Så många högstadieelever fick gymnasiebehörighet i Karlskoga – skola för skola

Andelen niondeklassare som blev behöriga till gymnasiet minskade i Sverige förra året. Men skolorna i Karlskoga sticker ut – här är ligger behörigheten relativt stilla. Här är resultaten – skola för skola.

79 procent av eleverna som gick ut nian på någon av de tre högstadieskolorna i Karlskoga kommun i våras var behöriga till gymnasiets yrkesprogram. Det är en ungefär lika stor andel som året innan.

Högst andel – 82 procent – nådde gymnasiebehörighet på Bregårdsskolan 7-9.

På Skrantaskolan var motsvarande siffra 74 procent, vilket är den lägsta andelen i kommunen. Jämfört med alla skolor i landet placerar sig Skrantaskolan i den nedre tredjedelen.

För att vara behörig till gymnasieskolans yrkesprogram krävs godkända betyg i åtta ämnen. För högskoleförberedande program krävs godkända betyg i tolv ämnen – och dessutom finns tre olika behörighetskrav beroende på vilket program det avser.

Högst andel behöriga i Örebro län har Johannaskolan Örebro Waldorfskola i Örebro kommun. Där klarade samtliga elever gymnasiebehörighet. Länets lägsta andel behöriga finns i Olaus Petriskolan 7-9 i Örebro kommun, 62 procent.

I riket som helhet minskade andelen elever i nian som blev behöriga till gymnasiets yrkesprogram, till 84 procent – den lägsta nivån på flera år. Behörigheten är något högre bland flickor och högre bland elever med svensk bakgrund än med utländsk bakgrund (elever födda utomlands samt elever födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands). Men störst betydelse för resultaten har föräldrarnas utbildningsbakgrund, konstaterar Skolverket. Det är ett mönster som återfinns i internationella studier.

– Elevernas socioekonomiska bakgrund har en stor – och ökande – betydelse för betygen. Skolan lyckas idag med andra ord inte kompensera för elevers skilda förutsättningar, säger Anna Castberg, avdelningschef på Skolverket i ett pressmeddelande.

Regeringen har tillsatt en utredning för att stoppa betygsinflationen. Rapporten är inte klar ännu, men utredaren Magnus Henrekson har i intervjuer nyligen föreslagit att betygssystemet görs om i grunden och att F-betyget slopas då han menar att den svenska grundskolan är för strikt i sin betygssättning.

– Till saken hör att Sverige presterar relativt bra i internationella studier och vi har en jämförbar nivå på andelen lågpresterande elever. Det talar för att det är Sveriges krav och regelverk för hur betyg sätts som är strikt, snarare än att Sverige har en osedvanligt stor andel svagpresterande elever jämfört med övriga EU, säger han till tidningen Vi Lärare.