Färre skadas av fyrverkerier – så många sökte vård i Södermanland

När 2024 rings in i helgen kommer ett tjugotal svenskar att skadas så pass allvarligt av fyrverkerier att de behöver uppsöka sjukvård. Men trenden är klart sjunkande – även om nedgången inte syns i Södermanland.

De två senaste nyåren har drygt 20 personer per årskifte kommit till landets akutmottagningar med fyrverkeriskador. Det visar MSB:s årliga undersökning av fyrverkeriskador under nyårshelgen, som Newsworthy gått igenom.

Sedan 2010 rör det sig om totalt drygt 430 skadade. Antalet varierar från år till år – nyåret 2020/2021 rapporterades till exempel 34 personer, nyåret innan 18 – men över tid är trenden minskande. Åren 2010–2015 skadades i snitt drygt 40 personer per nyårsafton, de senaste fem åren låg snittet på 24 personer.

– Vi har en sjunkande trend när det gäller olyckor, säger Rolf Weinander vid enheten för hantering av explosiva varor på MSB.

Så många fyrverkeriskadas i Södermanland

MSB:s undersökning är en enkät till akutmottagningar runt om i landet, och det finns inte några regionalt nedbrutna siffror för just nyårsafton. Däremot visar Socialstyrelsens patientregister hur många som sökt sluten eller specialiserad öppenvård på grund av explosion av fyrverkeripjäs varje år.

Ladda ner i fler format

• Lågupplöst: pngwebpjpgsvgpdf
• Högupplöst: pngwebpjpgsvgpdf
• 4:3: pngwebpjpgsvgpdf
• 16:9: pngwebpjpgsvgpdf
• 4:3, originalformat med padding: pngwebpjpg
• 16:9, originalformat med padding: pngwebpjpg
• 8:3, originalformat med padding: pngwebpjpg
• Med ram (30px): pngwebpjpg
• Med ram (60px): pngwebpjpg

Den här statistiken bekräftar att fyrverkeriskadorna minskar, även om just Region Sörmland är ett undantag. Här har antalet patienter som sökt sluten eller specialiserad öppenvård ökat något, från 2,2 per år i början av 10-talet, till 2,4 per år under 2018-2022. Som mest har fem patienter rapporterats i regionen, under 2016 och 2018.

Under första kvartalet 2023 – vilket inkluderar nyårsnatten – har det registrerats patienter med fyrverkeriskador i Region Sörmland, men de är färre än fyra och det exakta antalet omfattas därför av statistiksekretess.

Skärpta regler

Under de senaste 20 åren har reglerna kring fyrverkerier skärpts. I början av 2000-talet blev smällare tillståndspliktiga. 2014 infördes tillstånd för stora raketer med en krutvikt över 75 gram. Och sedan 2019 omfattas alla raketer med styrpinne av tillståndskrav.

– Det kan absolut ha bidragit till minskningen. Anledningen till att vi införde bestämmelsen med stora raketer var en olycka, där en 13-åring fick ena benet helt söndersprängt av en raket och fick amputera det. Sedan 2014 har vi inte haft någon som fått så allvarliga skador som vi känner till, säger Rolf Weinander.

Att det säljs färre fyrverkerier – för några år sedan talade Sveriges Fyrverkeribranschförbund om en 20-procentig nedgång jämfört med millennieskiftet – påverkar också.

– Kanske är det så att intresset har minskat generellt. Det pågår alltid en ganska häftig debatt. Sedan har det varit för mycket stök och missbruk kring fyrverkerier och det kan ha gjort att fyrverkerier fått dåligt rykte och många väljer att inte skjuta några själva. Kanske är det de som verkligen är intresserade som fortfarande håller på, säger Rolf Weinander.

Tre av fyra skadade är män

2013 rapporterades det senaste dödsfallet i en fyrverkeriolycka i landet, enligt MSB. Under 00-talet avled fyra personer, vid fyra olika tillfällen – alla män i åldersgruppen 17 till 27 år.

Sett över tid har raketer stått för flest olyckor, men deras andel har minskat kraftigt sedan mitten av 10-talet. Tre av fyra som skadats vid nyårsfiranden sedan 2010 har varit män. Knappt hälften var åskådare. Drygt var tredje hade skador på händer eller armar, var fjärde på ansikte eller huvud och var femte ögonskador.

– I de allra flesta fall beror det på att man gjort fel. Ofta brännskador på händer och armar för att man håller fyrverkeripjäsen i handen. Fyrverkerier är EU-godkända, testade och säkra, och följer man instruktionerna så händer det väldigt sällan olyckor. I så fall är det funktionsfel, säger Rolf Weinander.