Den totala arbetslösheten har ökat i Sverige under mandatperioden, samtidigt som kommunernas kostnader för ekonomiskt bistånd ökar. Men variationerna över landet är stora. Så här har arbetsmarknaden i Gnesta kommun klarat den gångna mandatperioden.
Den svenska arbetslösheten är högre nu än i slutet av förra mandatperioden, och kostnaderna för ekonomiskt bistånd har ökat. Men variationerna över landet är stora. Sämst går det för landsbygdskommuner i söder, bäst i de gröna näringarnas kommuner i norr.
Färre anställda i näringslivet – men lägre arbetslöshet
I fjol arbetade 1 949 personer inom Gnestas privata näringsliv. Det är en minskning med 37 personer sedan mandatperiodens inledning. Antalet anställda var högre än 2022 år 2023 och lägre 2025.
Antalet anställda inom näringslivet i Sverige ökade kraftigt i slutet av förra mandatperioden, åren efter pandemin. Men 2023 nådde återhämtningen en topp, och de senaste två åren har kurvan vänt nedåt: Både 2024 och 2025 minskade antalet anställda i riket som helhet, liksom i en majoritet av landets kommuner.
Parallellt med att antalet anställda vänt nedåt i landet har arbetslösheten ökat i en majoritet av landets kommuner. I Gnesta är arbetslösheten däremot lägre nu än i mandatperiodens inledning, 4,7 procent i maj, jämfört med 4,8 procent fyra år tidigare.
Högre kostnader för ekonomiskt bistånd i kommunen
I genomsnitt har 0,8 procent av Gnestaborna haft ekonomiskt stöd från kommunen under en längre period under den gångna mandatperioden. Det är ungefär lika många som under mandatperioden innan, då motsvarande siffra var 0,7 procent.
Kommunens totala kostnader för ekonomiskt bistånd har ökat jämfört med mandatperiodens inledning. Den har varit i snitt 1 064 kronor per invånare, att jämföra med i snitt 848 kronor per invånare föregående mandatperiod. Kostnaden för ekonomiskt bistånd i Gnesta är typisk för en svensk kommun – mediankommunen ligger omkring 1 100 kronor.
Kostnaderna för ekonomiskt bistånd har ökat i en majoritet av landets kommuner, även på många ställen där arbetslösheten sjunkit – ett tecken på att många människor står långt från arbetsmarknaden också i kommuner där tillväxten varit god.
Alexandru Panican, professor i socialt arbete vid Malmö universitet, ser allvarligt på det:
– Grundproblemet är att man inte lyckas matcha folk till jobben. Och detta har fått fortgå alldeles för länge. Vi har högre ungdomsarbetslöshet än många jämförbara länder.
Vad har gått fel?
– För få ungdomar läser yrkesprogram. I dag är det cirka 30 procent, det borde vara 55 procent för att kunna matcha behoven på arbetsmarknaden.
Han är kritisk till den utbredda hyllningen av ”klassresor”.
– Jag menar att det är skadligt, det är en typ av kunskapselitism, att vissa yrken skulle vara finare än andra. Var och en ska utgå från sin egen begåvning och sina egna intressen, säger Alexandru Panican.
| Kommun | Arbetslöshet | Anställda i näringslivet | Kostnad för ekonomiskt bistånd (kr/inv) | Andel med långvarigt bistånd |
|---|---|---|---|---|
| Eskilstuna | −1,7 🟢 | +555 🟢 | −61 🟢 | −0,56 🟢 |
| Flen | −2,6 🟢 | −178 🔴 | +303 🔴 | −0,20 🟢 |
| Gnesta | −0,1 🟢 | −37 🔴 | +216 🔴 | +0,04 ⚪ |
| Katrineholm | −1,0 🟢 | −535 🔴 | −144 🟢 | −0,46 🟢 |
| Nyköping | −0,6 🟢 | +1 141 🟢 | +72 🔴 | −0,06 ⚪ |
| Oxelösund | −2,2 🟢 | −1 092 🔴 | +360 🔴 | −0,19 🟢 |
| Strängnäs | −0,7 🟢 | +278 🟢 | −135 🟢 | −0,31 🟢 |
| Trosa | −0,4 🟢 | +6 ⚪ | +16 ⚪ | −0,04 ⚪ |
| Vingåker | −1,2 🟢 | −150 🔴 | +536 🔴 | −0,91 🟢 |