Ny beräkning: Tranemos koldioxidbudget slut redan om två år

Med nuvarande utsläppstakt är Tranemos del av koldioxidkakan uppäten i början av 2026, menar sajten Klimatkollen. Men hur stor budgeten bör vara finns det olika uppfattningar om.

Tranemo kan ha släppt ut sin del av Parisavtalets koldioxidutsläpp i början av 2026 om utvecklingen fortsätter som de senaste åren. Detta enligt Klimatkollen, en sajt som presenterar miljödata nedbrutet på kommunnivå. För att hålla sig inom budgeten – som det i Tranemos fall återstår drygt 203 100 ton av – behöver utsläppen i kommunen minska med 36 procent varje år. Mellan 2015 och 2021 (det senaste året SMHI har data för) minskade utsläppen i snitt med 1,3 procent per år och med nuvarande minskningstakt når utsläppen i kommunen noll först 2102.

– En klimatbudget är en väldigt bra illustration av vad hur det går med utsläppen och hur snabbt vi måste minska dem. Det är lätt att man fastnar i långsiktiga mål, men här blir det tydligt och lätt att prata om vad man kan göra lokalt, här och nu. Det är flera kommuner och regioner som tagit fram egna budgetar, säger Frida Berry Eklund, Klimatkollens grundare.

Ladda ner i fler format

• Originalformat, högupplöst: pngsvg
• 4:3, originalformat med padding: pngwebpjpg
• 16:9, originalformat med padding: pngwebpjpg
• 8:3, originalformat med padding: pngwebpjpg
• Med ram (30px): pngwebpjpg
• Med ram (60px): pngwebpjpg

För att räkna ut koldioxidbudgeten för ett land, ett län eller en kommun behöver man bestämma två saker. Dels hur stor den totala (globala) budgeten är, dels hur budgeten ska fördelas.

Klimatkollen har utgått från en global budget som ska ge oss 50 procents chans att klara 1,5 graders uppvärmning, som forskare vid Uppsala universitet har brutit ned på nationell nivå. Klimatkollen har sedan fördelat den nationella budgeten på varje kommun. Fördelningen baseras på hur stora utsläppen är i dag.

Inte givet hur stor budgeten är

Det är inte självklart hur stor den globala koldioxidbudgeten ska anses vara för att motsvara Parisavtalets krav: temperaturökningen ska begränsas till väl under två grader med sikte på 1,5 grader. Uppsalaforskarna har även tagit fram en budget för Sverige baserat på en global budget som med 83 procents sannolikhet håller temperaturökningen under två grader. Det utsläppsutrymmet är nästan tre gånger så stort som det som Klimatkollen använder. Med det större globala utsläppsutrymmet tar Tranemos budget slut i slutet av 2030. Och istället för 13 kommuner ser över 60 kommuner i landet ut att klara budgeten med nuvarande utveckling.

– Det finns flera sätt att beräkna budgetens storlek, och det går inte säga vilket som är rätt eller fel. Vi väljer den här eftersom den tydligt siktar på 1,5 gradersmålet och tar hänsyn till rättviseprincipen, säger Frida Berry Eklund.

I många kommuner tar budgeten slut inom nåt år, finns det inte en risk att folk snarare tänker att det är kört?

– Den risken kan finnas, men det är ju inte så: varje tiondels grad som vi lyckas begränsa uppvärmingen med spelar roll. Vi får aldrig tänka att ”nu har vi blåst förbi 1,5-gradersmålet och då är det kört”. Det vi säger är att vi har väldigt lite tid.

Det finns också olika uppfattningar om hur stor del av det framtida utsläppsutrymmet som bör tillfalla Sverige. Uppsalaforskarnas beräkningar bygger på att utvecklade länder, som Sverige, får släppa ut en mindre del av koldioxiden. Bland de utvecklade länderna fördelas sedan deras utsläppsutrymme – ungefär som Klimatkollen gör med kommunerna – baserat på hur mycket man släpper ut idag.

Forskare vid Chalmers har invänt att det sättet att räkna missgynnar ett land som Sverige, som har minskat sina utsläpp relativt mycket under de senaste decennierna, medan stora utsläppare som USA gynnas. De föreslår flera alternativa sätt att fördela den globala budgeten, bland annat ett som baseras på sammanlagda utsläpp per person. Genom att inkludera historiska utsläpp får rika länder i praktiken mindre del av det framtida utsläppsutrymmet. Budgeten som bygger på att Sverige tar ett historiskt ansvar för utsläpp från och med millennieskiftet är drygt fem gånger så stor som den Klimatkollen använder. Det är också i närheten av vad Naturvårdsverket har beräknat att Sverige kommer att släppa ut om klimatlagens miljömål nås. Använder man Klimatkollens beräkningar på den nationella budgeten tar Tranemos utsläppsutrymme slut i slutet av 2034.

Industrin står för störst utsläpp i Tranemo

I Tranemo kommun står industrin för de största utsläppen. Enligt SMHI släppte sektorn 2021 ut knappt 65 000 ton koldioxid, vilket motsvarar 68 procent av utsläppen inom kommungränsen. I drygt två av tre kommuner står transporter för den största delen av utsläppen – och de väntas öka när riksdagen sänker reduktionsplikten.

– Det finns fortfarande mycket kommuner kan göra, inte minst inom transportsektorn. Hur kan man få fler att gå och cykla, hur kan man underlätta pendling? Det krävs verkligen ett samspel mellan det nationella och det lokala, och just nu har det lokala ingen draghjälp av det nationella. Det är inspirerande att se hur många kommuner som tar upp facklan, säger Frida Berry Eklund.

Ladda ner i fler format

• Originalformat, högupplöst: pngsvg
• 4:3, originalformat med padding: pngwebpjpg
• 16:9, originalformat med padding: pngwebpjpg
• 8:3, originalformat med padding: pngwebpjpg
• Med ram (30px): pngwebpjpg
• Med ram (60px): pngwebpjpg