Efter en kraftig inbromsning tar fler svenskar jägarexamen igen. Men i Dorotea kommun var det ingen som klarade samtliga prov i fjol. Det är första gången det händer.
Inte en enda person tog en komplett jägarexamen i Dorotea kommun i fjol, enligt Naturvårdsverkets statistik. Det är första gången det händer sedan 2005, som är det tidigaste året vi har data för. Som mest, under ett år, tog 15 personer jägarexamen i kommunen, 2008.
Intresset för jägarexamen ökade stadigt i Sverige från andra halvan av 00-talet, för att plana ut kring 10 000 personer per år mellan 2015 och 2020. Sedan sjönk antalet snabbt i början av 2020-talet. 2023 handlade det om drygt 6 300 personer. Under fjolåret vände dock kurvan uppåt och hittills i år, fram till och med augusti, har antalet fortsatt att öka.
Någon entydig förklaring till rörelserna är svår att hitta, säger Henrik Falk, jaktvårdskonsulent på Svenska Jägareförbundet.
– Det kan gå lite mode i det, kring 2015 där skrevs det väldigt mycket om viltkött och det blev lite trendigt. Sedan vill jag också minnas det som att det var ganska goda år ekonomiskt, säger han.
Han återkommer till ekonomin när det gäller den senaste nedgången.
– En delförklaring kan vara lanseringen av ett nytt provverktyg. Många upplevde att teoriprovet blev svårare och det var också färre som fick godkänt. Och är det färre som får godkänt på teoriprovet blir det färre som klarar jägarexamen. Det kan ha påverkat på marginalen även om effekten nog var övergående. Men samtidigt blev ekonomin kärvare och folk började hålla i pengarna.
Under den här perioden har också antalet fällda älgar minskat, vad betyder det?
– Erfarenhetsmässigt vet vi att det påverkar ganska tydligt, även om det inte sker över en natt. Finns det mycket älg är det många som vill jaga. Men nu verkar det som att älgstammen är på väg uppåt igen.
Drygt 100 har tagit jägarexamen i Dorotea sedan 2005
Vi vet inte hur många av invånarna i Dorotea som har en jägarexamen, men vi kan se hur många som tagit examen i kommunen under de senaste 20 åren: 124 personer. I snitt handlar det om drygt 6 personer per år, vilket motsvarar 2,3 personer per 1 000 invånare.
Den högsta andelen av kommunerna i Västerbotten finns i Sorsele kommun, där i snitt 3,1 personer per år och 1 000 invånare tagit jägarexamen sedan 2005. Länets lägsta andel finns i Umeå kommun, 1,2 personer per år och 1 000 invånare.
| Kommun | Jägarexamen per år och 1 000 invånare | Jägarexamen totalt sedan 2005 |
|---|---|---|
| Sorsele | 3,1 | 162 |
| Vilhelmina | 3,0 | 417 |
| Storuman | 2,8 | 341 |
| Åsele | 2,6 | 145 |
| Malå | 2,4 | 148 |
| Bjurholm | 2,4 | 118 |
| Dorotea | 2,3 | 124 |
| Norsjö | 2,1 | 173 |
| Lycksele | 2,0 | 498 |
| Vindeln | 2,0 | 214 |
| Vännäs | 1,8 | 310 |
| Robertsfors | 1,8 | 240 |
| Skellefteå | 1,5 | 2 213 |
| Nordmaling | 1,5 | 214 |
| Umeå | 1,2 | 2 767 |
Generellt finns det ett tydligt nord-sydligt mönster i landet. Det är relativt vanligare att ta jägarexamen i skogslänen, mindre vanligt längre söderut. Det är vanligare att ta jägarexamen på landsbygden än i större städer och storstäder. Högst andel med jägarexamen finns i Pajala kommun, där i snitt 3,3 personer per 1 000 invånare och år klarat alla proven under den senaste 20-årsperioden. Lägst andel finns i Malmö kommun, 0,3 personer per 1 000 invånare och år.
