Socialdemokraternas dominans är bruten. I valet 2022 fick Moderaterna mer än 30 procent rösterna och blev därmed störst – för första gången sedan åtminstone 1973.
✓ Partiernas bästa och sämsta resultat i Gällivare
✓ Parti för parti sedan 1973
När Moderaterna blev största parti i kommunfullmäktige i Gällivare 2022 var det första gången partiet fick flest röster i kommunen. 30,2 procent av rösterna är det bästa valresultatet för partiet i kommunfullmäktigeval i Gällivare sedan 1973.
Men det starkaste valresultatet som noterats i Gällivare är Socialdemokraternas 51,2 procent, från valet 1994. Partiet har varit största parti i kommunen i 14 av de senaste 15 valen. I det senaste valet fick S 26,9 procent av rösterna och var näst största parti.
| Parti | Bästa valresultat | Sämsta valresultat | Resultat 2022 | År i fullmäktige |
|---|---|---|---|---|
| Socialdemokraterna | 51,2 % (1994) | 26,9 % (2022) | 26,9 % | 1973–2026 |
| Vänsterpartiet | 32,0 % (1998) | 10,3 % (2022) | 10,3 % | 1973–2026 |
| Moderaterna | 30,2 % (2022) | 8,3 % (1976) | 30,2 % | 1973–2026 |
| Sverigedemokraterna | 15,4 % (2022) | 1,0 % (2002) | 15,4 % | 2006–2026 |
| Sjukvårdspartiet | 14,6 % (1998) | 2,1 % | 1998–2026 | |
| Miljöpartiet | 13,3 % (2022) | 0,8 % (1985) | 13,3 % | 1988–2006 och 2010–2026 |
| Centerpartiet | 12,9 % (1973) | 0,5 % (2014, 2022) | 0,5 % | 1973–2006 |
| Gällivare fria demokrater | 8,7 % (1985) | 1985–1998 | ||
| SKP | 6,5 % (1982) | 1979–1988 | ||
| Liberalerna | 5,1 % (1991) | 0,6 % (2018) | 0,7 % | 1973–2010 |
| Sveriges kommunistiska parti | 5,0 % (2002) | 1973–1998 och 2002–2018 | ||
| Förenade socialister – nybyggare | 4,1 % (1988) | 1988–1991 | ||
| Malmfältens Väl | 3,7 % (2018) | 1998–2002 och 2018–2022 | ||
| Kristdemokraterna | 2,9 % (1991) | 0,4 % (2018) | 0,4 % | 1982–1985, 1991–1994 och 1998–2006 |
| Malmfältens arbetareförening | 2,3 % (1985) | 1985–1988 | ||
| Gällivare fri-moderater | 2,1 % (1976) | 1976–1979 | ||
| Ny Demokrati | 0,3 % (1991) | 0,3 % (1994) |
Totalt har 16 partier representerats i kommunfullmäktige i Gällivare sedan 1973. Alla nuvarande riksdagspartier har haft mandat i kommunen, även om Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna inte har det nu. Däremot kom aldrig Ny Demokrati in i fullmäktige på sin tid. Som mest fick partiet 0,3 procent av rösterna i i Gällivare.
Miljöpartiet (13,3 procent) och Sverigedemokraterna (15,4 procent) gjorde sina bästa val hittills i Gällivare förra valet. Vänsterpartiet hade sitt toppval i kommunen tidigare, 1998, när 32 procent röstade på partiet – att jämföra med 10,3 procent senast.
Vidare fick Sjukvårdspartiet 14,6 procent i valet 1998 (2,1 procent senast).
I dagens fullmäktige är det Sjukvårdspartiet som inte är ett riksdagsparti, men tidigare har Gällivare fria demokrater (1985–1998), SKP (1979–1988), Sveriges kommunistiska parti (1973–1998 och 2002–2018), Förenade socialister – nybyggare (1988–1991), Malmfältens Väl (1998–2002 och 2018–2022), Malmfältens arbetareförening (1985–1988) och Gällivare fri-moderater (1976–1979) haft mandat. Bäst gick det för Gällivare fria demokrater, som 1985 fick 8,7 procent av rösterna.
| Kommun | V | S | MP | C | L | KD | M | SD |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Arjeplog | 32,9 % (1998) | 53,1 % (2010) | 4,5 % (2010) | 34 % (1994) | 11,4 % (2022) | 4,2 % (1998) | 3,7 % (1991) | 3,2 % (2014) |
| Arvidsjaur | 20,3 % (1998) | 60,7 % (2006) | 2,4 % (2002) | 34,3 % (2018) | 8,7 % (2018) | 5,4 % (1991) | 11,2 % (1991) | 13,4 % (2022) |
| Boden | 14,1 % (2006) | 61,5 % (1994) | 4,4 % (2014) | 18,2 % (1976) | 10,2 % (1985) | 5,1 % (1998) | 32,3 % (2006) | 13,1 % (2022) |
| Gällivare | 32 % (1998) | 51,2 % (1994) | 13,3 % (2022) | 12,9 % (1973) | 5,1 % (1991) | 2,9 % (1991) | 30,2 % (2022) | 15,4 % (2022) |
| Haparanda | 10,4 % (1973) | 60,9 % (2006) | 5,5 % (1988) | 25,4 % (1973) | 4,3 % (1973) | 5,7 % (2018) | 15,9 % (2010) | 14,3 % (2022) |
| Jokkmokk | 22,1 % (2006) | 59,7 % (1982) | 15,4 % (2022) | 8,8 % (1976) | 11,4 % (1991) | 3,6 % (2002) | 12,6 % (1991) | 8 % (2022) |
| Kalix | 13,3 % (1998) | 65,1 % (1982) | 43,7 % (2002) | 18,1 % (1973) | 7,1 % (1991) | 3,5 % (1998) | 22 % (2022) | 10,7 % (2022) |
| Kiruna | 21 % (1973) | 59,9 % (1982) | 3,8 % (2002) | 32,9 % (2018) | 8,4 % (1973) | 11,6 % (2022) | 14 % (1991) | 5,4 % (2022) |
| Luleå | 17,2 % (1998) | 55,4 % (1994) | 8 % (1988) | 19,1 % (1973) | 12,2 % (1991) | 6,3 % (2022) | 17,3 % (1998) | 10 % (2022) |
| Pajala | 25,8 % (2002) | 52,2 % (1994) | 2,7 % (2002) | 17,5 % (1973) | 7,5 % (1988) | 14,2 % (2018) | 10,2 % (1982) | 6,6 % (2022) |
| Piteå | 17 % (1998) | 66,7 % (1994) | 5 % (2014) | 21 % (1973) | 8 % (1991) | 6,8 % (1998) | 15,9 % (2022) | 9,6 % (2022) |
| Älvsbyn | 27 % (1998) | 59,1 % (1982) | 2 % (1988) | 19,4 % (2010) | 10,3 % (2018) | 6,8 % (1979) | 19,6 % (2022) | 11,6 % (2014) |
| Överkalix | 23,4 % (2014) | 61,8 % (1985) | 2,9 % (2010) | 22,7 % (2014) | 4,2 % (1985) | 2,2 % (2002) | 9 % (2018) | 10,9 % (2022) |
| Övertorneå | 15,3 % (1973) | 48,9 % (1994) | 1,2 % (2006) | 31,5 % (1976) | 3,1 % (1988) | 10,4 % (2022) | 10,9 % (1991) | 7,1 % (2018) |
| Kommun | Valår | Andel |
|---|---|---|
| Laholm | 1973 | 53,0 % |
| Säffle | 2002 | 51,9 % |
| Laholm | 1976 | 49,7 % |
| Mönsterås | 2002 | 49,3 % |
| Dals-Ed | 1973 | 49,2 % |
| Dals-Ed | 1976 | 48,8 % |
| Färgelanda | 1976 | 48,1 % |
| Mönsterås | 2006 | 47,4 % |
| Åmål | 2002 | 47,1 % |
| Hörby | 1973 | 46,5 % |
| Kommun | Valår | Andel |
|---|---|---|
| Markaryd | 2014 | 44,9 % |
| Markaryd | 2010 | 44,7 % |
| Markaryd | 2006 | 44,3 % |
| Markaryd | 2018 | 39,3 % |
| Laxå | 2018 | 39,0 % |
| Markaryd | 2022 | 37,8 % |
| Ödeshög | 2018 | 33,6 % |
| Sävsjö | 2022 | 31,3 % |
| Ödeshög | 2010 | 30,5 % |
| Lycksele | 2022 | 30,1 % |
| Kommun | Valår | Andel |
|---|---|---|
| Landskrona | 2022 | 37,8 % |
| Landskrona | 2018 | 34,2 % |
| Skinnskatteberg | 2010 | 30,7 % |
| Tjörn | 1985 | 30,1 % |
| Landskrona | 2010 | 30,0 % |
| Skinnskatteberg | 2014 | 29,9 % |
| Hjo | 1998 | 29,0 % |
| Täby | 2010 | 28,7 % |
| Tjörn | 1979 | 28,6 % |
| Tjörn | 1973 | 28,6 % |
| Kommun | Valår | Andel |
|---|---|---|
| Kalix | 2002 | 43,7 % |
| Hällefors | 1994 | 18,2 % |
| Kalix | 2010 | 16,6 % |
| Vingåker | 1998 | 16,3 % |
| Jokkmokk | 2022 | 15,4 % |
| Stockholm | 2014 | 14,3 % |
| Lund | 2014 | 14,3 % |
| Vingåker | 1994 | 14,1 % |
| Mellerud | 1998 | 14,0 % |
| Stockholm | 2010 | 13,9 % |
| Kommun | Valår | Andel |
|---|---|---|
| Vellinge | 1998 | 68,1 % |
| Vellinge | 2006 | 67,4 % |
| Vellinge | 2002 | 67,0 % |
| Vellinge | 1994 | 60,9 % |
| Vellinge | 1991 | 60,1 % |
| Vellinge | 1988 | 55,1 % |
| Täby | 1998 | 53,4 % |
| Täby | 2006 | 53,0 % |
| Vaxholm | 2006 | 52,2 % |
| Danderyd | 1982 | 52,0 % |
| Kommun | Valår | Andel |
|---|---|---|
| Surahammar | 1982 | 70,5 % |
| Munkfors | 1982 | 68,4 % |
| Surahammar | 1985 | 67,0 % |
| Bromölla | 1982 | 66,8 % |
| Piteå | 1994 | 66,7 % |
| Älvkarleby | 1982 | 66,1 % |
| Surahammar | 1976 | 66,0 % |
| Munkfors | 1985 | 65,9 % |
| Bromölla | 1988 | 65,9 % |
| Älvkarleby | 1976 | 65,8 % |
| Kommun | Valår | Andel |
|---|---|---|
| Hörby | 2022 | 39,3 % |
| Bjuv | 2022 | 38,9 % |
| Sölvesborg | 2022 | 38,9 % |
| Svalöv | 2022 | 35,4 % |
| Hörby | 2018 | 35,3 % |
| Örkelljunga | 2022 | 35,0 % |
| Färgelanda | 2022 | 34,8 % |
| Sjöbo | 2022 | 34,6 % |
| Klippan | 2022 | 34,3 % |
| Bjuv | 2018 | 33,3 % |
| Kommun | Valår | Andel |
|---|---|---|
| Fagersta | 2006 | 58,3 % |
| Fagersta | 2010 | 55,6 % |
| Fagersta | 2002 | 53,9 % |
| Degerfors | 2010 | 48,6 % |
| Norberg | 1998 | 47,9 % |
| Fagersta | 1998 | 44,5 % |
| Degerfors | 2014 | 41,9 % |
| Norberg | 2002 | 38,2 % |
| Sorsele | 2018 | 36,4 % |
| Sorsele | 2022 | 35,9 % |