Färre högstadieelever klarade gymnasiebehörighet i Skellefteå – skola för skola

Andelen niondeklassare som blev behöriga till gymnasiet minskade något i Sverige förra året. Även på skolorna i Skellefteå minskade andelen behöriga. Här är resultaten – skola för skola.

84 procent av eleverna som gick ut nian på någon av de 17 högstadieskolorna i Skellefteå kommun i våras var behöriga till gymnasiets yrkesprogram. Det är en lägre andel än bland dem som gick ur nian våren 2025 (85 procent).

På Kågeskolan uppnådde nästan alla elever behörighet. På grund av statistiksekretess är det exakta antalet inte redovisat. Även på Björkskolan klarade alla utom en handfull elever behörighet.

På Lövångersskolan var motsvarande siffra 61 procent, vilket är en av de lägsta andelarna i Västerbottens län. Det gör också att skolan tillhör den tiondel av skolorna i landet med lägst andel behöriga till yrkesprogrammen.

Det ska noteras att i en del kommuner kan det vara en resursskola eller en skola med många resursklasser som hamnar i botten.

Skellefteå kommun är en av de kommuner i landet där skillnaden är störst mellan skolorna med högst och lägst andel behöriga.

För att vara behörig till gymnasieskolans yrkesprogram krävs godkända betyg i åtta ämnen. För högskoleförberedande program krävs godkända betyg i tolv ämnen. Kraven skiljer sig också mellan olika program.

I totalt fyra skolor i Västerbottens län – bland annat Språkskolan i Umeå; Umeå Waldorfskola, gr i Umeå och Strandenskolan F-9 i Dorotea – klarade samtliga elever gymnasiebehörighet för yrkesprogram.

Pojkarna har gått om flickorna

I hela landet var andelen elever i nian som blev behöriga till gymnasiets yrkesprogram 84 procent. Det är en liten minskning jämfört med året innan. Och för första gången var andelen pojkar som blev behöriga något högre än andelen flickor.

– Skillnaden i behörighet till gymnasieskolan mellan pojkar och flickor har minskat under de senaste tio åren. Den skillnad statistiken nu visar med större andel behöriga pojkar är dock liten, och utvecklingen ser olika ut i olika grupper. Därför är det viktigt att inte dra för stora slutsatser av ett enskilt års resultat. Det är först när vi följer resultaten över tid som vi kan se om den här förändringen håller i sig, säger Anna Castberg, analyschef på Skolverket i ett pressmeddelande.

Som Skolverket konstaterat tidigare har föräldrarnas utbildningsbakgrund störst betydelse för resultaten. Det är ett mönster som återfinns i internationella studier.

Andelen elever med godkända betyg har ökat i 12 av 17 obligatoriska ämnen – men matematik är inte ett av dem.

– Det är ofta matematiken det faller på när elever inte blir behöriga till gymnasiet. Det är därför särskilt bekymmersamt att vi ser försämrade resultat just här. Skolverket kommer fortsätta analysera resultaten och det är viktigt att också skolor och huvudmän ser över hur undervisningen och stödet kan stärkas för att fler elever ska bli godkända i matematik, säger Anna Castberg.