Värmevärden i Hofors Ångcentralen tillhör vinnarna i Gävleborg när priserna på koldioxidutsläpp nådde nya höjder under 2023. Anläggningen använde bara knappt hälftenav sina fria utsläppsrätter – ett överskott värt omkring knappt 4 miljoner kronor.
Priset för utsläppsrätter nådde nya rekordnoteringar under 2023. I snitt auktionerades ett ton koldioxidekvivalenter ut för 83 euro – att jämföra med knappt 15 euro för fem år sedan. Som mest var priset uppe i 96 euro i mars, innan det senare under året sjönk ner mot 65 euro.
– Det rekordhöga genomsnittspriset 2023 och den snabba nedgången efter toppnoteringen är ett tecken på att osäkerheter kring energiförsörjningen i EU har avtagit något. Samtidigt har utsläppen och därmed efterfrågan på utsläppsrätter minskat rekordmycket, säger Roman Hackl, chef utsläppshandelsenheten för övervakning på Naturvårdsverket i ett pressmeddelande.
Ett högre pris innebär större kostnader för företag som behöver köpa utsläppsrätter för att täcka sina utsläpp – och större intäkter för de som har utsläppsrätter över: 2018 hade anläggningar i Gävleborg utsläppsrätter över till ett värde av ungefär 5,6 miljoner euro – 2023 var motsvarande siffra 24,9 miljoner euro.
Värmevärden i Hofors Ångcentralen vinnare
I Hofors tillhör Värmevärden i Hofors Ångcentralen vinnarna. Anläggningen tilldelades utsläppsrätter för knappt 8 000 ton växthusgaser 2023, men släppte bara ut drygt 3 000 ton, enligt Naturvårdsverkets preliminära siffror. Med ett snittpris på 83 euro motsvarar det ett värde på omkring 340 000 euro – knappt 4 miljoner kronor. Allra störst överskott i Gävleborg hade Gävle Bruk i Gävle.
| Anläggning | Kommun | Bransch | Utsläpp ton koldioxid | Fria utsläppsrätter | Skillnad | Ungefärligt värde (euro) |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Gävle Bruk | Gävle | Pappers- och massaindustri | 17 792 | 167 764 | 149 972 | 12,5 miljoner |
| Iggesunds bruk | Hudiksvall | Pappers- och massaindustri | 10 651 | 82 903 | 72 252 | 6 miljoner |
| Kraton Chemical AB | Söderhamn | Kemiindustri | 9 | 23 968 | 23 959 | 2 miljoner |
| Bomhus Energi | Gävle | El och fjärrvärme | 8 | 12 558 | 12 550 | 1 miljon |
| Johannes Bioenergianläggning | Gävle | El och fjärrvärme | 0 | 11 402 | 11 402 | 950 000 |
| KVV Björksätra | Sandviken | El och fjärrvärme | 1 988 | 9 675 | 7 687 | 640 000 |
| Kraftvärmeverket Granskär | Söderhamn | El och fjärrvärme | 308 | 5 802 | 5 494 | 460 000 |
| Vallviks bruk | Söderhamn | Pappers- och massaindustri | 5 709 | 10 214 | 4 505 | 370 000 |
| Värmevärden i Hofors Ångcentralen | Hofors | El och fjärrvärme | 3 435 | 7 554 | 4 119 | 340 000 |
| KVV Djuped, Hudiksvall | Hudiksvall | El och fjärrvärme | 1 626 | 5 046 | 3 420 | 280 000 |
| HVC Sjulhamre | Ljusdal | El och fjärrvärme | 26 | 3 398 | 3 372 | 280 000 |
| Edsbyn | Ovanåker | El och fjärrvärme | 20 | 1 194 | 1 174 | 100 000 |
I Sverige som helhet är pappers- och massaindustrin den sektor som har störst överskott av fria utsläppsrätter. Så även i Gävleborg. I Gävleborg släppte till exempel Gävle Bruk och Iggesunds bruk ut betydligt mindre koldioxid än de utsläppsrätter man fått 2023 medgav.
Genom att till stor del ha övergått till biobränslen – som räknas som utsläppsfria i systemet – har de svenska bruken relativt låga utsläpp. Dessutom har Sverige till stor del integrerade massa- och pappersbruk, vilket gör att man kan använda energin effektivare.
Ovako Sweden AB, Hofors bland förlorarna
Om pappers- och massaindustrin har stora överskott på utsläppsrätter är situationen annorlunda i andra branscher i landet. El- och fjärrvärmeanläggningar i Sverige behövde skaffa utsläppsrätter för 1,5 miljoner ton under 2023 – utöver de fritt tilldelade. I Gävleborg står anläggningar inom mineralindustri (exkl. metaller) för de största samlade underskotten.
I Hofors är det Ovako Sweden AB, Hofors som står för de största underskotten. Där fattades drygt 2 300 ton utsläppsrätter i fjol, vilket motsvarar ungefär 190 000 euro (drygt 2 miljoner kronor). Allra störst underskott i Gävleborg hade Säverstaverket i Bollnäs.
| Anläggning | Kommun | Bransch | Utsläpp ton koldioxid | Fria utsläppsrätter | Skillnad | Ungefärligt värde (euro) |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Säverstaverket | Bollnäs | El och fjärrvärme | 32 459 | 6 122 | 26 337 | 2,2 miljoner |
| Sandarne kalkverk | Söderhamn | Mineralindustri (exkl. metaller) | 16 447 | 0 | 16 447 | 1,4 miljoner |
| AB Sandvik Materials Technology | Sandviken | Järn- och stålindustri | 63 874 | 61 392 | 2 482 | 210 000 |
| Ovako Sweden AB, Hofors | Hofors | Järn- och stålindustri | 54 102 | 51 796 | 2 306 | 190 000 |
Minskade utsläpp i EU
Utsläppen för anläggningarna inom utläppshandelssystemet i EU som helhet minskade med 16,4 procent under 2023. Det beror, enligt Naturvårdsverket, på rekordsnabb utbyggnad av vind- och solkraft, samt minskad elanvändning, minskad elproduktion i kolkraftverken samt minskad produktion och effektivisering i stål- och cementindustrin.
Även i Sverige minskade utsläppen från utsläppshandeln, men inte lika mycket, vilket förklaras med att svenska anläggningar inom el- och värmesektorn kommit längst.
De samlade svenska utsläppen har under ett par år varit större än den samlade tilldelningen av gratis utsläppsrätter. Under 2023 höll sig dock de svenska utsläpparna inom den tilldelade kvoten på nationell nivå. Men det är som sagt stora skillnader mellan olika branscher och anläggningar.
− Framöver väntas priset på utsläppsrätterna att gå upp i takt med att utsläppstaket minskar inom utsläppshandeln. Detta kommer att göra det lönsamt för svenska industrier att minska sina utsläpp på sikt, säger Roman Hackl i pressmeddelandet.