Vattumannen tillhör vinnarna i Södermanland när priserna på koldioxidutsläpp nådde nya höjder under 2023. Anläggningen använde bara bråkdel av sina fria utsläppsrätter – ett överskott värt omkring knappt 27 miljoner kronor.
Priset för utsläppsrätter nådde nya rekordnoteringar under 2023. I snitt auktionerades ett ton koldioxidekvivalenter ut för 83 euro – att jämföra med knappt 15 euro för fem år sedan. Som mest var priset uppe i 96 euro i mars, innan det senare under året sjönk ner mot 65 euro.
– Det rekordhöga genomsnittspriset 2023 och den snabba nedgången efter toppnoteringen är ett tecken på att osäkerheter kring energiförsörjningen i EU har avtagit något. Samtidigt har utsläppen och därmed efterfrågan på utsläppsrätter minskat rekordmycket, säger Roman Hackl, chef utsläppshandelsenheten för övervakning på Naturvårdsverket i ett pressmeddelande.
Ett högre pris innebär större kostnader för företag som behöver köpa utsläppsrätter för att täcka sina utsläpp – och större intäkter för de som har utsläppsrätter över: 2018 hade anläggningar i Södermanland utsläppsrätter över till ett värde av ungefär 7,9 miljoner euro – 2023 var motsvarande siffra 4,7 miljoner euro.
Vattumannen vinnare i Södermanland
I Södermanland tillhör Vattumannen i Eskilstuna kommun vinnarna. Anläggningen tilldelades utsläppsrätter för knappt 30 000 ton växthusgaser 2023, men släppte bara ut knappt 2 000 ton, enligt Naturvårdsverkets preliminära siffror. Det gör Vattumannen till den anläggning i Södermanland som hade flest outnyttjade utsläppsrätter över under året – drygt 28 000 ton. Med ett snittpris på 83 euro motsvarar det ett värde på omkring 2,3 miljoner euro – knappt 27 miljoner kronor.
| Anläggning | Kommun | Bransch | Utsläpp ton koldioxid | Fria utsläppsrätter | Skillnad | Ungefärligt värde (euro) |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Vattumannen | Eskilstuna | El och fjärrvärme | 1 773 | 29 880 | 28 107 | 2,3 miljoner |
| Idbäckens Kraftvärmeverk | Nyköping | El och fjärrvärme | 1 419 | 12 596 | 11 177 | 930 000 |
| Kraftvärmeverket i Katrineholm | Katrineholm | El och fjärrvärme | 7 | 7 694 | 7 687 | 640 000 |
| Kraftvärmeverket Gjutaren | Strängnäs | El och fjärrvärme | 1 456 | 6 307 | 4 851 | 400 000 |
| Talja Panncentral | Flen | El och fjärrvärme | 206 | 2 719 | 2 513 | 210 000 |
| Åkers sågverk | Strängnäs | Övrig industri | 0 | 2 511 | 2 511 | 210 000 |
I Sverige som helhet är pappers- och massaindustrin den sektor som har störst överskott av fria utsläppsrätter.
Genom att till stor del ha övergått till biobränslen – som räknas som utsläppsfria i systemet – har de svenska bruken relativt låga utsläpp. Dessutom har Sverige till stor del integrerade massa- och pappersbruk, vilket gör att man kan använda energin effektivare.
SSAB EMEA Oxelösund hade störst underskott i Södermanland
Om pappers- och massaindustrin har stora överskott på utsläppsrätter är situationen annorlunda i andra branscher i landet. El- och fjärrvärmeanläggningar i Sverige behövde skaffa utsläppsrätter för 1,5 miljoner ton under 2023 – utöver de fritt tilldelade. I Södermanland står anläggningar inom järn- och stålindustri för de största samlade underskotten.
I Södermanland är det SSAB EMEA Oxelösund som står för de största underskotten. Där fattades drygt 151 000 ton utsläppsrätter i fjol, vilket motsvarar ungefär 12,6 miljoner euro (drygt 140 miljoner kronor).
| Anläggning | Kommun | Bransch | Utsläpp ton koldioxid | Fria utsläppsrätter | Skillnad | Ungefärligt värde (euro) |
|---|---|---|---|---|---|---|
| SSAB EMEA Oxelösund | Oxelösund | Järn- och stålindustri | 1 586 733 | 1 435 245 | 151 488 | 12,6 miljoner |
| Oxelö kalkverk | Oxelösund | Mineralindustri (exkl. metaller) | 46 817 | 36 869 | 9 948 | 830 000 |
| Nyby Operations | Eskilstuna | Järn- och stålindustri | 13 463 | 9 446 | 4 017 | 330 000 |
| PC Brandkärr | Nyköping | El och fjärrvärme | 1 494 | 214 | 1 280 | 110 000 |
Minskade utsläpp i EU
Utsläppen för anläggningarna inom utläppshandelssystemet i EU som helhet minskade med 16,4 procent under 2023. Det beror, enligt Naturvårdsverket, på rekordsnabb utbyggnad av vind- och solkraft, samt minskad elanvändning, minskad elproduktion i kolkraftverken samt minskad produktion och effektivisering i stål- och cementindustrin.
Även i Sverige minskade utsläppen från utsläppshandeln, men inte lika mycket, vilket förklaras med att svenska anläggningar inom el- och värmesektorn kommit längst.
De samlade svenska utsläppen har under ett par år varit större än den samlade tilldelningen av gratis utsläppsrätter. Under 2023 höll sig dock de svenska utsläpparna inom den tilldelade kvoten på nationell nivå. Men det är som sagt stora skillnader mellan olika branscher och anläggningar.
− Framöver väntas priset på utsläppsrätterna att gå upp i takt med att utsläppstaket minskar inom utsläppshandeln. Detta kommer att göra det lönsamt för svenska industrier att minska sina utsläpp på sikt, säger Roman Hackl i pressmeddelandet.