Göteborgarna lånar allt färre böcker på bibliotek

Göteborgs kommunBibliotek
Böcker på Göteborgs stadsbibliotek
Elin Thornberg, Newsworthy

De fysiska bibliotekslånen har minskat dramatiskt i hela landet de senaste tio åren. I Göteborgs kommun har de minskat med mer än en fjärdedel, samtidigt som de digitala lånen ökat.

På folkbiblioteken i Göteborgs kommun gjordes i genomsnitt drygt tre fysiska boklån per person under förra året.

Det är ungefär i nivå med snittet för riket, men betydligt färre än vad just göteborgarna lånade för tio år sedan. På tio år handlar det om en minskning per invånare med 27 procent.

Det visar Kungliga bibliotekets årliga biblioteksstatistik, som Newsworthy har bearbetat.

Göteborgarna följer trenden i Västra Götalands län. I länet som helhet har de fysiska boklånen minskat i 42 kommuner på tio år, och ökat i tre. I fyra kommuner är skillnaden marginell.

Bibliotekslån i Västra Götalands län
KommunBibliotekslån per invånareFörändring 10 årAntal bibliotek i kommunenSkillnad i antal bibliotek på tio år
Orust5−25 %4±0
Dals-Ed5+4 %1±0
Stenungsund5−33 %1±0
Härryda5−33 %4±0
Tjörn5−28 %2±0
Bollebygd5−17 %2±0
Sotenäs4−11 %2±0
Essunga4−24 %1±0
Lidköping4−15 %4±0
Vara4−4 %3−1
Bengtsfors4−35 %3±0
Mölndal4−25 %3−1
Grästorp4−27 %1±0
Åmål4−21 %1±0
Karlsborg4±0 %3±0
Öckerö4−33 %3−2
Tranemo4−49 %1±0
Mark4−28 %5±0
Alingsås4+49 %3±0
Lerum4−33 %5±0
Borås4−36 %11−1
Gullspång4+1 %2±0
Ale4−38 %4±0
Munkedal3−29 %3−1
Tanum3+7 %4±0
Lysekil3−11 %3±0
Uddevalla3−27 %4+1
Herrljunga3−5 %2±0
Partille3−14 %1±0
Göteborg3−27 %25−1
Kungälv3−23 %6+1
Skara3−29 %2+1
Hjo3−11 %1±0
Mariestad3−31 %2±0
Ulricehamn3−47 %8−1
Strömstad3−26 %1±0
Färgelanda3−26 %1±0
Trollhättan3−32 %3±0
Tidaholm3−46 %1−1
Götene3−35 %1±0
Mellerud3−54 %1±0
Falköping3−34 %7±0
Tibro3+13 %1±0
Vårgårda3−27 %1±0
Skövde3−24 %7±0
Vänersborg3−36 %4−1
Töreboda2−56 %3±0
Svenljunga2−59 %1−3
Lilla Edet2−14 %2±0

Svenskarna överlag lånar betydligt färre biblioteksböcker i dag jämfört med för tio år sedan. Det behöver däremot inte betyda att folk i allmänhet läser mindre. Enligt Bokbarometern 2026 läser ungefär varannan svensk i en tryckt bok några gånger per månad och enligt SOM-institutets undersökningar är det mellan 80 och 85 procent som läst i någon slags bok åtminstone en gång under det senaste året.

– Var man får tag i sina böcker är ju bara en del av det hela. Många människor köper fortfarande böcker, eller lånar av varandra. Vi har varit med och gjort undersökningar med SOM-institutet under flera år, där vi sett att det är vanligt att man lånar av vänner och bekanta, eller får böcker som gåva. Så nej, biblioteksutlånen visar inte tillståndet för vår läsning, säger biblioteksforskaren Birgitta Wallin på Bibliotekshögskolan i Borås.

Hennes forskning kretsar kring digitala böcker, läsning och den svenska bokmarknaden, men också kring folkbibliotekens roll i samhället och deras demokratiska uppdrag.

Birgitta Wallin menar att minskningen av bibliotekslånen sannolikt har att göra med lägre anslag till biblioteken. Det kostar i färre anställda och färre filialer, vilket i sin tur i många fall innebär kortare öppettider och lägre mediebudget.

– Vi vet att folk vill läsa nya böcker. Ibland, om man träffar på ett författarskap som man tycker är roligt, så går man och lånar äldre böcker. Men det absolut vanligaste är att man vill ha nya spännande böcker. Har inte biblioteken budget för det så finns det inget skäl att gå heller, säger hon.

Det är däremot inte helt oproblematiskt att lånen på folkbiblioteken minskar.

– Vi måste komma ihåg att alla inte har råd att lägga några hundra i månaden på abonnemangstjänster eller på att köpa böcker. Då är biblioteken den enda platsen du kan gå till och få tillgång till böcker avgiftsfritt. Biblioteken har ju också en annan mer utåtriktad verksamhet, som verkar för att nå ut till folk som kanske inte skulle gå till biblioteket själva, för att att de tror att det inte är något för dem. Biblioteken arrangerar också läsecirklar för olika åldersgrupper. Det här kostar pengar att hålla igång, och är ju en av bibliotekens främsta uppgifter. Alltså att tillgängliggöra och främja läsning.

På tio år har 77 bibliotek försvunnit runt om i Sverige. I vissa fall kan de ha ersatts av en bokbuss, men de har i vart fall ingen egen adress i kommunen längre.

I Göteborgs kommun har antalet minskat från 26 till 25 under samma period. I Västra Götalands län finns det 164 folkbibliotek i dag. Det är tio färre än för tio år sedan.

Digital läsning mer populärt

Samtidigt är intresset för digitala böcker stort. Förra året gjordes 48,5 miljoner strömningar av digitala ljud- och e-böcker på kommersiella abonnemangstjänster i Sverige, enligt den officiella Bokförsäljningsstatistiken som presenteras av Förläggareföreningen. En tiondel av landets befolkning lyssnar dessutom på ljudböcker dagligen, enligt Bokbarometern.

Den här utvecklingen märks även på biblioteken. Från att ha varit en nästan obefintlig del av utbudet för tio år sedan har lånen av e-böcker, digitala ljudböcker och talböcker mer än fördubblats. Nationellt står de i dag för omkring en tiondel av folkbibliotekens totala bokutlåning.

Men trots att möjligheten finns har e-böcker och digitala ljudböcker ännu inte nått samma nivåer som den traditionella bokutlåningen. En förklaring är, enligt Birgitta Wallin, tekniken. Appen Biblio, som många bibliotek använder, är svåranvänd.

Att erbjuda digitala böcker kan också vara betydligt dyrare för biblioteken. Till skillnad från fysiska böcker, där biblioteket betalar en engångskostnad och sedan kan låna ut boken hur många gånger som helst, kostar digitala böcker pengar för varje enskilt utlån. Om en bok blir väldigt populär kan kostnaderna alltså snabbt springa iväg.

– Det går inte att budgetera för. Nästan årligen ser jag på mitt bibliotek här i Borås att de digitala utlånen har stoppats för att budgeten är slut. För det blir för dyrt.

Eftersom många bibliotek begränsar de digitala lånen, varierar antalet lån av digitala böcker kraftigt. Generellt i Västra Götalands län låg andelen kring elva procent av den totala utlåningen förra året.

I Göteborgs kommun stod e-lånen för 15 procent av alla lån förra året.

Här är biblioteken i Göteborgs kommun
BibliotekTypGatuadressPostort
Angereds BibliotekFolkbibliotekAngereds Torg 13Angered
Askims bibliotekFolkbibliotekAskims Torg 5Askim
Backa BibliotekFolkbibliotekSelma Lagerlöfs torg 16Hisings Backa
Bergsjöns bibliotekFolkbibliotekRymdtorget 8Göteborg
Biblioteksservice Nya Hovås3FolkbibliotekKrogabäcksvägen 18Hovås
Biskopsgårdens bibliotekFolkbibliotekVårväderstorget 3Göteborg
Donsö bibliotekFolkbibliotekGrådalsvägen 20Donsö
Gamlestadens bibliotek2FolkbibliotekGamlestads Torg 7Göteborg
Guldhedens bibliotekFolkbibliotekDoktor Fries Torg 6Göteborg
Hammarkullens bibliotekFolkbibliotekHammarkulletorget 62BAngered
Hjällbo bibliotekFolkbibliotekHjällboplatsen 1Angered
Härlanda/Örgryte bibliotekFolkbibliotekKålltorpsgatan 2Göteborg
Högsbo bibliotekFolkbibliotekAxel Dahlströms Torg 3Göteborg
Kortedala BibliotekFolkbibliotekKortedala Torg 9Göteborg
Kyrkbyns BibliotekFolkbibliotekKyrkbytorget 4Göteborg
Kärra bibliotekFolkbibliotekKärra Centrum 21Hisings Kärra
Lagerhusets bibliotek1FolkbibliotekHeurlins Plats 1Göteborg
Lundby bibliotekFolkbibliotekVågmästarplatsenGöteborg
Majornas bibliotekFolkbibliotekChapmans Torg 5Göteborg
Stadsbiblioteket 300m2FolkbibliotekSödra Hamngatan 57Göteborg
Stadsbiblioteket på GötaplatsenFolkbibliotekGötaplatsen 3Göteborg
Styrsö bibliotekFolkbibliotekBrattenskogen 42Styrsö
Torslanda bibliotekFolkbibliotekAmhults torg 7Torslanda
Trulsegårdens bibliotekFolkbibliotekEmelie Lejmans väg 4Torslanda
Tuve bibliotekFolkbibliotekTuve Torg 5Göteborg
Västra Frölunda bibliotekFolkbibliotekValthornsgatan 3Västra Frölunda
Älvstrandens bibliotekFolkbibliotekDiagonalen 6Göteborg

Lokal, datadriven journalistik

Newsworthy är en nyhetssajt som gör lokal journalistik baserat på data. Vi är datajournalister som analyserar och tolkar världen på siffror, snarare än tyckande.

Allt vi gör sker ur ett lokalt perspektiv. Alla artiklar lokalanpassas ner på kommun- och länsnivå.