Högre elpriser än i november i fjol: Här är läget på elmarknaden i Sunne

Sunne kommun Elmarknaden I dag klockan 16.44

Dyrare el än förra månaden – och dyrare än för ett år sedan, lägre konsumtion än vanligt och större import än export under 24 timmar. Här är Newsworthys månadsrapport om elmarknaden.

Den offentliga debatten om elmarknaden är polariserad och inte sällan infekterad. I ett försök att föra fakta till bordet tar vi varje månad fram en rapport som sammanfattar det viktigaste du behöver veta om den senaste tidens priser, konsumtion och produktion på elmarknaden.

1. Elpriserna ökade i Sunne i november

Spotpriset – alltså priset som elbolagen köper in elen för – gick upp i november i elområde 3 som Sunne tillhör. Månadspriset var 70 öre per kilowattimme, vilket är 7 öre dyrare än i oktober. Det högsta priset i elområdet hittills noterades i december 2022, då en kilowattimme kostade 269 öre. För ett år sedan – i november 2024 – kostade en kilowattimme 67 öre.

Elpriset under de senaste åren i de olika elkområdena

Sverige är sedan 2011 uppdelat i fyra elhandelsområden. Det produceras generellt mer el än det förbrukas i de norra delarna medan det är tvärtom i de södra delarna. Mellan områdena finns det begränsningar i hur mycket el som kan transporteras. Sedan 2020 har prisskillnaden mellan de svenska elområdena ökat.

Elpriset timme för timme i de olika elområdena

Det är inte bara prisskillnaderna mellan prisområdena som har ökat de senaste åren, även inom områdena pendlar priserna mer över tid. Sedan oktober sätts priserna varje kvart. Dyraste timmen i november i Sunne inträffade mellan klockan 15 och 16 den 25 november, då kostade en kilowattimme i snitt 367 öre. Som lägst var snittpriset per timme i området −4 öre. Under november var timpriset negativt under 11 timmar. Negativa timpriser har noterats varje månad under det senaste året.

Om man tittar på månadsmedelpriset brukar de svenska elområdena oftast tillhöra de med lägst spotpriser i en europeisk jämförelse. Värt att notera är att detta handlar om spotpriser, de priser konsumenten sedan betalar beror på nationella avgifter och skatter samt elbolagens påslag. I praktiken ligger de svenska konsumentpriserna närmare det europeiska snittet efter skatter och påslag.

2. Konsumtionen: Lägre elförbrukning än vanligt i november

Under november förbrukades det ungefär 11 900 gigawattimmar el i Sverige. Det är ungefär tre procent mindre än snittet för månaden. Konsumtionen påverkas mycket av hur varmt det är i landet, enligt SMHI inleddes november milt, innan kylan kom. I den norra delen av landet blev månaden sammantaget kallare än normalt, medan det i de västra delarna och södra Norrland var något varmare än normalperioden 1991-2020.

Den 20 november konsumerades som mest el under ett dygn i Sverige under månaden, det var också under det dygnet då månadens topptimme uppmättes, mellan klockan 17 och 18.

Elkonsumtionen i Sverige timme för timme

3. Produktionen: En fjärdedel från vindkraft

Enligt de preliminära siffrorna kom ungefär 44 procent av elproduktionen under november från vattenkraft, ungefär 28 procent från kärnkraft och runt 23 procent från vindkraft.

Elproduktionen senaste månaden nedbruten på kraftslag

Under ”annat” finns solkraft och kraftvärme. För den senaste månaden har vi ännu inte statistik nedbruten på de kraftslagen, men enligt SCB:s senaste data – till och med september 2025 – har solkraften stått för ungefär 2,7 procent av den totala produktionen det senaste året (här räknas bara anläggningar anslutna till elnäten).

När det gäller kraftvärme dominerar förnybara bränslen. Icke-förnybara bränslen – som till exempel kol, fossilgas och olja – stod för 0,9 procent av den totala elproduktionen under samma period.

Sammantaget innebär det att omkring 99 procent av den svenska elproduktionen var fossilfri och 72 procent förnybar (kärnkraften exkluderad).

Elproduktionen senaste månaden nedbruten på kraftslag, timme för timme

Produktionen av vindkraft är svår att planera, den är beroende av just vind. För att upprätthålla balansen justeras produktionen främst av vattenkraft – som förutom att användas som baskraft också kan startas och stoppas på kort tid och möta variationer i efterfrågan. Tittar man på produktionen timme för timme syns det i diagrammet här som en ”taggigare” kurva, medan kärnkraftsproduktionen ligger stabil över tid.

Vindkraften stod alltså för cirka 23 procent av elproduktionen i november. Det motsvarar ungefär 3 400 gigawattimmar, vilket är drygt 1 100 gigawattimmar mindre än samma månad i fjol. Sett till de senaste tolv månaderna har däremot vindkraftens produktion ökat jämfört med året innan (+6 procent). Jämfört med för fem år sedan har snittproduktionen från vindkraft ökat med nära 50 procent.

Vindkraftens andel av produktionen har ökat

4. Export och import: Mer import än export under 6 timmar i november

Det produceras som sagt mer el i Sverige än det förbrukas, i alla fall om man tittar på månadsbasis – bara två månader under de senaste elva åren har Sverige importerat mer el än landet exporterat. Under kortare tidsperioder händer det att Sverige har nettoimport. Under november importerade Sverige mer el än man exporterade under 24 timmar.

Sveriges nettoexport av el – timme för timme

Det är också relativt ovanligt hela dygn där importen totalt är större än exporten, men det hände en gång under månaden – den 19 november.

Sverige exporterar oftast mer el än man importerar

Under november exporterade Sverige mest el till Finland, medan den största importen kom från Norge.

Total import och export till och från Sverige den senaste månaden

Metod

Uppgifter om elpriserna kommer från elbörsen Nordpool. Vi jämför bakåt i tiden sedan elområdena infördes 2011.

När det gäller uppgifter om produktion, konsumtion, import och export utgår vi från data som tillgängliggörs via de europeiska stamnätsföretagens organisation Entso-E. Månadsvärden är summerade timvärden. Här jämför vi bakåt i tiden till 2015.

Entso-E:s data ska finnas tillgänglig en timme efter produktionstillfället. Svenska Kraftnät levererar preliminära siffror hit som i sin tur bygger på prognoser.

SCB publicerar officiell månadsstatistik om elproduktion, konsumtion, import och export ungefär sex veckor efter månadens slut – då med totalvärden för månaden. Statistiken bygger på en totalundersökning. När det gäller konsumtion rapporterar elnätsföretagen in uppgifter. Uppgifter för produktion inhämtas från elnätsföretagens avräkningssystem eller Energiföretagens webbportal. Solkraft, import samt export sammanställs av Svenska Kraftnät.

Från SCB hämtar vi uppgifterna om andelen fossilfri och förnybar energi. Här räknas vattenkraft, solenergi, vindkraft och ”kraftvärme förnybar” som förnybara och samma kraftkällor, inklusive kärnkraft, som fossilfri.

På grund av skillnader i insamlingen skiljer sig siffrorna något åt mellan SCB och Entso-E.

1. Elpriserna ökade i Sunne i november

2. Konsumtionen: Lägre elförbrukning än vanligt i november

3. Produktionen: En fjärdedel från vindkraft

4. Export och import: Mer import än export under 6 timmar i november

Lokal, datadriven journalistik