Talja Panncentral i Flen tillhör vinnarna i Södermanland när priserna på koldioxidutsläpp nådde nya höjder under 2023. Anläggningen använde bara bråkdel av sina fria utsläppsrätter – ett överskott värt omkring drygt 2 miljoner kronor.
Priset för utsläppsrätter nådde nya rekordnoteringar under 2023. I snitt auktionerades ett ton koldioxidekvivalenter ut för 83 euro – att jämföra med knappt 15 euro för fem år sedan. Som mest var priset uppe i 96 euro i mars, innan det senare under året sjönk ner mot 65 euro.
– Det rekordhöga genomsnittspriset 2023 och den snabba nedgången efter toppnoteringen är ett tecken på att osäkerheter kring energiförsörjningen i EU har avtagit något. Samtidigt har utsläppen och därmed efterfrågan på utsläppsrätter minskat rekordmycket, säger Roman Hackl, chef utsläppshandelsenheten för övervakning på Naturvårdsverket i ett pressmeddelande.
Ett högre pris innebär större kostnader för företag som behöver köpa utsläppsrätter för att täcka sina utsläpp – och större intäkter för de som har utsläppsrätter över: 2018 hade anläggningar i Södermanland utsläppsrätter över till ett värde av ungefär 7,9 miljoner euro – 2023 var motsvarande siffra 4,7 miljoner euro.
Talja Panncentral vinnare i Flen
I Flen tillhör Talja Panncentral vinnarna. Anläggningen tilldelades utsläppsrätter för knappt 3 000 ton växthusgaser 2023, men släppte bara ut drygt 200 ton, enligt Naturvårdsverkets preliminära siffror. Med ett snittpris på 83 euro motsvarar det ett värde på omkring 210 000 euro – drygt 2 miljoner kronor. Allra störst överskott i Södermanland hade Vattumannen i Eskilstuna.
| Anläggning | Kommun | Bransch | Utsläpp ton koldioxid | Fria utsläppsrätter | Skillnad | Ungefärligt värde (euro) |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Vattumannen | Eskilstuna | El och fjärrvärme | 1 773 | 29 880 | 28 107 | 2,3 miljoner |
| Idbäckens Kraftvärmeverk | Nyköping | El och fjärrvärme | 1 419 | 12 596 | 11 177 | 930 000 |
| Kraftvärmeverket i Katrineholm | Katrineholm | El och fjärrvärme | 7 | 7 694 | 7 687 | 640 000 |
| Kraftvärmeverket Gjutaren | Strängnäs | El och fjärrvärme | 1 456 | 6 307 | 4 851 | 400 000 |
| Talja Panncentral | Flen | El och fjärrvärme | 206 | 2 719 | 2 513 | 210 000 |
| Åkers sågverk | Strängnäs | Övrig industri | 0 | 2 511 | 2 511 | 210 000 |
I Sverige som helhet är pappers- och massaindustrin den sektor som har störst överskott av fria utsläppsrätter.
Genom att till stor del ha övergått till biobränslen – som räknas som utsläppsfria i systemet – har de svenska bruken relativt låga utsläpp. Dessutom har Sverige till stor del integrerade massa- och pappersbruk, vilket gör att man kan använda energin effektivare.
SSAB EMEA Oxelösund har störst underskott i Södermanland
Om pappers- och massaindustrin har stora överskott på utsläppsrätter är situationen annorlunda i andra branscher i landet. El- och fjärrvärmeanläggningar i Sverige behövde skaffa utsläppsrätter för 1,5 miljoner ton under 2023 – utöver de fritt tilldelade. I Flen var det dock inga anläggningar som hade några större underskott av utsläppsrätter, och den anläggning som hade största underskott på utsläppsrätter i Södermanland finns snarare inom järn- och stålindustri: SSAB EMEA Oxelösund. Anläggningen släppte ut knappt 1 587 000 ton koldioxid men hade bara fri tilldelning för drygt 1 435 000 ton. Det motsvarar ett värde på 12,6 miljoner euro, eller drygt 140 miljoner kronor.
| Anläggning | Kommun | Bransch | Utsläpp ton koldioxid | Fria utsläppsrätter | Skillnad | Ungefärligt värde (euro) |
|---|---|---|---|---|---|---|
| SSAB EMEA Oxelösund | Oxelösund | Järn- och stålindustri | 1 586 733 | 1 435 245 | 151 488 | 12,6 miljoner |
| Oxelö kalkverk | Oxelösund | Mineralindustri (exkl. metaller) | 46 817 | 36 869 | 9 948 | 830 000 |
| Nyby Operations | Eskilstuna | Järn- och stålindustri | 13 463 | 9 446 | 4 017 | 330 000 |
| PC Brandkärr | Nyköping | El och fjärrvärme | 1 494 | 214 | 1 280 | 110 000 |
Minskade utsläpp i EU
Utsläppen för anläggningarna inom utläppshandelssystemet i EU som helhet minskade med 16,4 procent under 2023. Det beror, enligt Naturvårdsverket, på rekordsnabb utbyggnad av vind- och solkraft, samt minskad elanvändning, minskad elproduktion i kolkraftverken samt minskad produktion och effektivisering i stål- och cementindustrin.
Även i Sverige minskade utsläppen från utsläppshandeln, men inte lika mycket, vilket förklaras med att svenska anläggningar inom el- och värmesektorn kommit längst.
De samlade svenska utsläppen har under ett par år varit större än den samlade tilldelningen av gratis utsläppsrätter. Under 2023 höll sig dock de svenska utsläpparna inom den tilldelade kvoten på nationell nivå. Men det är som sagt stora skillnader mellan olika branscher och anläggningar.
− Framöver väntas priset på utsläppsrätterna att gå upp i takt med att utsläppstaket minskar inom utsläppshandeln. Detta kommer att göra det lönsamt för svenska industrier att minska sina utsläpp på sikt, säger Roman Hackl i pressmeddelandet.