De fysiska bibliotekslånen har minskat dramatiskt i hela landet de senaste tio åren. I Hagfors kommun har de minskat med 15 procent, samtidigt som de digitala lånen ökat.
På folkbiblioteken i Hagfors kommun gjordes i genomsnitt nästan fyra fysiska boklån per person under förra året.
Det är något fler än snittet för riket, men något färre än vad just Hagforsborna lånade för tio år sedan. På tio år handlar det om en minskning per invånare med 15 procent.
Det visar Kungliga bibliotekets årliga biblioteksstatistik, som Newsworthy har bearbetat.
Hagforsborna följer trenden i Värmlands län. I länet som helhet har de fysiska boklånen minskat i 14 kommuner på tio år. I en kommun är skillnaden marginell(en kommun saknar uppgifter).
| Kommun | Bibliotekslån per invånare | Förändring 10 år | Antal bibliotek i kommunen | Skillnad i antal bibliotek på tio år |
|---|---|---|---|---|
| Arvika | 5 | −34 % | 1 | ±0 |
| Forshaga | 4 | −9 % | 2 | ±0 |
| Säffle | 4 | −34 % | 1 | ±0 |
| Torsby | 4 | −17 % | 2 | ±0 |
| Årjäng | 4 | −22 % | 2 | ±0 |
| Karlstad | 4 | −17 % | 9 | ±0 |
| Kristinehamn | 4 | −18 % | 1 | ±0 |
| Munkfors | 4 | −6 % | 1 | ±0 |
| Hagfors | 4 | −15 % | 2 | ±0 |
| Eda | 3 | −34 % | 3 | ±0 |
| Sunne | 3 | −12 % | 1 | ±0 |
| Kil | 3 | −5 % | 2 | −1 |
| Filipstad | 3 | −46 % | 2 | ±0 |
| Grums | 3 | −50 % | 1 | ±0 |
| Hammarö | 3 | −43 % | 1 | ±0 |
| Storfors | 2 | – | 1 | ±0 |
Svenskarna överlag lånar betydligt färre biblioteksböcker i dag jämfört med för tio år sedan. Det behöver däremot inte betyda att folk i allmänhet läser mindre. Enligt Bokbarometern 2026 läser ungefär varannan svensk i en tryckt bok några gånger per månad och enligt SOM-institutets undersökningar är det mellan 80 och 85 procent som läst i någon slags bok åtminstone en gång under det senaste året.
– Var man får tag i sina böcker är ju bara en del av det hela. Många människor köper fortfarande böcker, eller lånar av varandra. Vi har varit med och gjort undersökningar med SOM-institutet under flera år, där vi sett att det är vanligt att man lånar av vänner och bekanta, eller får böcker som gåva. Så nej, biblioteksutlånen visar inte tillståndet för vår läsning, säger biblioteksforskaren Birgitta Wallin på Bibliotekshögskolan i Borås.
Hennes forskning kretsar kring digitala böcker, läsning och den svenska bokmarknaden, men också kring folkbibliotekens roll i samhället och deras demokratiska uppdrag.
Birgitta Wallin menar att minskningen av bibliotekslånen sannolikt har att göra med lägre anslag till biblioteken. Det kostar i färre anställda och färre filialer, vilket i sin tur i många fall innebär kortare öppettider och lägre mediebudget.
– Vi vet att folk vill läsa nya böcker. Ibland, om man träffar på ett författarskap som man tycker är roligt, så går man och lånar äldre böcker. Men det absolut vanligaste är att man vill ha nya spännande böcker. Har inte biblioteken budget för det så finns det inget skäl att gå heller, säger hon.
Det är däremot inte helt oproblematiskt att lånen på folkbiblioteken minskar.
– Vi måste komma ihåg att alla inte har råd att lägga några hundra i månaden på abonnemangstjänster eller på att köpa böcker. Då är biblioteken den enda platsen du kan gå till och få tillgång till böcker avgiftsfritt. Biblioteken har ju också en annan mer utåtriktad verksamhet, som verkar för att nå ut till folk som kanske inte skulle gå till biblioteket själva, för att att de tror att det inte är något för dem. Biblioteken arrangerar också läsecirklar för olika åldersgrupper. Det här kostar pengar att hålla igång, och är ju en av bibliotekens främsta uppgifter. Alltså att tillgängliggöra och främja läsning.
På tio år har 77 bibliotek försvunnit runt om i Sverige. I vissa fall kan de ha ersatts av en bokbuss, men de har i vart fall ingen egen adress i kommunen längre.
I Hagfors kommun finns det lika många folkbibliotek nu som för tio år sedan, men i Värmlands län som helhet har antalet sjunkit från 33 till 32.
Digital läsning mer populärt
Samtidigt är intresset för digitala böcker stort. Förra året gjordes 48,5 miljoner strömningar av digitala ljud- och e-böcker på kommersiella abonnemangstjänster i Sverige, enligt den officiella Bokförsäljningsstatistiken som presenteras av Förläggareföreningen. En tiondel av landets befolkning lyssnar dessutom på ljudböcker dagligen, enligt Bokbarometern.
Den här utvecklingen märks även på biblioteken. Från att ha varit en nästan obefintlig del av utbudet för tio år sedan har lånen av e-böcker, digitala ljudböcker och talböcker mer än fördubblats. Nationellt står de i dag för omkring en tiondel av folkbibliotekens totala bokutlåning.
Men trots att möjligheten finns har e-böcker och digitala ljudböcker ännu inte nått samma nivåer som den traditionella bokutlåningen. En förklaring är, enligt Birgitta Wallin, tekniken. Appen Biblio, som många bibliotek använder, är svåranvänd.
Att erbjuda digitala böcker kan också vara betydligt dyrare för biblioteken. Till skillnad från fysiska böcker, där biblioteket betalar en engångskostnad och sedan kan låna ut boken hur många gånger som helst, kostar digitala böcker pengar för varje enskilt utlån. Om en bok blir väldigt populär kan kostnaderna alltså snabbt springa iväg.
– Det går inte att budgetera för. Nästan årligen ser jag på mitt bibliotek här i Borås att de digitala utlånen har stoppats för att budgeten är slut. För det blir för dyrt.
Eftersom många bibliotek begränsar de digitala lånen, varierar antalet lån av digitala böcker kraftigt. Generellt i Värmlands län låg andelen kring fem procent av den totala utlåningen förra året.
I Hagfors kommun stod e-lånen för fem procent av alla lån förra året.
| Bibliotek | Typ | Gatuadress | Postort |
|---|---|---|---|
| Hagfors bibliotek | Folk- och skolbibliotek | Älvstrandsvägen 2 | Hagfors |
| Kyrkhedens bibliotek | Folkbibliotek | Skolvägen 10 | Ekshärad |