Kajan i Emmaboda tillhör vinnarna i Kalmar län när priserna på koldioxidutsläpp nådde nya höjder under 2023. Anläggningen använde bara bråkdel av sina fria utsläppsrätter – ett överskott värt omkring drygt 1 miljon kronor.
Priset för utsläppsrätter nådde nya rekordnoteringar under 2023. I snitt auktionerades ett ton koldioxidekvivalenter ut för 83 euro – att jämföra med knappt 15 euro för fem år sedan. Som mest var priset uppe i 96 euro i mars, innan det senare under året sjönk ner mot 65 euro.
– Det rekordhöga genomsnittspriset 2023 och den snabba nedgången efter toppnoteringen är ett tecken på att osäkerheter kring energiförsörjningen i EU har avtagit något. Samtidigt har utsläppen och därmed efterfrågan på utsläppsrätter minskat rekordmycket, säger Roman Hackl, chef utsläppshandelsenheten för övervakning på Naturvårdsverket i ett pressmeddelande.
Ett högre pris innebär större kostnader för företag som behöver köpa utsläppsrätter för att täcka sina utsläpp – och större intäkter för de som har utsläppsrätter över: 2018 hade anläggningar i Kalmar län utsläppsrätter över till ett värde av ungefär 2,6 miljoner euro – 2023 var motsvarande siffra 11 miljoner euro.
Kajan vinnare i Emmaboda
I Emmaboda tillhör Kajan vinnarna. Anläggningen tilldelades utsläppsrätter för drygt 1 000 ton växthusgaser 2023, men släppte bara ut knappt 100 ton, enligt Naturvårdsverkets preliminära siffror. Med ett snittpris på 83 euro motsvarar det ett värde på omkring 110 000 euro – drygt 1 miljon kronor. Allra störst överskott i Kalmar län hade Södra Cell Mönsterås i Mönsterås.
| Anläggning | Kommun | Bransch | Utsläpp ton koldioxid | Fria utsläppsrätter | Skillnad | Ungefärligt värde (euro) |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Södra Cell Mönsterås | Mönsterås | Pappers- och massaindustri | 6 743 | 48 733 | 41 990 | 3,5 miljoner |
| IKEA Industry Hultsfred AB | Hultsfred | Övrig industri | 650 | 38 973 | 38 323 | 3,2 miljoner |
| Energicentralen vid Arla Vimmerby | Vimmerby | Livsmedelsindustri | 2 644 | 20 167 | 17 523 | 1,5 miljoner |
| Moskogen kraftvärmeverk | Kalmar | El och fjärrvärme | 0 | 14 960 | 14 960 | 1,2 miljoner |
| FP och OP | Oskarshamn | El och fjärrvärme | 23 | 5 860 | 5 837 | 490 000 |
| Tallholmen | Vimmerby | El och fjärrvärme | 84 | 4 380 | 4 296 | 360 000 |
| Nybro Värmecentral | Nybro | El och fjärrvärme | 188 | 1 970 | 1 782 | 150 000 |
| Hultsfred, Värmeverk | Hultsfred | El och fjärrvärme | 119 | 1 881 | 1 762 | 150 000 |
| Gamlebyverket | Västervik | El och fjärrvärme | 0 | 1 485 | 1 485 | 120 000 |
| HVC Draken | Kalmar | El och fjärrvärme | 241 | 1 726 | 1 485 | 120 000 |
| Kajan | Emmaboda | El och fjärrvärme | 58 | 1 373 | 1 315 | 110 000 |
I Sverige som helhet är pappers- och massaindustrin den sektor som har störst överskott av fria utsläppsrätter. Så även i Kalmar län. I Kalmar län släppte till exempel Södra Cell Mönsterås ut betydligt mindre koldioxid än de utsläppsrätter man fått 2023 medgav.
Genom att till stor del ha övergått till biobränslen – som räknas som utsläppsfria i systemet – har de svenska bruken relativt låga utsläpp. Dessutom har Sverige till stor del integrerade massa- och pappersbruk, vilket gör att man kan använda energin effektivare.
KVV Transtorp har störst underskott i Kalmar län
Om pappers- och massaindustrin har stora överskott på utsläppsrätter är situationen annorlunda i andra branscher i landet. El- och fjärrvärmeanläggningar i Sverige behövde skaffa utsläppsrätter för 1,5 miljoner ton under 2023 – utöver de fritt tilldelade. I Emmaboda var det dock inga anläggningar som hade några större underskott av utsläppsrätter, men den anläggning som hade största underskott på utsläppsrätter i Kalmar län finns i just inom el- och fjärrväme: KVV Transtorp i Nybro. Anläggningen släppte ut drygt 28 000 ton koldioxid men hade bara fri tilldelning för drygt 4 000 ton. Det motsvarar ett värde på 2 miljoner euro, eller knappt 23 miljoner kronor.
| Anläggning | Kommun | Bransch | Utsläpp ton koldioxid | Fria utsläppsrätter | Skillnad | Ungefärligt värde (euro) |
|---|---|---|---|---|---|---|
| KVV Transtorp | Nybro | El och fjärrvärme | 28 253 | 4 215 | 24 038 | 2 miljoner |
| Stegeholmsverket | Västervik | El och fjärrvärme | 23 419 | 8 743 | 14 676 | 1,2 miljoner |
| Figeholm | Oskarshamn | Pappers- och massaindustri | 8 640 | 1 879 | 6 761 | 560 000 |
| Karstorpsverket | Västervik | El och fjärrvärme | 1 163 | 7 | 1 156 | 100 000 |
Minskade utsläpp i EU
Utsläppen för anläggningarna inom utläppshandelssystemet i EU som helhet minskade med 16,4 procent under 2023. Det beror, enligt Naturvårdsverket, på rekordsnabb utbyggnad av vind- och solkraft, samt minskad elanvändning, minskad elproduktion i kolkraftverken samt minskad produktion och effektivisering i stål- och cementindustrin.
Även i Sverige minskade utsläppen från utsläppshandeln, men inte lika mycket, vilket förklaras med att svenska anläggningar inom el- och värmesektorn kommit längst.
De samlade svenska utsläppen har under ett par år varit större än den samlade tilldelningen av gratis utsläppsrätter. Under 2023 höll sig dock de svenska utsläpparna inom den tilldelade kvoten på nationell nivå. Men det är som sagt stora skillnader mellan olika branscher och anläggningar.
− Framöver väntas priset på utsläppsrätterna att gå upp i takt med att utsläppstaket minskar inom utsläppshandeln. Detta kommer att göra det lönsamt för svenska industrier att minska sina utsläpp på sikt, säger Roman Hackl i pressmeddelandet.