Var åttonde butik har försvunnit från Karlstad sedan 2017

Karlstads kommun Handel
Klädbutikerna har blivit färre.

Butikerna blir allt färre i landet, sedan 2017 har antalet minskat med 7 procent. I Karlstads kommun har minskningen gått ännu fortare.

Visserligen avstannade minskningen under 2022, men den långsiktiga trenden är tydlig: det blir allt färre butiker i Sverige. Sedan 2017 har har antalet butiker i landet minskat från 34 070 till 31 630 – motsvarande 7 procent. Det visar siffror från Handelsrådets och HUI Researchs Butikdatabasen.

I Karlstads kommun har utvecklingen gått ännu fortare. Här har var åttonde butik försvunnit. Den 30 november 2022 fanns 349 butiker i kommunen, vilket är åtta färre än året innan och 51 färre än 2017.

Antal invånare i slutet av varje kvartal sedan 2000 i Karlstad
Ladda ner i fler format

Flest butiker har försvunnit bland dem som kategoriseras som sällanköp, till exempel klädaffärer och bokhandlar. 2017 fanns 317 sådana butiker i kommunen – 2022 var de 275. Dagligvaruhhandeln, där bland annat mataffärer ingår, har minskat från 83 till 74 butiker.

Utvecklingen per kategori i Karlstad
ButikstypAntal butiker 2022Antal butiker 2017Förändring
Dagligvaruhandel7483−9
Sällanköpshandel275317−42
Källa: Handelsfakta. Gäller den 30 november respektive år.

De flesta butiker tillhör en kedja

Av sällanköpsbutikerna i kommunen tillhör 188 stycken, eller 68 procent, en butikskedja medan 87 butiker är fristående. Bland dagligvarubutikerna är 51, eller 69 procent, kedjeanslutna och 23 fristående. I riket som helhet är de flesta butiker kedjeanslutna. Där handlar det om 62 procent av sällanköpsbutikerna och 59 procent av dagligvarubutikerna. De senaste åren har andelen kedjeanslutna butiker i landet minskat något.

Samtidigt som antalet butiker minskat finns det ett segment som ökat sin andel: lågprisbutikerna. 2017 kategoriserade Handelsfakta 12 procent som lågprisaffärer. 2022 utgjorde de 15 procent av butikerna i kommunen. Även i riket som helhet ser lågprisbutiker ut att öka sin andel.

Färre butiker i elva kommuner i Värmland

I Värmland som helhet har antalet butiker minskat från 1 012 till 946 mellan 2017 och 2022. I fyra kommuner har antalet butiker ökat. I Sunne kommun fanns 49 butiker 2022, jämfört med 43 butiker 2017. I Filipstads kommun har antalet butiker gått från 31 till 26 under samma period.

Antal butiker per kommun i Värmland
KommunButiker 2022Förändring sedan 2021Förändring sedan 2017Butiker per 10 000 invånare
Arvika77±0−830
Eda72+2+184
Filipstad26−1−525
Forshaga18−1±016
Grums16±0−118
Hagfors43−2−137
Hammarö23−2−314
Karlstad349−8−5136
Kil20−2−217
Kristinehamn73−3+230
Munkfors11±0−230
Storfors5−1−113
Sunne49+6+637
Säffle45+4−230
Torsby46−2−540
Årjäng73+7+674
Källa: Handelsfakta. Gäller den 30 november respektive år.
Butiktätast i Värmland – med 84 butiker per 10 000 invånare – är Eda kommun. Eda är också den näst butiktätaste kommunen i hela landet. I andra änden av listan finns Storfors kommun, med 13 butiker per 10 000 invånare.
Antal butiker i Karlstads kommun
ÅrDetaljhandel totaltDagligvaruhandelSällanköpshandelAndel kedjeanslutna butiker
20223497427568 %
20213577428367 %
20203617129069 %
20193707529569 %
20183777730070 %
20174008331766 %
Källa: Handelsfakta

Drygt 3 200 arbetar i butiker i Karlstad

2021, som är den senaste uppgiften om antalet anställda, arbetade 3 213 personer i butik i Karlstad. Det är ungefär lika många som 2017. Omsättningen har ökat – från 8,8 miljarder kronor till tio miljarder.

Enligt HUI ser antalet butiker ut att fortsätta att sjunka i Sverige. På kort sikt har konjunkturen slagit hårt – både mot fysiska butiker och e-handel – och på lång sikt räknar institutet med att e-handeln påverkar antalet butiker. Samtidigt konstaterar man att digitaliseringen slår olika mot olika sorters butiker. Kläd- och skohandeln har till exempel tappat mer till e-handel och avvecklat fler butiker hittills, medan antalet lågprisbutiker har ökat de senaste åren.

Lokal, datadriven journalistik

Newsworthy är en nyhetssajt som gör lokal journalistik baserat på data. Vi är datajournalister som analyserar och tolkar världen på siffror, snarare än tyckande.

Allt vi gör sker ur ett lokalt perspektiv. Alla artiklar lokalanpassas ner på kommun- och länsnivå.