Skogsbacka Kraftvärmeverk i Lycksele tillhör vinnarna i Västerbotten när priserna på koldioxidutsläpp nådde nya höjder under 2023. Anläggningen använde bara drygt hälften av sina fria utsläppsrätter – ett överskott värt omkring knappt 2 miljoner kronor.
Priset för utsläppsrätter nådde nya rekordnoteringar under 2023. I snitt auktionerades ett ton koldioxidekvivalenter ut för 83 euro – att jämföra med knappt 15 euro för fem år sedan. Som mest var priset uppe i 96 euro i mars, innan det senare under året sjönk ner mot 65 euro.
– Det rekordhöga genomsnittspriset 2023 och den snabba nedgången efter toppnoteringen är ett tecken på att osäkerheter kring energiförsörjningen i EU har avtagit något. Samtidigt har utsläppen och därmed efterfrågan på utsläppsrätter minskat rekordmycket, säger Roman Hackl, chef utsläppshandelsenheten för övervakning på Naturvårdsverket i ett pressmeddelande.
Ett högre pris innebär större kostnader för företag som behöver köpa utsläppsrätter för att täcka sina utsläpp – och större intäkter för de som har utsläppsrätter över: 2018 hade anläggningar i Västerbotten utsläppsrätter över till ett värde av ungefär 1,9 miljoner euro – 2023 var motsvarande siffra 9,1 miljoner euro.
Skogsbacka Kraftvärmeverk vinnare i Lycksele
I Lycksele tillhör Skogsbacka Kraftvärmeverk vinnarna. Anläggningen tilldelades utsläppsrätter för drygt 4 000 ton växthusgaser 2023, men släppte bara ut knappt 3 000 ton, enligt Naturvårdsverkets preliminära siffror. Med ett snittpris på 83 euro motsvarar det ett värde på omkring 130 000 euro – knappt 2 miljoner kronor. Allra störst överskott i Västerbotten hade SCA Obbola i Umeå.
| Anläggning | Kommun | Bransch | Utsläpp ton koldioxid | Fria utsläppsrätter | Skillnad | Ungefärligt värde (euro) |
|---|---|---|---|---|---|---|
| SCA Obbola | Umeå | Pappers- och massaindustri | 28 088 | 92 575 | 64 487 | 5,4 miljoner |
| Rönnskärsverken | Skellefteå | Metallindustri (exkl. järn och stål) | 274 218 | 301 204 | 26 986 | 2,2 miljoner |
| Ålidhemsanläggningen | Umeå | El och fjärrvärme | 1 318 | 7 496 | 6 178 | 510 000 |
| Rundviks sågverk | Nordmaling | Övrig industri | 209 | 4 108 | 3 899 | 320 000 |
| Malå Kraftvärmeverk | Malå | El och fjärrvärme | 263 | 3 354 | 3 091 | 260 000 |
| Skogsbacka Kraftvärmeverk | Lycksele | El och fjärrvärme | 2 891 | 4 495 | 1 604 | 130 000 |
| PC Sågen | Vilhelmina | El och fjärrvärme | 718 | 2 148 | 1 430 | 120 000 |
I Sverige som helhet är pappers- och massaindustrin den sektor som har störst överskott av fria utsläppsrätter. Så även i Västerbotten. I Västerbotten släppte till exempel SCA Obbola ut betydligt mindre koldioxid än de utsläppsrätter man fått 2023 medgav.
Genom att till stor del ha övergått till biobränslen – som räknas som utsläppsfria i systemet – har de svenska bruken relativt låga utsläpp. Dessutom har Sverige till stor del integrerade massa- och pappersbruk, vilket gör att man kan använda energin effektivare.
Dåva kraftvärmeverk har störst underskott i Västerbotten
Om pappers- och massaindustrin har stora överskott på utsläppsrätter är situationen annorlunda i andra branscher i landet. El- och fjärrvärmeanläggningar i Sverige behövde skaffa utsläppsrätter för 1,5 miljoner ton under 2023 – utöver de fritt tilldelade. I Lycksele var det dock inga anläggningar som hade några större underskott av utsläppsrätter, men den anläggning som hade största underskott på utsläppsrätter i Västerbotten finns i just inom el- och fjärrväme: Dåva kraftvärmeverk i Umeå. Anläggningen släppte ut knappt 71 000 ton koldioxid men hade bara fri tilldelning för drygt 33 000 ton. Det motsvarar ett värde på 3,1 miljoner euro, eller knappt 36 miljoner kronor.
| Anläggning | Kommun | Bransch | Utsläpp ton koldioxid | Fria utsläppsrätter | Skillnad | Ungefärligt värde (euro) |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Dåva kraftvärmeverk | Umeå | El och fjärrvärme | 70 745 | 33 290 | 37 455 | 3,1 miljoner |
| Hedensbyn Kraftvärmeverk | Skellefteå | El och fjärrvärme | 19 955 | 15 280 | 4 675 | 390 000 |
Minskade utsläpp i EU
Utsläppen för anläggningarna inom utläppshandelssystemet i EU som helhet minskade med 16,4 procent under 2023. Det beror, enligt Naturvårdsverket, på rekordsnabb utbyggnad av vind- och solkraft, samt minskad elanvändning, minskad elproduktion i kolkraftverken samt minskad produktion och effektivisering i stål- och cementindustrin.
Även i Sverige minskade utsläppen från utsläppshandeln, men inte lika mycket, vilket förklaras med att svenska anläggningar inom el- och värmesektorn kommit längst.
De samlade svenska utsläppen har under ett par år varit större än den samlade tilldelningen av gratis utsläppsrätter. Under 2023 höll sig dock de svenska utsläpparna inom den tilldelade kvoten på nationell nivå. Men det är som sagt stora skillnader mellan olika branscher och anläggningar.
− Framöver väntas priset på utsläppsrätterna att gå upp i takt med att utsläppstaket minskar inom utsläppshandeln. Detta kommer att göra det lönsamt för svenska industrier att minska sina utsläpp på sikt, säger Roman Hackl i pressmeddelandet.