Assbergs kraftvärmeverk i Mark tillhör vinnarna i Västra Götaland när priserna på koldioxidutsläpp nådde nya höjder under 2023. Anläggningen använde bara bråkdel av sina fria utsläppsrätter – ett överskott värt omkring omkring 4 miljoner kronor.
Priset för utsläppsrätter nådde nya rekordnoteringar under 2023. I snitt auktionerades ett ton koldioxidekvivalenter ut för 83 euro – att jämföra med knappt 15 euro för fem år sedan. Som mest var priset uppe i 96 euro i mars, innan det senare under året sjönk ner mot 65 euro.
– Det rekordhöga genomsnittspriset 2023 och den snabba nedgången efter toppnoteringen är ett tecken på att osäkerheter kring energiförsörjningen i EU har avtagit något. Samtidigt har utsläppen och därmed efterfrågan på utsläppsrätter minskat rekordmycket, säger Roman Hackl, chef utsläppshandelsenheten för övervakning på Naturvårdsverket i ett pressmeddelande.
Ett högre pris innebär större kostnader för företag som behöver köpa utsläppsrätter för att täcka sina utsläpp – och större intäkter för de som har utsläppsrätter över: 2018 hade anläggningar i Västra Götaland utsläppsrätter över till ett värde av ungefär 7,5 miljoner euro – 2023 var motsvarande siffra 23,1 miljoner euro.
Assbergs kraftvärmeverk vinnare i Mark
I Mark tillhör Assbergs kraftvärmeverk vinnarna. Anläggningen tilldelades utsläppsrätter för drygt 4 000 ton växthusgaser 2023, men släppte bara ut drygt 100 ton, enligt Naturvårdsverkets preliminära siffror. Med ett snittpris på 83 euro motsvarar det ett värde på omkring 350 000 euro – omkring 4 miljoner kronor. Allra störst överskott i Västra Götaland hade Perstorp Oxo AB i Stenungsund.
| Anläggning | Kommun | Bransch | Utsläpp ton koldioxid | Fria utsläppsrätter | Skillnad | Ungefärligt värde (euro) |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Perstorp Oxo AB | Stenungsund | Kemiindustri | 100 710 | 200 966 | 100 256 | 8,3 miljoner |
| Polyetenanläggningen | Stenungsund | Kemiindustri | 28 093 | 57 284 | 29 191 | 2,4 miljoner |
| Essity Hygiene and Health AB | Lilla Edet | Pappers- och massaindustri | 1 849 | 26 343 | 24 494 | 2 miljoner |
| Sobackens Miljöanläggning | Borås | El och fjärrvärme | 221 | 18 743 | 18 522 | 1,5 miljoner |
| Riskullaverket | Mölndal | El och fjärrvärme | 0 | 16 651 | 16 651 | 1,4 miljoner |
| Stallbacka värmeverk | Trollhättan | El och fjärrvärme | 58 | 10 920 | 10 862 | 900 000 |
| Västerbyverket | Götene | El och fjärrvärme | 1 567 | 11 774 | 10 207 | 850 000 |
| Arctic Paper Munkedals AB | Munkedal | Pappers- och massaindustri | 8 910 | 16 553 | 7 643 | 640 000 |
| Katrinefors bruk | Mariestad | Pappers- och massaindustri | 13 752 | 20 338 | 6 586 | 550 000 |
| Ahlstrom-Munksjö AB | Bengtsfors | Pappers- och massaindustri | 13 606 | 19 775 | 6 169 | 510 000 |
| Lextorps värmeverk | Trollhättan | El och fjärrvärme | 0 | 4 711 | 4 711 | 390 000 |
| Kraftvärmeverket | Mariestad | El och fjärrvärme | 1 403 | 6 035 | 4 632 | 390 000 |
| Hovhultsverket | Uddevalla | El och fjärrvärme | 0 | 4 538 | 4 538 | 380 000 |
| Assbergs kraftvärmeverk | Mark | El och fjärrvärme | 128 | 4 313 | 4 185 | 350 000 |
| Ulricehamns pelletsfabrik | Ulricehamn | Övrig industri | 76 | 3 857 | 3 781 | 310 000 |
| Lövängsverket | Skövde | El och fjärrvärme | 196 | 3 852 | 3 656 | 300 000 |
| Tibro, Baggeboverket | Tibro | El och fjärrvärme | 37 | 3 325 | 3 288 | 270 000 |
| Rya värmecentral | Göteborg | El och fjärrvärme | 3 490 | 6 600 | 3 110 | 260 000 |
| Tidaholms Energi ABs Kraftvärmeverk | Tidaholm | El och fjärrvärme | 105 | 2 364 | 2 259 | 190 000 |
| Mölnlycke FVC | Härryda | El och fjärrvärme | 466 | 2 685 | 2 219 | 180 000 |
| Värmeverket Hjo Energi AB | Hjo | El och fjärrvärme | 20 | 2 075 | 2 055 | 170 000 |
| Vara Energi panncentral | Vara | El och fjärrvärme | 0 | 1 789 | 1 789 | 150 000 |
| Jabo Fjärrvärmeverk | Tranemo | El och fjärrvärme | 16 | 1 645 | 1 629 | 140 000 |
| Svenljunga fjärrvärmeverk | Svenljunga | El och fjärrvärme | 756 | 1 967 | 1 211 | 100 000 |
| Kronogårdens värmeverk | Trollhättan | El och fjärrvärme | 82 | 1 194 | 1 112 | 90 000 |
I Sverige som helhet är pappers- och massaindustrin den sektor som har störst överskott av fria utsläppsrätter. Så även i Västra Götaland. I Västra Götaland släppte till exempel Essity Hygiene and Health AB, Arctic Paper Munkedals AB, Katrinefors bruk och Ahlstrom-Munksjö AB ut betydligt mindre koldioxid än de utsläppsrätter man fått 2023 medgav.
Genom att till stor del ha övergått till biobränslen – som räknas som utsläppsfria i systemet – har de svenska bruken relativt låga utsläpp. Dessutom har Sverige till stor del integrerade massa- och pappersbruk, vilket gör att man kan använda energin effektivare.
Preemraff i Lysekils kommun har störst underskott i Västra Götaland
Om pappers- och massaindustrin har stora överskott på utsläppsrätter är situationen annorlunda i andra branscher i landet. El- och fjärrvärmeanläggningar i Sverige behövde skaffa utsläppsrätter för 1,5 miljoner ton under 2023 – utöver de fritt tilldelade. I Mark var det dock inga anläggningar som hade några större underskott av utsläppsrätter, och den anläggning som hade största underskott på utsläppsrätter i Västra Götaland finns snarare inom raffinaderier samt distribution av olja och gas: Preemraff i Lysekils kommun. Anläggningen släppte ut knappt 1 568 000 ton koldioxid men hade bara fri tilldelning för knappt 1 393 000 ton. Det motsvarar ett värde på 14,5 miljoner euro, eller knappt 170 miljoner kronor.
| Anläggning | Kommun | Bransch | Utsläpp ton koldioxid | Fria utsläppsrätter | Skillnad | Ungefärligt värde (euro) |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Preemraff i Lysekils kommun | Lysekil | Raffinaderier samt distribution av olja och gas | 1 567 625 | 1 392 876 | 174 749 | 14,5 miljoner |
| Renova avfallsförbränningsanläggning | Göteborg | El och fjärrvärme | 211 514 | 58 053 | 153 461 | 12,8 miljoner |
| Krackeranläggningen | Stenungsund | Kemiindustri | 569 057 | 447 112 | 121 945 | 10,1 miljoner |
| Rya Kraftvärmeverk | Göteborg | El och fjärrvärme | 100 767 | 9 945 | 90 822 | 7,6 miljoner |
| St1 Refinery AB | Göteborg | Raffinaderier samt distribution av olja och gas | 477 527 | 388 090 | 89 437 | 7,4 miljoner |
| Preemraff i Götebogs kommun | Göteborg | Raffinaderier samt distribution av olja och gas | 479 781 | 406 022 | 73 759 | 6,1 miljoner |
| Lillesjöverket | Uddevalla | El och fjärrvärme | 60 393 | 9 541 | 50 852 | 4,2 miljoner |
| Värmeverk Filen | Lidköping | El och fjärrvärme | 58 604 | 19 066 | 39 538 | 3,3 miljoner |
| Ryaverket | Borås | El och fjärrvärme | 35 136 | 10 893 | 24 243 | 2 miljoner |
| Munkedals bruk – Samförbränningspanna | Munkedal | Pappers- och massaindustri | 21 085 | 0 | 21 085 | 1,8 miljoner |
| Skövdefabriken | Skövde | Mineralindustri (exkl. metaller) | 323 397 | 306 575 | 16 822 | 1,4 miljoner |
| Ardagh Glass Limmared AB | Tranemo | Mineralindustri (exkl. metaller) | 64 164 | 48 654 | 15 510 | 1,3 miljoner |
| Hällekisfabriken | Götene | Mineralindustri (exkl. metaller) | 49 512 | 34 375 | 15 137 | 1,3 miljoner |
| Värmekällan | Skövde | El och fjärrvärme | 29 018 | 14 225 | 14 793 | 1,2 miljoner |
| Göteborgsraffinaderiet | Göteborg | Raffinaderier samt distribution av olja och gas | 26 867 | 12 801 | 14 066 | 1,2 miljoner |
| Nouryon Functional Chemicals AB | Stenungsund | Kemiindustri | 89 900 | 77 014 | 12 886 | 1,1 miljoner |
| Rosenlunds kraftvärmeverk | Göteborg | El och fjärrvärme | 14 691 | 2 191 | 12 500 | 1 miljon |
| Skövdeanläggningen | Skövde | Övrig industri | 34 218 | 24 194 | 10 024 | 830 000 |
| Vargön Alloys AB | Vänersborg | Metallindustri (exkl. järn och stål) | 140 838 | 132 143 | 8 695 | 720 000 |
| Panncentralen | Göteborg | El och fjärrvärme | 7 411 | 763 | 6 648 | 550 000 |
| INOVYN Sverige AB | Stenungsund | Kemiindustri | 60 879 | 54 398 | 6 481 | 540 000 |
| PC Släggan | Lidköping | El och fjärrvärme | 3 128 | 240 | 2 888 | 240 000 |
| Sisjön PC | Göteborg | El och fjärrvärme | 1 510 | 347 | 1 163 | 100 000 |
Minskade utsläpp i EU
Utsläppen för anläggningarna inom utläppshandelssystemet i EU som helhet minskade med 16,4 procent under 2023. Det beror, enligt Naturvårdsverket, på rekordsnabb utbyggnad av vind- och solkraft, samt minskad elanvändning, minskad elproduktion i kolkraftverken samt minskad produktion och effektivisering i stål- och cementindustrin.
Även i Sverige minskade utsläppen från utsläppshandeln, men inte lika mycket, vilket förklaras med att svenska anläggningar inom el- och värmesektorn kommit längst.
De samlade svenska utsläppen har under ett par år varit större än den samlade tilldelningen av gratis utsläppsrätter. Under 2023 höll sig dock de svenska utsläpparna inom den tilldelade kvoten på nationell nivå. Men det är som sagt stora skillnader mellan olika branscher och anläggningar.
− Framöver väntas priset på utsläppsrätterna att gå upp i takt med att utsläppstaket minskar inom utsläppshandeln. Detta kommer att göra det lönsamt för svenska industrier att minska sina utsläpp på sikt, säger Roman Hackl i pressmeddelandet.