SSAB EMEA Borlänge tillhör förlorarna i Dalarna när priserna på koldioxidutsläpp nådde nya höjder under 2023. Anläggningen hade ett underskott på fria utsläppsrätter motsvarande omkring 72 miljoner kronor.
Priset för utsläppsrätter nådde nya rekordnoteringar under 2023. I snitt auktionerades ett ton koldioxidekvivalenter ut för 83 euro – att jämföra med knappt 15 euro för fem år sedan. Som mest var priset uppe i 96 euro i mars, innan det senare under året sjönk ner mot 65 euro.
– Det rekordhöga genomsnittspriset 2023 och den snabba nedgången efter toppnoteringen är ett tecken på att osäkerheter kring energiförsörjningen i EU har avtagit något. Samtidigt har utsläppen och därmed efterfrågan på utsläppsrätter minskat rekordmycket, säger Roman Hackl, chef utsläppshandelsenheten för övervakning på Naturvårdsverket i ett pressmeddelande.
Ett högre pris innebär större kostnader för företag som behöver köpa utsläppsrätter för att täcka sina utsläpp – och större intäkter för de som har utsläppsrätter över: 2018 hade anläggningar i Dalarna utsläppsrätter över till ett värde av ungefär 6 miljoner euro – 2023 var motsvarande siffra 9,6 miljoner euro.
SSAB EMEA Borlänge förlorare i Borlänge
I Borlänge tillhör SSAB EMEA Borlänge de anläggningar vars utsläpp inte täcks av den fria tilldelningen av utsläppsrätter. Anläggningen tilldelades utsläppsrätter för drygt 165 000 ton växthusgaser 2023 men släppte ut drygt 241 000 ton, enligt Naturvårdsverkets preliminära siffror. Det gör SSAB EMEA Borlänge till den anläggning i Dalarna som hade störst underskott på utsläppsrätter över under året. Med ett snittpris på 83 euro motsvarar det ett värde på omkring 6,3 miljoner euro – omkring 72 miljoner kronor.
| Anläggning | Kommun | Bransch | Utsläpp ton koldioxid | Fria utsläppsrätter | Skillnad | Ungefärligt värde (euro) |
|---|---|---|---|---|---|---|
| SSAB EMEA Borlänge | Borlänge | Järn- och stålindustri | 241 389 | 165 404 | 75 985 | 6,3 miljoner |
| Avesta Jernverk | Avesta | Järn- och stålindustri | 115 474 | 87 981 | 27 493 | 2,3 miljoner |
| Bäckelundsverket | Borlänge | El och fjärrvärme | 36 690 | 9 888 | 26 802 | 2,2 miljoner |
| Rättviks kalkverk | Rättvik | Mineralindustri (exkl. metaller) | 77 664 | 52 204 | 25 460 | 2,1 miljoner |
| Boda kalkverk | Rättvik | Mineralindustri (exkl. metaller) | 71 447 | 47 914 | 23 533 | 2 miljoner |
| Källhagsverket, Avesta | Avesta | El och fjärrvärme | 28 592 | 14 303 | 14 289 | 1,2 miljoner |
| Avfallspanna Mora - Utmeland | Mora | El och fjärrvärme | 9 910 | 3 064 | 6 846 | 570 000 |
| FVC KP | Borlänge | El och fjärrvärme | 1 867 | 0 | 1 867 | 160 000 |
| PC Lastaren, Avesta | Avesta | El och fjärrvärme | 2 437 | 836 | 1 601 | 130 000 |
Bland vinnarna i Dalarna finns Stora Enso Fors AB i Avesta kommun. Anläggningen tilldelades utsläppsrätter för drygt 73 000 ton växthusgaser 2023, men släppte bara ut knappt 100 ton, enligt Naturvårdsverket.
| Anläggning | Kommun | Bransch | Utsläpp ton koldioxid | Fria utsläppsrätter | Skillnad | Ungefärligt värde (euro) |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Stora Enso Fors AB | Avesta | Pappers- och massaindustri | 70 | 73 453 | 73 383 | 6,1 miljoner |
| Västermalmsverket | Falun | El och fjärrvärme | 173 | 13 915 | 13 742 | 1,1 miljoner |
| Bergkvist-Insjön | Leksand | El och fjärrvärme | 18 | 6 524 | 6 506 | 540 000 |
| LVC4 Lyviksverket | Ludvika | El och fjärrvärme | 72 | 5 265 | 5 193 | 430 000 |
| PC Siljanssågen | Mora | El och fjärrvärme | 0 | 3 895 | 3 895 | 320 000 |
| Ovako Bar AB | Smedjebacken | Järn- och stålindustri | 32 342 | 35 105 | 2 763 | 230 000 |
| Värmeverket Rättvik | Rättvik | El och fjärrvärme | 140 | 2 589 | 2 449 | 200 000 |
| HVC Hamre | Hedemora | El och fjärrvärme | 603 | 2 796 | 2 193 | 180 000 |
| HVC Regementet | Falun | El och fjärrvärme | 161 | 1 978 | 1 817 | 150 000 |
| Krylbo sågverk | Avesta | Övrig industri | 1 | 1 343 | 1 342 | 110 000 |
| PC Orsa Nya | Orsa | El och fjärrvärme | 12 | 1 022 | 1 010 | 80 000 |
I Sverige som helhet är pappers- och massaindustrin den sektor som har störst överskott av fria utsläppsrätter. Så även i Dalarna. I Dalarna släppte till exempel Stora Enso Fors AB ut betydligt mindre koldioxid än de utsläppsrätter man fått 2023 medgav.
Genom att till stor del ha övergått till biobränslen – som räknas som utsläppsfria i systemet – har de svenska bruken relativt låga utsläpp. Dessutom har Sverige till stor del integrerade massa- och pappersbruk, vilket gör att man kan använda energin effektivare.
Järn- och stålindustri har störst underskott i Dalarna
Om pappers- och massaindustrin har stora överskott på utsläppsrätter är situationen annorlunda i andra branscher i landet. El- och fjärrvärmeanläggningar i Sverige behövde skaffa utsläppsrätter för 1,5 miljoner ton under 2023 – utöver de fritt tilldelade. I Dalarna står anläggningar inom järn- och stålindustri för de största samlade underskotten.
Minskade utsläpp i EU
Utsläppen för anläggningarna inom utläppshandelssystemet i EU som helhet minskade med 16,4 procent under 2023. Det beror, enligt Naturvårdsverket, på rekordsnabb utbyggnad av vind- och solkraft, samt minskad elanvändning, minskad elproduktion i kolkraftverken samt minskad produktion och effektivisering i stål- och cementindustrin.
Även i Sverige minskade utsläppen från utsläppshandeln, men inte lika mycket, vilket förklaras med att svenska anläggningar inom el- och värmesektorn kommit längst.
De samlade svenska utsläppen har under ett par år varit större än den samlade tilldelningen av gratis utsläppsrätter. Under 2023 höll sig dock de svenska utsläpparna inom den tilldelade kvoten på nationell nivå. Men det är som sagt stora skillnader mellan olika branscher och anläggningar.
− Framöver väntas priset på utsläppsrätterna att gå upp i takt med att utsläppstaket minskar inom utsläppshandeln. Detta kommer att göra det lönsamt för svenska industrier att minska sina utsläpp på sikt, säger Roman Hackl i pressmeddelandet.