- och livsmedelsprogrammet | 1,6 % | ±0,0 |
| 18 (18) | Hotell- och turismprogrammet | 1,4 % | +0,1 |
| 19 (19) | VVS- och fastighetsprogrammet | 1,2 % | +0,2 |
| 20 (21) | Programinriktat val | 0,7 % | ±0,0 |
| 21 (23) | Riksrekryterande utbildningar | 0,7 % | +0,1 |
| 22 (20) | Språkintroduktion | 0,6 % | −0,1 |
| 23 (22) | International Baccalaureate | 0,6 % | −0,1 |
| 24 (24) | Humanistiska programmet | 0,4 % | ±0,0 |