Precis som i riket i stort ökade valdeltagandet i Europaparlamentsvalet i Ragunda kommun senast. Men siffrorna skiljer sig från område till område.
När svenskarna går till valurnorna för Europaparlamentet är uppslutningen betydligt lägre än i valen till riksdag, regionfullmäktige och kommunfullmäktige. Förra gången, 2019, röstade bara 45 procent av de röstberättigade i Ragunda (jämfört med 84,8 procent i senaste riksdagsvalet). Det är högre än i valet 2014, då 41,3 procent röstade. Det högsta valdeltagande som noterats i kommunen är från valet 2004, då 49,3 procent gick till valurnorna.
Ragunda hade näst lägst valdeltagande av alla kommuner i Jämtland 2019. Historiskt sett har kommunen pendlat över och under rikssiffran. Det är först de två senaste valen som valdeltagandet nått över 50 procent i Sverige, även om det ännu inte hänt i Ragunda.
Valdeltagandet i Europaparlamentsvalen är alltså betydligt lägre än i valen till riksdag, regionfullmäktige och kommunfullmäktige. I riket som helhet har gapet mellan de olika valen långsamt minskat de senaste åren, även om det inte är lika tydligt i Ragunda. 2019 var valdeltagandet i EU-parlamentsvalet i Ragunda ungefär 40 procentenheter lägre än i riksdagsvalet 2018. Skillnaden mellan riksdagsval och parlamentsval har minskat för varje val sedan 2009.
I riksdagsvalet 2022 sjönk valdeltagandet i Ragunda – precis som i riket i stort.
Högst valdeltagande i Stugubyn
Det skiljer 12 procentenheter mellan det valdistrikt som hade högst respektive lägst valdeltagande i Ragunda 2019. I Stugubyn röstade 495 av 1 038 röstberättigade, motsvarande 47,7 procent. Det är lägre än i de flesta valdistrikt i landet. Samtidigt gick bara 35,2 procent till valurnorna i Döviken. Det är den lägsta siffran i Jämtland.
Koropletkarta över andel röstande per valdistrikt i Ragunda kommun
Ladda ner i fler format
Storlekarna anger kartans bredd. Höjden beror på det avbildade områdets geografiska utsträckning.
Om du är prenumerant kan du alltid kontakta oss om du vill ha skräddarsydda kartor.
- Liten karta, få detaljer600 px | 1200 px
- Större karta, fler detaljer900 px | 1800 px
- Stor karta, många detaljer1200 px | 2400 px
Ytterligare format (notera att jpg-filer inte lämpar sig för grafer och vektorkartor. Använd dem bara som en sista utväg)
Högst valdeltagande i landet hade Bromma 18 Södra Ängby i Stockholms kommun, 82,8 %. I Södertälje 55 Ronna norra var det bara 12,8 procent som röstade.
Yngre kvinnor röstar i högre utsträckning
Även om valdeltagandet är relativt lågt i valet till EU-parlamentet följer det mönstret som känns igen från de nationella valen: 2019 var det i högre utsträckning personer med högre inkomster och högre utbildning som röstade. Inrikes födda röstade i högre utsträckning än utrikes födda, äldre i högre utsträckning än yngre.
Skillnaden mellan män och kvinnor var liten. Könskillnaderna ser dock olika ut i olika åldersgrupper: bland yngre är det en större andel kvinnor som röstar, medan det i gruppen över 65 år är större andel män.
| Valdistrikt | Valdeltagande | Antal röstande | Antal röstberättigade |
|---|---|---|---|
| Stugubyn | 47,7% | 495 | 1 038 |
| Fors | 43,4% | 405 | 934 |
| Hammaren | 38,7% | 576 | 1 487 |
| Döviken | 35,2% | 219 | 622 |