Moelven i Karlskoga tillhör vinnarna i Örebro län när priserna på koldioxidutsläpp nådde nya höjder under 2023. Anläggningen använde bara bråkdel av sina fria utsläppsrätter – ett överskott värt omkring drygt 4 miljoner kronor.
Priset för utsläppsrätter nådde nya rekordnoteringar under 2023. I snitt auktionerades ett ton koldioxidekvivalenter ut för 83 euro – att jämföra med knappt 15 euro för fem år sedan. Som mest var priset uppe i 96 euro i mars, innan det senare under året sjönk ner mot 65 euro.
– Det rekordhöga genomsnittspriset 2023 och den snabba nedgången efter toppnoteringen är ett tecken på att osäkerheter kring energiförsörjningen i EU har avtagit något. Samtidigt har utsläppen och därmed efterfrågan på utsläppsrätter minskat rekordmycket, säger Roman Hackl, chef utsläppshandelsenheten för övervakning på Naturvårdsverket i ett pressmeddelande.
Ett högre pris innebär större kostnader för företag som behöver köpa utsläppsrätter för att täcka sina utsläpp – och större intäkter för de som har utsläppsrätter över: 2018 hade anläggningar i Örebro län utsläppsrätter över till ett värde av ungefär 2,2 miljoner euro – 2023 var motsvarande siffra 9 miljoner euro.
Moelven vinnare i Karlskoga
I Karlskoga tillhör Moelven vinnarna. Anläggningen tilldelades utsläppsrätter för knappt 5 000 ton växthusgaser 2023, men släppte bara ut drygt 30 ton, enligt Naturvårdsverkets preliminära siffror. Med ett snittpris på 83 euro motsvarar det ett värde på omkring 390 000 euro – drygt 4 miljoner kronor. Allra störst överskott i Örebro län hade BillerudKorsnäs Frövi i Lindesberg.
| Anläggning | Kommun | Bransch | Utsläpp ton koldioxid | Fria utsläppsrätter | Skillnad | Ungefärligt värde (euro) |
|---|---|---|---|---|---|---|
| BillerudKorsnäs Frövi | Lindesberg | Pappers- och massaindustri | 21 584 | 97 743 | 76 159 | 6,3 miljoner |
| BillerudKorsnäs Rockhammar | Lindesberg | Pappers- och massaindustri | 415 | 17 795 | 17 380 | 1,4 miljoner |
| Moelven | Karlskoga | El och fjärrvärme | 32 | 4 768 | 4 736 | 390 000 |
| Hasselfors PC | Örebro | El och fjärrvärme | 936 | 4 280 | 3 344 | 280 000 |
| HVC Degerfors | Degerfors | El och fjärrvärme | 0 | 2 008 | 2 008 | 170 000 |
| Nora PC | Nora | El och fjärrvärme | 168 | 1 772 | 1 604 | 130 000 |
| Lindåsen | Laxå | El och fjärrvärme | 170 | 1 709 | 1 539 | 130 000 |
I Sverige som helhet är pappers- och massaindustrin den sektor som har störst överskott av fria utsläppsrätter. Så även i Örebro län. I Örebro län släppte till exempel BillerudKorsnäs Frövi och BillerudKorsnäs Rockhammar ut betydligt mindre koldioxid än de utsläppsrätter man fått 2023 medgav.
Genom att till stor del ha övergått till biobränslen – som räknas som utsläppsfria i systemet – har de svenska bruken relativt låga utsläpp. Dessutom har Sverige till stor del integrerade massa- och pappersbruk, vilket gör att man kan använda energin effektivare.
Karlskoga Kraftvärmeverk hade näst störst underskott i Örebro län
Om pappers- och massaindustrin har stora överskott på utsläppsrätter är situationen annorlunda i andra branscher i landet. El- och fjärrvärmeanläggningar i Sverige behövde skaffa utsläppsrätter för 1,5 miljoner ton under 2023 – utöver de fritt tilldelade. I Örebro län står anläggningar inom järn- och stålindustri för de största samlade underskotten.
I Karlskoga är det Karlskoga Kraftvärmeverk som står för de största underskotten. Där fattades drygt 5 300 ton utsläppsrätter i fjol, vilket motsvarar ungefär 440 000 euro (drygt 5 miljoner kronor). Det är näst största underskottet hos en enskild anläggning i Örebro län. Allra störst underskott i Örebro län hade Degerfors järnverk i Degerfors.
| Anläggning | Kommun | Bransch | Utsläpp ton koldioxid | Fria utsläppsrätter | Skillnad | Ungefärligt värde (euro) |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Degerfors järnverk | Degerfors | Järn- och stålindustri | 34 362 | 23 254 | 11 108 | 920 000 |
| Karlskoga Kraftvärmeverk | Karlskoga | El och fjärrvärme | 21 217 | 15 888 | 5 329 | 440 000 |
| Ahlstrom-Munksjö Aspa Bruk AB | Askersund | Pappers- och massaindustri | 13 501 | 8 460 | 5 041 | 420 000 |
| Ovako Sweden AB, Hällefors | Hällefors | Järn- och stålindustri | 10 377 | 8 443 | 1 934 | 160 000 |
| Kumla HVC | Kumla | El och fjärrvärme | 1 955 | 255 | 1 700 | 140 000 |
| Åbyverket | Örebro | El och fjärrvärme | 35 226 | 33 677 | 1 549 | 130 000 |
Minskade utsläpp i EU
Utsläppen för anläggningarna inom utläppshandelssystemet i EU som helhet minskade med 16,4 procent under 2023. Det beror, enligt Naturvårdsverket, på rekordsnabb utbyggnad av vind- och solkraft, samt minskad elanvändning, minskad elproduktion i kolkraftverken samt minskad produktion och effektivisering i stål- och cementindustrin.
Även i Sverige minskade utsläppen från utsläppshandeln, men inte lika mycket, vilket förklaras med att svenska anläggningar inom el- och värmesektorn kommit längst.
De samlade svenska utsläppen har under ett par år varit större än den samlade tilldelningen av gratis utsläppsrätter. Under 2023 höll sig dock de svenska utsläpparna inom den tilldelade kvoten på nationell nivå. Men det är som sagt stora skillnader mellan olika branscher och anläggningar.
− Framöver väntas priset på utsläppsrätterna att gå upp i takt med att utsläppstaket minskar inom utsläppshandeln. Detta kommer att göra det lönsamt för svenska industrier att minska sina utsläpp på sikt, säger Roman Hackl i pressmeddelandet.