Skinnskattebergs del av framtida koldioxidutsläpp tar slut i slutet av 2026 i den här takten, menar sajten Klimatkollen. Men hur stor budgeten ska vara är inte entydigt – och utgår man från andra beräkningar ligger kommunen bättre till.
Skinnskatteberg kan ha släppt ut sin del av Parisavtalets koldioxidutsläpp i slutet av 2026 om utvecklingen fortsätter som de senaste åren. Detta enligt Klimatkollen, en sajt som presenterar miljödata nedbrutet på kommunnivå. För att hålla sig inom budgeten – som det i Skinnskattebergs fall återstår drygt 35 900 ton av – behöver utsläppen i kommunen minska med 32 procent varje år. Mellan 2015 och 2021 (det senaste året SMHI har data för) minskade utsläppen i snitt med 3,5 procent per år och med nuvarande minskningstakt når utsläppen i kommunen noll först 2047.
– En klimatbudget är en väldigt bra illustration av vad hur det går med utsläppen och hur snabbt vi måste minska dem. Det är lätt att man fastnar i långsiktiga mål, men här blir det tydligt och lätt att prata om vad man kan göra lokalt, här och nu. Det är flera kommuner och regioner som tagit fram egna budgetar, säger Frida Berry Eklund, Klimatkollens grundare.
För att räkna ut koldioxidbudgeten för ett land, ett län eller en kommun behöver man bestämma två saker. Dels hur stor den totala (globala) budgeten är, dels hur budgeten ska fördelas.
Klimatkollen har utgått från en global budget som ska ge oss 50 procents chans att klara 1,5 graders uppvärmning, som forskare vid Uppsala universitet har brutit ned på nationell nivå. Klimatkollen har sedan fördelat den nationella budgeten på varje kommun. Fördelningen baseras på hur stora utsläppen är i dag.
Skinnskatteberg kan klara ändå klara en budget
Det är inte självklart hur stor den globala koldioxidbudgeten ska anses vara för att motsvara Parisavtalets krav: temperaturökningen ska begränsas till väl under två grader med sikte på 1,5 grader. Uppsalaforskarna har även tagit fram en budget för Sverige baserat på en global budget som med 83 procents sannolikhet håller temperaturökningen under två grader. Det utsläppsutrymmet är nästan tre gånger så stort som det som Klimatkollen använder. Med det större globala utsläppsutrymmet tar Skinnskattebergs budget slut i mitten av 2033. Och istället för 13 kommuner ser över 60 kommuner i landet ut att klara budgeten med nuvarande utveckling.
– Det finns flera sätt att beräkna budgetens storlek, och det går inte säga vilket som är rätt eller fel. Vi väljer den här eftersom den tydligt siktar på 1,5 gradersmålet och tar hänsyn till rättviseprincipen, säger Frida Berry Eklund.
I många kommuner tar budgeten slut inom nåt år, finns det inte en risk att folk snarare tänker att det är kört?
– Den risken kan finnas, men det är ju inte så: varje tiondels grad som vi lyckas begränsa uppvärmingen med spelar roll. Vi får aldrig tänka att ”nu har vi blåst förbi 1,5-gradersmålet och då är det kört”. Det vi säger är att vi har väldigt lite tid.
Det finns också olika uppfattningar om hur stor del av det framtida utsläppsutrymmet som bör tillfalla Sverige. Uppsalaforskarnas beräkningar bygger på att utvecklade länder, som Sverige, får släppa ut en mindre del av koldioxiden. Bland de utvecklade länderna fördelas sedan deras utsläppsutrymme – ungefär som Klimatkollen gör med kommunerna – baserat på hur mycket man släpper ut idag.
Forskare vid Chalmers har invänt att det sättet att räkna missgynnar ett land som Sverige, som har minskat sina utsläpp relativt mycket under de senaste decennierna, medan stora utsläppare som USA gynnas. De föreslår flera alternativa sätt att fördela den globala budgeten, bland annat ett som baseras på sammanlagda utsläpp per person. Genom att inkludera historiska utsläpp får rika länder i praktiken mindre del av det framtida utsläppsutrymmet. Budgeten som bygger på att Sverige tar ett historiskt ansvar för utsläpp från och med millennieskiftet är drygt fem gånger så stor som den Klimatkollen använder. Det är också i närheten av vad Naturvårdsverket har beräknat att Sverige kommer att släppa ut om klimatlagens miljömål nås. Använder man Klimatkollens beräkningar på den budgeten ser Skinnskattebergs utsläpp ut att rymmas, baserat på nuvarande trend.
Trafiken står för störst utsläpp i Skinnskatteberg
I Skinnskattebergs kommun står transporter för de största utsläppen. Enligt SMHI släppte sektorn 2021 ut drygt 11 700 ton koldioxid, vilket motsvarar 74 procent av utsläppen inom kommungränsen. Det är utsläpp som med stor sannolikhet ökar när reduktionsplikten sänks, ett beslut som ligger hos riksdagen. Och i andra kommuner står en eller flera industrier för en stor del av utsläppen – något som kommunen inte kan bestämma över.
– Det finns fortfarande mycket kommuner kan göra, inte minst inom transportsektorn. Hur kan man få fler att gå och cykla, hur kan man underlätta pendling? Det krävs verkligen ett samspel mellan det nationella och det lokala, och just nu har det lokala ingen draghjälp av det nationella. Det är inspirerande att se hur många kommuner som tar upp facklan, säger Frida Berry Eklund.
| Kommun | Koldioxidutsläpp 2024 | Klarar budgeten | Når nollutsläpp med nuvarande utveckling |
|---|---|---|---|
| Arboga | 44 662 | 🔴 | 2083 |
| Fagersta | 23 661 | 🔴 | 2034 |
| Hallstahammar | 34 599 | 🔴 | 2106 |
| Kungsör | 31 427 | 🔴 | 2068 |
| Köping | 227 503 | 🔴 | 2047 |
| Norberg | 12 664 | 🔴 | 2040 |
| Sala | 55 510 | 🔴 | 2051 |
| Skinnskatteberg | 13 741 | 🔴 | 2047 |
| Surahammar | 16 658 | 🔴 | 2031 |
| Västerås | 393 515 | 🔴 | 2061 |