Då röstade 37 procent på Socialdemokraterna i Eksjö – här är partiernas bästa val genom tiderna

Eksjö kommun Val
Valsedlar

Alla riksdagspartier har hörts i kommunfullmäktige i Eksjö genom åren. Och Socialdemokraterna står för det bästa valresultatet någonsin.
✓ Partiernas bästa och sämsta resultat i Eksjö
✓ Parti för parti sedan 1973

Det blev – som i alla val sedan 1973 – Socialdemokraterna som blev största parti i kommunfullmäktige i Eksjö 2022. 30 procent av rösterna är 2,4 procentenheter bättre än valet innan. I valet 1994 gjorde Socialdemokraterna sitt bästa val hittills i kommunen, med 37,1 procent av rösterna.

Partiernas bästa valresultat i kommunval i Eksjö
PartiBästa valresultatSämsta valresultatResultat 2022År i fullmäktige
Socialdemokraterna37,1 % (1994)27,6 % (2018)30,0 %1973–2026
Centerpartiet30,2 % (1976)16,3 % (2022)16,3 %1973–2026
Moderaterna22,1 % (2006)8,9 % (1973)20,3 %1973–2026
Sverigedemokraterna15,7 % (2022)1,5 % (2006)15,7 %2006–2026
Kristdemokraterna14,8 % (1998)5,8 % (1976)7,0 %1973–2026
Kommunal samling14,1 % (1979)1973–1985
Liberalerna13,3 % (1985)3,0 % (2014)3,6 %1973–2026
Miljöpartiet8,2 % (1994)2,3 % (2022)2,3 %1985–2026
Vänsterpartiet6,5 % (1998)0,2 % (1973)4,6 %1998–2002 och 2018–2026
Ny Demokrati0,9 % (1994)0,8 % (1991)

Totalt har nio partier representerats i kommunfullmäktige i Eksjö sedan 1973. Alla nuvarande riksdagspartier har haft mandat i kommunen. Däremot kom aldrig Ny Demokrati in i fullmäktige på sin tid. Som mest fick partiet 0,9 procent av rösterna i i Eksjö.

Sverigedemokraterna (15,7 procent) gjorde sitt bästa val hittills i Eksjö förra valet. Centerpartiet hade sitt toppval i kommunen tidigare, 1976, när 30,2 procent röstade på partiet – att jämföra med 16,3 procent senast.

Vidare fick Moderaterna 22,1 procent i valet 2006 (20,3 procent senast); Kristdemokraterna 14,8 procent i valet 1998 (7 procent senast) och Liberalerna (då Folkpartiet) 13,3 procent i valet 1985 (3,6 procent senast). Miljöpartiet var som störst i kommunen 1994 (8,2 procent då, 2,3 procent senast) och Vänsterpartiet i valet 1998 (6,5 procent/4,6 procent).

I dagens fullmäktige sitter bara riksdagspartier, men tidigare har Kommunal samling (1973–1985) haft mandat. Som bäst hade partiet 14,1 procent av rösterna 1979.

Partiernas bästa valresultat i kommunval i Jönköpings län
KommunVSMPCLKDMSD
Aneby4,2 %
(2022)
37,9 %
(1994)
6,4 %
(1998)
37,3 %
(1976)
12 %
(1973)
25,6 %
(2002)
19,2 %
(1979)
17,5 %
(2022)
Eksjö6,5 %
(1998)
37,1 %
(1994)
8,2 %
(1994)
30,2 %
(1976)
13,3 %
(1985)
14,8 %
(1998)
22,1 %
(2006)
15,7 %
(2022)
Gislaved3,2 %
(2022)
42,2 %
(1994)
4,3 %
(1998)
33,7 %
(1973)
10,8 %
(1979)
10,4 %
(2002)
26,8 %
(2010)
14 %
(2022)
Gnosjö3,8 %
(2022)
33,6 %
(2014)
3,1 %
(1988)
29,2 %
(1973)
16,3 %
(1985)
28,4 %
(1998)
28,5 %
(1991)
17,6 %
(2018)
Habo5,1 %
(1998)
35,9 %
(1985)
4,9 %
(1994)
30,2 %
(1973)
26,3 %
(1976)
18,3 %
(1998)
33,8 %
(2010)
14,1 %
(2022)
Jönköping8 %
(1998)
44,1 %
(1982)
7,2 %
(2014)
20,9 %
(1973)
12,3 %
(1985)
18,9 %
(1998)
25,3 %
(2010)
15,3 %
(2022)
Mullsjö6,9 %
(1998)
36,8 %
(1994)
11,5 %
(2014)
37,1 %
(1976)
12,9 %
(1973)
18,4 %
(2002)
33 %
(1991)
17,7 %
(2022)
Nässjö4,4 %
(1998)
48,2 %
(1982)
7 %
(2014)
27,2 %
(1973)
12,2 %
(1976)
15,6 %
(2002)
18,6 %
(2010)
27,4 %
(2022)
Sävsjö16,3 %
(1994)
30,5 %
(1982)
2,8 %
(1988)
38 %
(1973)
11,7 %
(1985)
31,3 %
(2022)
21,8 %
(2022)
15,3 %
(2018)
Tranås5 %
(2018)
48,4 %
(1994)
6 %
(2014)
21,8 %
(1973)
14,4 %
(1973)
14,2 %
(1998)
25,6 %
(2010)
20,8 %
(2022)
Vaggeryd9,6 %
(1979)
38,8 %
(2010)
5,1 %
(2014)
28,1 %
(1976)
9,4 %
(1973)
19,6 %
(2002)
22,3 %
(2010)
16,2 %
(2022)
Vetlanda7,9 %
(1998)
39,4 %
(1994)
4,9 %
(1988)
35,7 %
(1976)
12,9 %
(1985)
16,7 %
(1998)
17,9 %
(1982)
14,1 %
(2022)
Värnamo4,4 %
(2006)
37,1 %
(1982)
4,9 %
(1988)
30,8 %
(1973)
10,8 %
(1985)
15,3 %
(1998, 2002)
21 %
(1982)
16,7 %
(2022)
Centerpartiets tio bästa kommunval i landet sedan 1973
KommunValårAndel
Laholm197353,0 %
Säffle200251,9 %
Laholm197649,7 %
Mönsterås200249,3 %
Dals-Ed197349,2 %
Dals-Ed197648,8 %
Färgelanda197648,1 %
Mönsterås200647,4 %
Åmål200247,1 %
Hörby197346,5 %
Kristdemokraternas tio bästa kommunval i landet sedan 1973
KommunValårAndel
Markaryd201444,9 %
Markaryd201044,7 %
Markaryd200644,3 %
Markaryd201839,3 %
Laxå201839,0 %
Markaryd202237,8 %
Ödeshög201833,6 %
Sävsjö202231,3 %
Ödeshög201030,5 %
Lycksele202230,1 %
Liberalernas tio bästa kommunval i landet sedan 1973
KommunValårAndel
Landskrona202237,8 %
Landskrona201834,2 %
Skinnskatteberg201030,7 %
Tjörn198530,1 %
Landskrona201030,0 %
Skinnskatteberg201429,9 %
Hjo199829,0 %
Täby201028,7 %
Tjörn197928,6 %
Tjörn197328,6 %
Miljöpartiets tio bästa kommunval i landet
KommunValårAndel
Kalix200243,7 %
Hällefors199418,2 %
Kalix201016,6 %
Vingåker199816,3 %
Jokkmokk202215,4 %
Stockholm201414,3 %
Lund201414,3 %
Vingåker199414,1 %
Mellerud199814,0 %
Stockholm201013,9 %
Moderaternas tio bästa kommunval i landet sedan 1973
KommunValårAndel
Vellinge199868,1 %
Vellinge200667,4 %
Vellinge200267,0 %
Vellinge199460,9 %
Vellinge199160,1 %
Vellinge198855,1 %
Täby199853,4 %
Täby200653,0 %
Vaxholm200652,2 %
Danderyd198252,0 %
Socialdemokraternas tio bästa kommunval i landet sedan 1973
KommunValårAndel
Surahammar198270,5 %
Munkfors198268,4 %
Surahammar198567,0 %
Bromölla198266,8 %
Piteå199466,7 %
Älvkarleby198266,1 %
Surahammar197666,0 %
Munkfors198565,9 %
Bromölla198865,9 %
Älvkarleby197665,8 %
Sverigedemokraternas tio bästa kommunval i landet
KommunValårAndel
Hörby202239,3 %
Bjuv202238,9 %
Sölvesborg202238,9 %
Svalöv202235,4 %
Hörby201835,3 %
Örkelljunga202235,0 %
Färgelanda202234,8 %
Sjöbo202234,6 %
Klippan202234,3 %
Bjuv201833,3 %
Vänsterpartiets tio bästa kommunval i landet sedan 1973
KommunValårAndel
Fagersta200658,3 %
Fagersta201055,6 %
Fagersta200253,9 %
Degerfors201048,6 %
Norberg199847,9 %
Fagersta199844,5 %
Degerfors201441,9 %
Norberg200238,2 %
Sorsele201836,4 %
Sorsele202235,9 %

Lokal, datadriven journalistik

Newsworthy är en nyhetssajt som gör lokal journalistik baserat på data. Vi är datajournalister som analyserar och tolkar världen på siffror, snarare än tyckande.

Allt vi gör sker ur ett lokalt perspektiv. Alla artiklar lokalanpassas ner på kommun- och länsnivå.