Då röstade 67 procent på Socialdemokraterna i Piteå – här är partiernas bästa val genom tiderna

Piteå kommun Val
Valsedlar

Alla riksdagspartier har hörts i kommunfullmäktige i Piteå genom åren. Och Socialdemokraterna står för det bästa valresultatet någonsin.
✓ Partiernas bästa och sämsta resultat i Piteå
✓ Parti för parti sedan 1973

Det blev – som i alla val sedan 1973 – Socialdemokraterna som blev största parti i kommunfullmäktige i Piteå 2022. 42,3 procent av rösterna är dock det näst sämsta valresultatet för partiet i Piteå sedan 1973. Annat var det i valet 1994, då Socialdemokraterna fick 66,7 procent av rösterna.

Partiernas bästa valresultat i kommunval i Piteå
PartiBästa valresultatSämsta valresultatResultat 2022År i fullmäktige
Socialdemokraterna66,7 % (1994)37,6 % (2018)42,3 %1973–2026
Centerpartiet21,0 % (1973)6,0 % (2010)9,0 %1973–2026
Vänsterpartiet17,0 % (1998)5,5 % (1991)9,0 %1973–2026
Moderaterna15,9 % (2022)4,6 % (2002)15,9 %1973–2026
Sverigedemokraterna9,6 % (2022)0,1 % (2002)9,6 %2014–2026
Sjukvårdspartiet9,1 % (2018)2,1 %2002–2026
Liberalerna8,0 % (1991)1,9 % (2022)1,9 %1973–2022
Kristdemokraterna6,8 % (1998)3,5 % (2014)3,8 %1973–2026
Miljöpartiet5,0 % (2014)0,9 % (1982)2,2 %1988–1991 och 2002–2026
Skol- och landsbygdspartiet3,8 % (2022)3,8 %2014–2026
Ny Demokrati0,2 % (1991)0,1 % (1994)

Totalt har tio partier representerats i kommunfullmäktige i Piteå sedan 1973. Alla nuvarande riksdagspartier har haft mandat i kommunen, även om Liberalerna inte har det nu. Däremot kom aldrig Ny Demokrati in i fullmäktige på sin tid. Som mest fick partiet 0,2 procent av rösterna i i Piteå.

Moderaterna (15,9 procent) ; Skol- och landsbygdspartiet (3,8 procent) och Sverigedemokraterna (9,6 procent) gjorde sina bästa val hittills i Piteå förra valet. Centerpartiet hade sitt toppval i kommunen tidigare, 1973, när 21 procent röstade på partiet – att jämföra med 9 procent senast.

Vidare fick Vänsterpartiet 17 procent i valet 1998 (9 procent senast); Sjukvårdspartiet 9,1 procent i valet 2018 (2,1 procent senast); Kristdemokraterna 6,8 procent i valet 1998 (3,8 procent senast) och Miljöpartiet 5 procent i valet 2014 (2,2 procent senast).

Partiernas bästa valresultat i kommunval i Norrbotten
KommunVSMPCLKDMSD
Arjeplog32,9 %
(1998)
53,1 %
(2010)
4,5 %
(2010)
34 %
(1994)
11,4 %
(2022)
4,2 %
(1998)
3,7 %
(1991)
3,2 %
(2014)
Arvidsjaur20,3 %
(1998)
60,7 %
(2006)
2,4 %
(2002)
34,3 %
(2018)
8,7 %
(2018)
5,4 %
(1991)
11,2 %
(1991)
13,4 %
(2022)
Boden14,1 %
(2006)
61,5 %
(1994)
4,4 %
(2014)
18,2 %
(1976)
10,2 %
(1985)
5,1 %
(1998)
32,3 %
(2006)
13,1 %
(2022)
Gällivare32 %
(1998)
51,2 %
(1994)
13,3 %
(2022)
12,9 %
(1973)
5,1 %
(1991)
2,9 %
(1991)
30,2 %
(2022)
15,4 %
(2022)
Haparanda10,4 %
(1973)
60,9 %
(2006)
5,5 %
(1988)
25,4 %
(1973)
4,3 %
(1973)
5,7 %
(2018)
15,9 %
(2010)
14,3 %
(2022)
Jokkmokk22,1 %
(2006)
59,7 %
(1982)
15,4 %
(2022)
8,8 %
(1976)
11,4 %
(1991)
3,6 %
(2002)
12,6 %
(1991)
8 %
(2022)
Kalix13,3 %
(1998)
65,1 %
(1982)
43,7 %
(2002)
18,1 %
(1973)
7,1 %
(1991)
3,5 %
(1998)
22 %
(2022)
10,7 %
(2022)
Kiruna21 %
(1973)
59,9 %
(1982)
3,8 %
(2002)
32,9 %
(2018)
8,4 %
(1973)
11,6 %
(2022)
14 %
(1991)
5,4 %
(2022)
Luleå17,2 %
(1998)
55,4 %
(1994)
8 %
(1988)
19,1 %
(1973)
12,2 %
(1991)
6,3 %
(2022)
17,3 %
(1998)
10 %
(2022)
Pajala25,8 %
(2002)
52,2 %
(1994)
2,7 %
(2002)
17,5 %
(1973)
7,5 %
(1988)
14,2 %
(2018)
10,2 %
(1982)
6,6 %
(2022)
Piteå17 %
(1998)
66,7 %
(1994)
5 %
(2014)
21 %
(1973)
8 %
(1991)
6,8 %
(1998)
15,9 %
(2022)
9,6 %
(2022)
Älvsbyn27 %
(1998)
59,1 %
(1982)
2 %
(1988)
19,4 %
(2010)
10,3 %
(2018)
6,8 %
(1979)
19,6 %
(2022)
11,6 %
(2014)
Överkalix23,4 %
(2014)
61,8 %
(1985)
2,9 %
(2010)
22,7 %
(2014)
4,2 %
(1985)
2,2 %
(2002)
9 %
(2018)
10,9 %
(2022)
Övertorneå15,3 %
(1973)
48,9 %
(1994)
1,2 %
(2006)
31,5 %
(1976)
3,1 %
(1988)
10,4 %
(2022)
10,9 %
(1991)
7,1 %
(2018)
Centerpartiets tio bästa kommunval i landet sedan 1973
KommunValårAndel
Laholm197353,0 %
Säffle200251,9 %
Laholm197649,7 %
Mönsterås200249,3 %
Dals-Ed197349,2 %
Dals-Ed197648,8 %
Färgelanda197648,1 %
Mönsterås200647,4 %
Åmål200247,1 %
Hörby197346,5 %
Kristdemokraternas tio bästa kommunval i landet sedan 1973
KommunValårAndel
Markaryd201444,9 %
Markaryd201044,7 %
Markaryd200644,3 %
Markaryd201839,3 %
Laxå201839,0 %
Markaryd202237,8 %
Ödeshög201833,6 %
Sävsjö202231,3 %
Ödeshög201030,5 %
Lycksele202230,1 %
Liberalernas tio bästa kommunval i landet sedan 1973
KommunValårAndel
Landskrona202237,8 %
Landskrona201834,2 %
Skinnskatteberg201030,7 %
Tjörn198530,1 %
Landskrona201030,0 %
Skinnskatteberg201429,9 %
Hjo199829,0 %
Täby201028,7 %
Tjörn197928,6 %
Tjörn197328,6 %
Miljöpartiets tio bästa kommunval i landet
KommunValårAndel
Kalix200243,7 %
Hällefors199418,2 %
Kalix201016,6 %
Vingåker199816,3 %
Jokkmokk202215,4 %
Stockholm201414,3 %
Lund201414,3 %
Vingåker199414,1 %
Mellerud199814,0 %
Stockholm201013,9 %
Moderaternas tio bästa kommunval i landet sedan 1973
KommunValårAndel
Vellinge199868,1 %
Vellinge200667,4 %
Vellinge200267,0 %
Vellinge199460,9 %
Vellinge199160,1 %
Vellinge198855,1 %
Täby199853,4 %
Täby200653,0 %
Vaxholm200652,2 %
Danderyd198252,0 %
Socialdemokraternas tio bästa kommunval i landet sedan 1973
KommunValårAndel
Surahammar198270,5 %
Munkfors198268,4 %
Surahammar198567,0 %
Bromölla198266,8 %
Piteå199466,7 %
Älvkarleby198266,1 %
Surahammar197666,0 %
Munkfors198565,9 %
Bromölla198865,9 %
Älvkarleby197665,8 %
Sverigedemokraternas tio bästa kommunval i landet
KommunValårAndel
Hörby202239,3 %
Bjuv202238,9 %
Sölvesborg202238,9 %
Svalöv202235,4 %
Hörby201835,3 %
Örkelljunga202235,0 %
Färgelanda202234,8 %
Sjöbo202234,6 %
Klippan202234,3 %
Bjuv201833,3 %
Vänsterpartiets tio bästa kommunval i landet sedan 1973
KommunValårAndel
Fagersta200658,3 %
Fagersta201055,6 %
Fagersta200253,9 %
Degerfors201048,6 %
Norberg199847,9 %
Fagersta199844,5 %
Degerfors201441,9 %
Norberg200238,2 %
Sorsele201836,4 %
Sorsele202235,9 %

Lokal, datadriven journalistik

Newsworthy är en nyhetssajt som gör lokal journalistik baserat på data. Vi är datajournalister som analyserar och tolkar världen på siffror, snarare än tyckande.

Allt vi gör sker ur ett lokalt perspektiv. Alla artiklar lokalanpassas ner på kommun- och länsnivå.