Ovanligt många dovhjortsolyckor i år i Flen

November är viltolyckorna tid. I Flens kommun är antalet olyckor med dovhjort på väg mot en rekordnotering i år. Skulle mer viltstängsel hjälpa? Experter pekar på en ännu viktigare åtgärd.

Under det senaste året¹ har det inträffat 428 viltolyckor i Flen, och därmed knappt 1,2 olyckor per dag. Newsworthy har kartlagt vilka vägsträckor som haft flest olyckor och hur stor andel av olyckorna som sker längs oskyddade vägsträckor.

Ladda ner i fler format

• Mindre karta, färre detaljer, 800 px: pngwebpjpg
• Mindre karta, färre detaljer, 1600 px: pngwebpjpg
• Större karta, fler detaljer, 1280 px: pngwebpjpg
• Större karta, fler detaljer, 2560 px: pngwebpjpg
• Med ram: pngwebpjpg
• 4:3: pngwebpjpg
• 16:9: pngwebpjpg
• 4:3, originalformat med padding: pngwebpjpg
• 16:9, originalformat med padding: pngwebpjpg

Alla rapporterade olyckor de senaste 12 månaderna.
Källa: Viltolycksrådet (olyckor) och Trafikverket (stängsel). Sträckor med viltstängsel är grönmarkerade.

Vägarna med flest rapporterade viltolyckor de senaste tolv månaderna var riksväg 53, riksväg 55 och riksväg 57, om vi tittar på landsvägarna. Omkring en femtedel av olyckorna inträffade på småvägar, på stadsgator eller gick inte alls att härleda till en specifik väg.

Generellt är det inte de allra största vägarna som är mest olycksdrabbade, utan de något mindre.

– Det finns en topp i olycksfrekvens runt 5 000 fordon per dygn. När det blir större trafik så börjar djuren uppfatta vägarna som ett hinder. Det kan också bidra att vägar med större trafik har en bättre vägstandard, säger Anders Seiler, forskare vid SLU som bland annat studerar åtgärder mot viltolyckor.

”Vi måste komma ikapp med faunapassager”

I Flen finns ungefär sju kilometer viltstängsel längs vägarna. Av olyckorna har 98 procent inträffat på vägsträckor utan viltstängsel.

Just viltstängsel efterfrågas ofta nära olycksdrabbade vägsträckor – i riksdagen har det de senaste 20 åren lagts 95 motioner om viltstängsel på den ena eller andra vägsträckan – men forskare och experter på Trafikverket poängterar att viltstängsel ensamt inte är lösningen.

– Det går jättebra att bygga bort viltövergångar med stängsel, men då flyttar man problemet. För att fungera måste stängslingen kombineras med faunapassager, och där behöver vi komma ikapp i dag, säger Marcus Gabrielsson, nationell samordnare på Trafikverket.

Faunapassager kan vara av olika slag: Hit hör allt från stora ”ekodukter” – broar för djur för motorvägar eller järnvägar – till vägportar för småvägar eller vägtrummor under vägen. Forskaren Anders Seiler bekräftar bilden av ett eftersatt behov av faunapassager.

– För att det ska fungera måste vi kombinera stängsel med passager för djur. Helst ska stängslet användas som ledninghjälp mellan säkra passager. Det har man sett internationellt också: Stängsel som leder djur till säkra passager minskar olyckorna.

–Det är ju ofta så att man lokalt vill ha viltstängsel, både för att skydda vilt och jakthundar, och för bygga bort olyckor. Jag förstår att man gärna vill ha vägen stängslad, men man ser kanske inte då att det uppstår ett behov av att bygga passager också, eller att olyckorna flyttar någon annanstans, säger Andreas Seiler.

Han påpekar också att stängslets huvudsakliga syfte egentligen inte varit att stoppa olyckor, utan att minska personskadorna, bland annat genom att flytta viltpassagerna till vägsträckor där hastigheterna är lägre.

– Hastigheten är den allra viktigaste faktorn, säger Andreas Seiler.

Utmed de stora vägarna i Flen finns fyra faunapassager för större däggdjur.

Rådjur vanligaste djur i olycksstatistiken

Antalet viltolyckor kan variera ganska kraftigt från år till år, beroende på variationer i viltstammarna, lokala väderförhållanden, snötäcke, och förstås beroende på trafikmängden. Över längre tid finns dock en tydligt uppåtgående trend, där olyckorna med vildsvin och hjortar ökar mest, relativt sett.

De allra flesta anmälda viltolyckorna i landet sker i kollision med rådjur. Så ser det ut även i Flen. Under det senaste året har tre femtedelar av olyckorna involverat rådjur.² Andra vanliga djur i olycksstatistiken i kommunen är dovhjort, vildsvin och älg. Just dovhjortarna var inblandade i fler olyckor de senste 12 månaderna än något år sedan åtminstone 2016 (så långt tillbaka som statistiken från Viltolycksrådet sträcker sig). Bland de ovanligare rapporterna finns en om lo vid riksväg 53 under vintern 2019/20. Det skall dock påpekas att de mer udda viltslagen ibland har varit resultatet av en felrapportering.

Ladda ner i fler format

• Lågupplöst: pngwebpjpgsvgpdf
• Högupplöst: pngwebpjpgsvgpdf
• 4:3: pngwebpjpgsvgpdf
• 16:9: pngwebpjpgsvgpdf
• 4:3, originalformat med padding: pngwebpjpg
• 16:9, originalformat med padding: pngwebpjpg
• 8:3, originalformat med padding: pngwebpjpg
• Med ram (30px): pngwebpjpg
• Med ram (60px): pngwebpjpg