FVC1 Craboverket i Fagersta tillhör vinnarna i Västmanland när priserna på koldioxidutsläpp nådde nya höjder under 2023. Anläggningen använde bara bråkdel av sina fria utsläppsrätter – ett överskott värt omkring drygt 5 miljoner kronor.
Priset för utsläppsrätter nådde nya rekordnoteringar under 2023. I snitt auktionerades ett ton koldioxidekvivalenter ut för 83 euro – att jämföra med knappt 15 euro för fem år sedan. Som mest var priset uppe i 96 euro i mars, innan det senare under året sjönk ner mot 65 euro.
– Det rekordhöga genomsnittspriset 2023 och den snabba nedgången efter toppnoteringen är ett tecken på att osäkerheter kring energiförsörjningen i EU har avtagit något. Samtidigt har utsläppen och därmed efterfrågan på utsläppsrätter minskat rekordmycket, säger Roman Hackl, chef utsläppshandelsenheten för övervakning på Naturvårdsverket i ett pressmeddelande.
Ett högre pris innebär större kostnader för företag som behöver köpa utsläppsrätter för att täcka sina utsläpp – och större intäkter för de som har utsläppsrätter över: 2018 hade anläggningar i Västmanland utsläppsrätter över till ett värde av ungefär 1,3 miljoner euro – 2023 var motsvarande siffra 5,9 miljoner euro.
FVC1 Craboverket vinnare i Fagersta
I Fagersta tillhör FVC1 Craboverket vinnarna. Anläggningen tilldelades utsläppsrätter för knappt 6 000 ton växthusgaser 2023, men hade inga utsläpp, enligt Naturvårdsverkets preliminära siffror. Det gör FVC1 Craboverket till den anläggning i Västmanland som hade näst flest outnyttjade utsläppsrätter över under året. Med ett snittpris på 83 euro motsvarar det ett värde på omkring 470 000 euro – drygt 5 miljoner kronor. Allra störst överskott i Västmanland hade Yara AB Köpingsfabriken i Köping.
| Anläggning | Kommun | Bransch | Utsläpp ton koldioxid | Fria utsläppsrätter | Skillnad | Ungefärligt värde (euro) |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Yara AB Köpingsfabriken | Köping | Kemiindustri | 5 349 | 58 897 | 53 548 | 4,5 miljoner |
| FVC1 Craboverket | Fagersta | El och fjärrvärme | 0 | 5 650 | 5 650 | 470 000 |
| Panncentralen vid Skinnskattebergs sågverk | Skinnskatteberg | El och fjärrvärme | 95 | 4 402 | 4 307 | 360 000 |
| Arboga värmeverk | Arboga | El och fjärrvärme | 547 | 4 324 | 3 777 | 310 000 |
| HVC Flaket | Västerås | El och fjärrvärme | 0 | 2 114 | 2 114 | 180 000 |
| Norsaverket HVC | Köping | El och fjärrvärme | 15 | 1 240 | 1 225 | 100 000 |
I Sverige som helhet är pappers- och massaindustrin den sektor som har störst överskott av fria utsläppsrätter.
Genom att till stor del ha övergått till biobränslen – som räknas som utsläppsfria i systemet – har de svenska bruken relativt låga utsläpp. Dessutom har Sverige till stor del integrerade massa- och pappersbruk, vilket gör att man kan använda energin effektivare.
Fagersta 3:3 + Semla bland förlorarna
Om pappers- och massaindustrin har stora överskott på utsläppsrätter är situationen annorlunda i andra branscher i landet. El- och fjärrvärmeanläggningar i Sverige behövde skaffa utsläppsrätter för 1,5 miljoner ton under 2023 – utöver de fritt tilldelade. Även i Västmanland står anläggningar inom el och fjärrvärme för de största underskotten.
I Fagersta är det Fagersta 3:3 + Semla som står för de största underskotten. Där fattades knappt 2 200 ton utsläppsrätter i fjol, vilket motsvarar ungefär 180 000 euro (drygt 2 miljoner kronor). Allra störst underskott i Västmanland hade Kraftvärmeverket i Västerås.
| Anläggning | Kommun | Bransch | Utsläpp ton koldioxid | Fria utsläppsrätter | Skillnad | Ungefärligt värde (euro) |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Kraftvärmeverket | Västerås | El och fjärrvärme | 197 419 | 69 762 | 127 657 | 10,6 miljoner |
| Nordkalk/Köping | Köping | Mineralindustri (exkl. metaller) | 149 462 | 108 307 | 41 155 | 3,4 miljoner |
| Norsaverkets avfallsförbränningsanläggning | Köping | El och fjärrvärme | 11 984 | 3 320 | 8 664 | 720 000 |
| Fagersta 3:3 + Semla | Fagersta | Järn- och stålindustri | 7 670 | 5 494 | 2 176 | 180 000 |
Minskade utsläpp i EU
Utsläppen för anläggningarna inom utläppshandelssystemet i EU som helhet minskade med 16,4 procent under 2023. Det beror, enligt Naturvårdsverket, på rekordsnabb utbyggnad av vind- och solkraft, samt minskad elanvändning, minskad elproduktion i kolkraftverken samt minskad produktion och effektivisering i stål- och cementindustrin.
Även i Sverige minskade utsläppen från utsläppshandeln, men inte lika mycket, vilket förklaras med att svenska anläggningar inom el- och värmesektorn kommit längst.
De samlade svenska utsläppen har under ett par år varit större än den samlade tilldelningen av gratis utsläppsrätter. Under 2023 höll sig dock de svenska utsläpparna inom den tilldelade kvoten på nationell nivå. Men det är som sagt stora skillnader mellan olika branscher och anläggningar.
− Framöver väntas priset på utsläppsrätterna att gå upp i takt med att utsläppstaket minskar inom utsläppshandeln. Detta kommer att göra det lönsamt för svenska industrier att minska sina utsläpp på sikt, säger Roman Hackl i pressmeddelandet.