Det blev dyrare att släppa ut koldioxid förra året. Panncentralen Skinnskatteberg tillhör vinnarna i Västmanland när utsläppsrättshandeln summeras för 2025. Anläggningen använde bara en bråkdel av sina fria utsläppsrätter – ett överskott värt drygt 3 miljoner kronor.
Priset för att släppa ut koldioxid ökade 2025 jämfört med 2024. I snitt auktionerades ett ton koldioxidekvivalenter ut för 74 euro – att jämföra med 66 euro året innan. Det är dock fortfarande något lägre än åren 2022-2023. Under 2025 har priserna varierat mellan omkring 60 och drygt 80 euro.
Ladda ner i fler format
- Originalformat, högupplöst: pngsvg
- 4:3, originalformat med padding: pngwebpjpg
- 16:9, originalformat med padding: pngwebpjpg
- 8:3, originalformat med padding: pngwebpjpg
- Med ram (30px): pngwebpjpg
- Med ram (60px): pngwebpjpg
Så kopierar du våra grafer till egna CMS eller egna grafverktyg: www.newsworthy.se/kopiera-tabeller-och-grafer.
Mängden utsläppsrätter inom utsläppshandelssystemet minskar varje år för att tvinga ned utsläppen över tid.
Ett högre pris innebär större kostnader för företag som behöver köpa utsläppsrätter för att täcka sina utsläpp – och större intäkter för dem som har utsläppsrätter över: 2020 hade anläggningar i Västmanland utsläppsrätter över till ett värde av ungefär 2,2 miljoner euro – 2025 var motsvarande siffra 11 miljoner euro.
Panncentralen Skinnskatteberg vinnare
I Skinnskatteberg tillhör Panncentralen Skinnskatteberg vinnarna. Anläggningen tilldelades utsläppsrätter för drygt 4 000 ton växthusgaser 2025, men släppte bara ut omkring 300 ton, enligt Naturvårdsverkets preliminära siffror. Med ett snittpris på 74 euro motsvarar det ett värde på omkring 300 000 euro – drygt 3 miljoner kronor. Allra störst överskott i Västmanland hade Nordkalk AB Köping i Köping.
| Anläggning | Kommun | Bransch | Utsläpp ton koldioxid | Fria utsläppsrätter | Överskott | Ungefärligt värde (euro) |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Nordkalk AB Köping | Köping | Mineralindustri (exkl. metaller) | 1 080 | 74 428 | +73 348 | 5,4 miljoner |
| Yara AB Köpingfabriken | Köping | Kemiindustri | 2 507 | 58 897 | +56 390 | 4,2 miljoner |
| FVC1 Craboverket | Fagersta | El och fjärrvärme | 0 | 5 545 | +5 545 | 410 000 |
| Värmeverket Vimman, Arboga | Arboga | El och fjärrvärme | 3 | 4 324 | +4 321 | 320 000 |
| Panncentralen Skinnskatteberg | Skinnskatteberg | El och fjärrvärme | 307 | 4 402 | +4 095 | 300 000 |
| Norsaverkets avfallförbränningsanläggning | Köping | El och fjärrvärme | 0 | 2 193 | +2 193 | 160 000 |
| HVC Flaket | Västerås | El och fjärrvärme | 0 | 2 114 | +2 114 | 160 000 |
| Norsaverket HVC | Köping | El och fjärrvärme | 1 | 1 590 | +1 589 | 120 000 |
I Sverige som helhet är pappers- och massaindustrin den sektor som har störst överskott av fria utsläppsrätter.
Genom att till stor del ha övergått till biobränslen – som räknas som utsläppsfria i systemet – har de svenska bruken relativt låga utsläpp. Dessutom har Sverige till stor del integrerade massa- och pappersbruk, vilket gör att man kan använda energin effektivare.
Kraftvärmeverket Västerås har störst underskott i Västmanland
Om pappers- och massaindustrin har stora överskott på utsläppsrätter är situationen annorlunda i andra branscher i landet. El- och fjärrvärmeanläggningar i Sverige behövde skaffa utsläppsrätter för 1,5 miljoner ton under 2025 – utöver de fritt tilldelade. I Skinnskatteberg var det dock inga anläggningar som hade några större underskott av utsläppsrätter, men den anläggning som hade största underskott på utsläppsrätter i Västmanland finns just inom el- och fjärrvärme: Kraftvärmeverket Västerås. Anläggningen släppte ut omkring 199 000 ton koldioxid men hade bara fri tilldelning för omkring 66 000 ton. Det motsvarar ett värde på 9,8 miljoner euro, eller knappt 110 miljoner kronor.
| Anläggning | Kommun | Bransch | Utsläpp ton koldioxid | Fria utsläppsrätter | Underskott | Ungefärligt värde (euro) |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Kraftvärmeverket Västerås | Västerås | El och fjärrvärme | 199 369 | 65 847 | −133 522 | 9,8 miljoner |
| Fagersta Stainless AB | Fagersta | Järn- och stålindustri | 7 157 | 5 494 | −1 663 | 120 000 |
Industrins utsläpp minskar
Industrins utsläpp från anläggningarna som ingår i EU:s utsläppsrättshandel var omkring 16 miljoner ton 2025, en minskning med 4,3 procent jämfört med 2024.
– Det är tydligt att systemet är ett framgångsrikt sätt att minska utsläppen av växthusgaser. Sedan utsläppshandeln infördes 2005 har utsläppen som täcks av systemet inom hela EU mer än halverats och vi har kommit en bra bit mot den utsläppsminskning som krävs för att EU ska nå sitt mål till 2030, säger Roman Hackl, chef på utsläppshandelsenheten på Naturvårdsverket, i ett pressmeddelande.
Naturvårdsverket bedömer att prisökningen beror på att utsläppsrätterna blir färre. Och i år är den fria tilldelningen betydligt lägre än 2025.
– För att nå EU:s mål till 2030 minskas den årliga tillförseln av nya utsläppsrätter till systemet i betydligt snabbare takt jämfört med tidigare år. Just nu minskas tillförseln med 88 miljoner utsläppsrätter varje år, säger Roman Hackl, i pressmeddelandet.
Ladda ner i fler format
- Originalformat, högupplöst: pngsvg
- 4:3, originalformat med padding: pngwebpjpg
- 16:9, originalformat med padding: pngwebpjpg
- 8:3, originalformat med padding: pngwebpjpg
- Med ram (30px): pngwebpjpg
- Med ram (60px): pngwebpjpg
Så kopierar du våra grafer till egna CMS eller egna grafverktyg: www.newsworthy.se/kopiera-tabeller-och-grafer.
De samlade svenska utsläppen har under de flesta år hållit sig inom den tilldelade kvoten av fria utsläppsrätter på nationell nivå.