Uppsving för Sverigedemokraterna i Färgelanda, men Socialdemokraterna krymper på listorna

Färgelanda kommun Val
Vallokal

Liberalerna tappar kandidater i nästan 200 kommuner. Det står klart när deadline för kandidatregistreringen gick ut på torsdagen. I Färgelanda kommun har Sverigedemokraterna fler kandidater på listorna nu, jämfört med förra valet, och Socialdemokraterna färre.

Torsdagen var sista dagen för partier att anmäla kandidater till så kallade låsta listor inför höstens val. Därmed har vi nu en första bild av vilka partier som har haft lätt och svårt att mobilisera kandidater.

Bland riksdagspartierna saknas fortfarande lokala listor från Vänsterpartiet och Miljöpartiet i kommunfullmäktigevalet i Färgelanda kommun. Båda två saknade listor även sist.

Totalt är 91 personer anmälda på kommunlistorna i Färgelanda. Alla hittills anmälda kommunfullmäktige­kandidater i Färgelanda står på så kallade låsta listor, där ingen utom de på förhand godkända kandidaterna kan bli invalda. Det är numera det vanligaste förfarandet i stora partier.

Årets 91 kandidater kan jämföras med 86 personer på låsta listor i valet 2022. Det totala antalet kandidater har alltså inte förändrats särskilt mycket i Färgelanda, när vi jämför med 2022.

Av riksdagspartierna har tre partier färre kandidater till kommunfullmäktige i Färgelanda i år än sist (bland annat Socialdemokraterna), medan Moderaterna och Sverigedemokraterna har fler. Från Vänsterpartiet och Miljöpartiet saknas alltså fortfarande anmäla kandidater. Kristdemokraterna har haft en öppen lista och saknar därmed jämförbara siffror.

Två kandidater från Liberalerna och Moderaterna har fortfarande inte godkänt att stå på listan, enligt valmyndighetens data. Att kandidaturen inte godkänts kan ibland bero en viss eftersläpning i systemet, och vi räknar därmed med även ännu ej godkända namn här.

Antal kandidater till kommunfullmäktige för partier med låsta listor
Parti202620222018
Vänsterpartiet7
Socialdemokraterna162327
Miljöpartiet(2)
Centerpartiet242526
Liberalerna121513
Kristdemokraterna5(3)
Moderaterna141213
Sverigedemokraterna2011(8)
Alternativ för Sverige(1)
Politiskt Skifte(1)

I landet som helhet sker de mest dramatiska förändringarna inom Liberalerna. I nästan 200 kommuner har de färre kandidater än 2022. Det totala antalet kandidater minskar med nästan en tredjedel från 3 529 personer på låsta listor till 2 556 i år.

Miljöpartiet är det parti som ökar mest. Partiet ökar med ungefär lika många kandidater som Liberalerna tappar och har sammanlagt drygt 3 300 på sina listor. Sverigedemokraterna har över 500 fler kandidater i år, jämfört med 2022. Totalt har de nästan 5 600 personer uppställda i kommunvalet. Men Sverigedemokraterna ligger fortfarande en bra bit efter Moderaterna som har över 8 700 kandidater. Även Centerpartiet har fler.

Det är också Liberalerna som har flest ”vita fläckar” på Sverigekartan. I 66 kommuner står de fortfarande helt utan lista till kommunfullmäktige, och har alltså missat chansen att ställa upp med en låst lista.

Riksdagspartier helt utan listor (även öppna) i kommunalvalen, i länets kommuner
KommunPartier som saknar lista
Ale
Alingsås
BengtsforsMiljöpartiet · Liberalerna
Bollebygd
Borås
Dals-EdVänsterpartiet · Liberalerna
EssungaLiberalerna · Kristdemokraterna
Falköping
FärgelandaVänsterpartiet · Miljöpartiet
GrästorpVänsterpartiet · Kristdemokraterna
Gullspång
Göteborg
Götene
Herrljunga
HjoLiberalerna
Härryda
KarlsborgMiljöpartiet
Kungälv
Lerum
Lidköping
Lilla EdetLiberalerna
Lysekil
Mariestad
Mark
MellerudLiberalerna
Munkedal
Mölndal
Orust
Partille
Skara
Skövde
Sotenäs
Stenungsund
Strömstad
Svenljunga
TanumKristdemokraterna
TibroMiljöpartiet
Tidaholm
Tjörn
Tranemo
Trollhättan
TörebodaMiljöpartiet · Kristdemokraterna
Uddevalla
Ulricehamn
VaraKristdemokraterna
Vårgårda
Vänersborg
Åmål
Öckerö

Lokal, datadriven journalistik

Newsworthy är en nyhetssajt som gör lokal journalistik baserat på data. Vi är datajournalister som analyserar och tolkar världen på siffror, snarare än tyckande.

Allt vi gör sker ur ett lokalt perspektiv. Alla artiklar lokalanpassas ner på kommun- och länsnivå.