Knivsta.nu må ha blivit största parti i Knivsta i förra valet. Men de har en bit kvar till Moderaternas resultat från 2010.
✓ Partiernas bästa och sämsta resultat i Knivsta
✓ Parti för parti sedan 2002
När Knivsta.nu blev största parti i kommunfullmäktige i Knivsta 2022 var det första gången partiet fick flest röster i kommunen. 27,5 procent av rösterna är det bästa valresultatet för partiet i kommunfullmäktigeval i Knivsta sedan 2002.
Men det starkaste valresultatet som noterats i Knivsta är Moderaternas 30,5 procent, från valet 2010. Partiet har varit största parti i kommunen i fyra av de senaste sex valen. I det senaste valet fick M 14 procent av rösterna och var tredje största parti.
I ett enda val, 2002, har ett annat parti – Socialdemokraterna – varit största parti i Knivsta med 26,3 procent. Senast fick S 15,3 procent av rösterna och var näst största parti.
| Parti | Bästa valresultat | Sämsta valresultat | Resultat 2022 | År i fullmäktige |
|---|---|---|---|---|
| Moderaterna | 30,5 % (2010) | 14,0 % (2022) | 14,0 % | 2002–2026 |
| Knivsta.nu | 27,5 % (2022) | 27,5 % | 2002–2026 | |
| Socialdemokraterna | 26,3 % (2002) | 15,3 % (2022) | 15,3 % | 2002–2026 |
| Liberalerna | 14,1 % (2002) | 3,5 % (2022) | 3,5 % | 2002–2026 |
| Kristdemokraterna | 12,8 % (2018) | 4,7 % (2010) | 11,3 % | 2002–2026 |
| Sverigedemokraterna | 12,6 % (2022) | 2,0 % (2006) | 12,6 % | 2010–2026 |
| Centerpartiet | 9,3 % (2006, 2014) | 5,7 % (2022) | 5,7 % | 2002–2026 |
| Miljöpartiet | 7,5 % (2014) | 3,7 % (2002) | 4,5 % | 2002–2026 |
| Vänsterpartiet | 6,1 % (2002) | 3,4 % (2006) | 5,2 % | 2002–2026 |
Totalt har nio partier representerats i kommunfullmäktige i Knivsta sedan 2002. Alla nuvarande riksdagspartier har haft mandat i kommunen.
Sverigedemokraterna (12,6 procent) gjorde sitt bästa val hittills i Knivsta förra valet. Liberalerna (då Folkpartiet) hade sitt toppval i kommunen tidigare, 2002, när 14,1 procent röstade på partiet – att jämföra med 3,5 procent senast.
Vidare fick Kristdemokraterna 12,8 procent i valet 2018 (11,3 procent senast); Centerpartiet 9,3 procent i valet 2006,2014 (5,7 procent senast); Miljöpartiet 7,5 procent i valet 2014 (4,5 procent senast) och Vänsterpartiet 6,1 procent i valet 2002 (5,2 procent senast).
| Kommun | V | S | MP | C | L | KD | M | SD |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Enköping | 6,3 % (1998) | 44,9 % (1982) | 6,2 % (2010) | 33,6 % (1973) | 10,2 % (1985) | 6,2 % (1998, 2022) | 33,8 % (2010) | 17,7 % (2022) |
| Heby | 9,8 % (1998) | 44,2 % (1982) | 5,4 % (1994) | 40,7 % (1973) | 8 % (1985) | 9,1 % (2022) | 14 % (2010) | 23,6 % (2022) |
| Håbo | 5,4 % (1973) | 42,6 % (1982) | 5,9 % (2014) | 29,3 % (1973) | 10,6 % (1973) | 5,5 % (2002) | 39,4 % (1988) | 19,4 % (2018) |
| Knivsta | 6,1 % (2002) | 26,3 % (2002) | 7,5 % (2014) | 9,3 % (2006, 2014) | 14,1 % (2002) | 12,8 % (2018) | 30,5 % (2010) | 12,6 % (2022) |
| Tierp | 7,7 % (1998) | 56,4 % (1994) | 5,2 % (2014) | 27,2 % (1973) | 9,6 % (1976) | 6,2 % (2002) | 15 % (2010) | 18,6 % (2022) |
| Uppsala | 13,4 % (2022) | 43,1 % (1982) | 13,1 % (2014) | 24 % (1973) | 19,1 % (2002) | 8,2 % (1998) | 28,2 % (2010) | 9,3 % (2022) |
| Älvkarleby | 10,5 % (1998) | 66,1 % (1982) | 4,6 % (2014) | 13,9 % (1973) | 11,7 % (1991) | 6,7 % (2022) | 19,9 % (2022) | 20,4 % (2022) |
| Östhammar | 7,2 % (1998) | 51 % (1994) | 4,9 % (1994) | 32,3 % (1973) | 9,2 % (1985) | 8,9 % (2022) | 19,7 % (2022) | 17,8 % (2022) |
| Kommun | Valår | Andel |
|---|---|---|
| Laholm | 1973 | 53,0 % |
| Säffle | 2002 | 51,9 % |
| Laholm | 1976 | 49,7 % |
| Mönsterås | 2002 | 49,3 % |
| Dals-Ed | 1973 | 49,2 % |
| Dals-Ed | 1976 | 48,8 % |
| Färgelanda | 1976 | 48,1 % |
| Mönsterås | 2006 | 47,4 % |
| Åmål | 2002 | 47,1 % |
| Hörby | 1973 | 46,5 % |
| Kommun | Valår | Andel |
|---|---|---|
| Markaryd | 2014 | 44,9 % |
| Markaryd | 2010 | 44,7 % |
| Markaryd | 2006 | 44,3 % |
| Markaryd | 2018 | 39,3 % |
| Laxå | 2018 | 39,0 % |
| Markaryd | 2022 | 37,8 % |
| Ödeshög | 2018 | 33,6 % |
| Sävsjö | 2022 | 31,3 % |
| Ödeshög | 2010 | 30,5 % |
| Lycksele | 2022 | 30,1 % |
| Kommun | Valår | Andel |
|---|---|---|
| Landskrona | 2022 | 37,8 % |
| Landskrona | 2018 | 34,2 % |
| Skinnskatteberg | 2010 | 30,7 % |
| Tjörn | 1985 | 30,1 % |
| Landskrona | 2010 | 30,0 % |
| Skinnskatteberg | 2014 | 29,9 % |
| Hjo | 1998 | 29,0 % |
| Täby | 2010 | 28,7 % |
| Tjörn | 1979 | 28,6 % |
| Tjörn | 1973 | 28,6 % |
| Kommun | Valår | Andel |
|---|---|---|
| Kalix | 2002 | 43,7 % |
| Hällefors | 1994 | 18,2 % |
| Kalix | 2010 | 16,6 % |
| Vingåker | 1998 | 16,3 % |
| Jokkmokk | 2022 | 15,4 % |
| Stockholm | 2014 | 14,3 % |
| Lund | 2014 | 14,3 % |
| Vingåker | 1994 | 14,1 % |
| Mellerud | 1998 | 14,0 % |
| Stockholm | 2010 | 13,9 % |
| Kommun | Valår | Andel |
|---|---|---|
| Vellinge | 1998 | 68,1 % |
| Vellinge | 2006 | 67,4 % |
| Vellinge | 2002 | 67,0 % |
| Vellinge | 1994 | 60,9 % |
| Vellinge | 1991 | 60,1 % |
| Vellinge | 1988 | 55,1 % |
| Täby | 1998 | 53,4 % |
| Täby | 2006 | 53,0 % |
| Vaxholm | 2006 | 52,2 % |
| Danderyd | 1982 | 52,0 % |
| Kommun | Valår | Andel |
|---|---|---|
| Surahammar | 1982 | 70,5 % |
| Munkfors | 1982 | 68,4 % |
| Surahammar | 1985 | 67,0 % |
| Bromölla | 1982 | 66,8 % |
| Piteå | 1994 | 66,7 % |
| Älvkarleby | 1982 | 66,1 % |
| Surahammar | 1976 | 66,0 % |
| Munkfors | 1985 | 65,9 % |
| Bromölla | 1988 | 65,9 % |
| Älvkarleby | 1976 | 65,8 % |
| Kommun | Valår | Andel |
|---|---|---|
| Hörby | 2022 | 39,3 % |
| Bjuv | 2022 | 38,9 % |
| Sölvesborg | 2022 | 38,9 % |
| Svalöv | 2022 | 35,4 % |
| Hörby | 2018 | 35,3 % |
| Örkelljunga | 2022 | 35,0 % |
| Färgelanda | 2022 | 34,8 % |
| Sjöbo | 2022 | 34,6 % |
| Klippan | 2022 | 34,3 % |
| Bjuv | 2018 | 33,3 % |
| Kommun | Valår | Andel |
|---|---|---|
| Fagersta | 2006 | 58,3 % |
| Fagersta | 2010 | 55,6 % |
| Fagersta | 2002 | 53,9 % |
| Degerfors | 2010 | 48,6 % |
| Norberg | 1998 | 47,9 % |
| Fagersta | 1998 | 44,5 % |
| Degerfors | 2014 | 41,9 % |
| Norberg | 2002 | 38,2 % |
| Sorsele | 2018 | 36,4 % |
| Sorsele | 2022 | 35,9 % |
