Så många miljoner har Mello kostat kommunerna – Luleå kom billigt undan

Under 20 år har svenska kommuner satsat runt 100 miljoner kronor för att locka Melodifestivalen till just sin arena. I Luleå har kostnaden varit relativt låg.

Östersunds kommun fick köpa en lövblås för 2 390 kronor på Jula för att hinna städa upp all konfetti mellan föreställningarna. I Kiruna snöröjdes arenataket med helikopter. Och Leksands kommun lät tillverka en tre meter hög, rosa dalahäst.

I över 20 år har Melodifestivalen turnerat runt i Sverige och schlager har blivit en kommunal angelägenhet. Sedan Brandsta City Släckers och Méndez tog sig vidare från den allra första delfinalen i Växjö har kommunerna runt om i landet satsat runt 100 miljoner kronor i dagens penningvärde på Melodifestivalen.

Det visar Newsworthys genomgång av de deltävlingar som hållits eller ska hållas utanför Stockholm mellan 2002 och 2024. 100 deltävlingar i 27 kommuner i 17 län.

Relativt billiga deltävlingar för Luleå kommun

Melodifestivalen har arrangerats tre gånger i Luleå kommun. Första gången var 2003, när Barbados och Sarek tog sig till final från Arcushallen. Då satsade kommunen 260 000 kronor, enligt Norrländska Socialdemokraten, vilket motsvarar knappt 380 000 kronor i dagens penningvärde. Av de pengarna bestod ungefär 180 000 kronor i uteblivna hallintäkter. 60 000 kronor gick till isskulpturer, som smälte bort i den ovanligt milda Luleåvintern.

– De har farit illa men vi kan inte göra något åt vädret. Vi hade behövt mellan fem och tio minusgrader, förklarade parkchefen Stefan Johansson för NSD.

Kommunen fick också skarp kritik för att det bara serverades snacks och alkohol på välkomstfesten.

– Jag har jobbat i den här branschen i 30 år och aldrig varit med om ett så uselt mottagande bortsett från i Norrköping och de fick aldrig vara värdar för festivalen igen, rasade Bert Karlsson i NSD.

Andra gången var 2011. Då var det Swingfly feat. Beatrice Stars & Christoffer Hiding och Danny Saucedo som tog sig till final från Coop Norrbotten Arena. Den gången var kommunens kostnad 700 000 kronor (knappt 910 000 i dagens penningvärde). Man hade också tagit åt sig av snackskritiken från tidigare år.

– Ja, vi tog lite för enkelt på det – det serverades bara alkohol och popcorn. Det misstaget gör vi inte om, sa kommunalrådet Karl Petersen (S) till Norrbottens-Kuriren.

Senaste deltävlingen var 2020 när Mariette och Mohombi gick vidare från Coop Norrbotten Arena. Kostnad för kommunen: 750 000 kronor, enligt Norrbottens-Kuriren (drygt 900 000 i dagens penningvärde).

Totalt har de tre deltävlingarna kostat Luleå kommun knappt 2,2 miljoner kronor. Därmed landar kostnaden per tävling i Luleå kommun relativt lågt. De två första åren av turnén kostade generellt kommunerna mindre. En typisk deltävling kostar arrangörskommunen drygt en miljon kronor.

De har betalat mest

Mest pengar har Malmö kommun lagt ut. Sett över tid rör det sig om närmare 12 miljoner kronor i dagens penningvärde. Då har 15 deltävlingar (kommande lördags deltävling inräknad) arrangerats i staden. Den största utgiften härrör från 2004 då kommunen hade stora kostnader för att hyra och anpassa Malmömässan för tävlingen – runt tre miljoner i dagens penningvärde. När festivalen hålls i Malmö på lördag är kommunens insats 325 000 kronor – vilket är relativt lite jämfört med övriga arrangerande kommuner.

Men inte lika lite som Göteborg. Årets deltävling är den 20:e i kommunen – vilket är flest i landet – och kommunen har historiskt sett betalat för en välkomstfest för mellan 100 000 och 200 000 kronor. 2020 kostade den 50 000 kronor. Till det kommer vissa år flaggning och marknadsföring på stan vissa år, men för relativt små pengar. Arrangemangsbolaget Göteborg & Co uppskattar att kostnaden rör sig om drygt tre miljoner kronor sammanlagt över alla år (knappt fyra miljoner kronor om man tar hänsyn till inflationen). Årets deltävling kostar inte något för kommunen, uppger Göteborg & Co.

Tolv deltävlingar över två miljoner kronor

Newsworthy har frågat samtliga kommuner om kommunens kostnader för arrangemanget. Vi har också kompletterat och jämfört med medieuppgifter. Hur noggrant kommunerna redovisar sina kostnader och intäkter skiljer sig åt, och det är inte helt enkelt att jämföra. Vissa kommuner äger sina arenor och har hyresintäkter därifrån, en del låter kommunala bolag ta kostnader och så vidare.

För tolv deltävlingar – bland andra de kommande i Eskilstuna och Växjö – har kommunerna lagt eller budgeterat för över två miljoner kronor i dagens penningvärde.

Men topplistan ger inte hela bilden. Kiruna kommun lade 2,2 miljoner kronor på Andra chansen 2008, även den lokala turistföretagarorganisationen var med och finansierade. Där landade totalkostnaden på över tre miljoner kronor, närmare 4,5 miljoner i dagens penningvärde, vilket sticker ut i jämförelse. Då är inte den omfattande balkförstärkning som krävdes i hangaren som användes som arena medräknad. Det var en kostnad som enligt kommunens utvärdering var ”mycket hög” och som Luftfartsverket stod för. Varken Luftfartsverket eller Swedavia, som nu driver flygplatsen, har kunnat hitta uppgifter om hur hög kostnaden var.

I Sandviken, där kommunen satsade motsvarande 1,7 miljoner kronor på arrangemanget 2010, innebar dessutom Melodifestivalen en förlustaffär på närmare två miljoner kronor för kommunägda Göransson Arena, rapporterade lokala medier senare under året.

Örebro betalade 2,5 miljoner kronor – över tre miljoner i dagens penningvärde – i samband med deltävlingen 2015. I de pengarna ingår dock flera arrangemang som snarare hängde ihop med stadens 750-årsjubileum än med deltävlingen.