Industrins utsläpp minskade under 2022, visar nya siffror från Naturvårdsverket, och är fortfarande lägre än före pandemin. Men de lokala variationerna är stora.
Totalt minskade industrins utsläpp i landet med drygt fyra procent i fjol, jämfört med år 2021. Det betyder att utsläppen nu är något lägre än åren närmast före pandemin, baserat på data från de stora utsläppare som omfattas av EU:s utsläppshandel. Minskningen beror dock delvis på en mild vinter, och andra tillfälliga orsaker.
Den enda större industriella utsläpparen av växthusgaser i Sigtuna kommun är Stockholm Exergi med Bristaverket, Block 1.
Anläggningen släppte ut växthusgaser motsvarande cirka 93 000 ton koldioxid i fjol.
De största utsläpparna i Stockholms län
Stockholmsindustrierna släppte ut växthusgaser motsvarande omkring 804 000 ton koldioxid under år 2022. Det är ungefär lika mycket som året innan.
Ladda ner i fler format
- Lågupplöst: pngwebpjpgsvgpdfeps
- Högupplöst: pngwebpjpgsvgpdfeps
- 4:3: pngwebpjpgsvgpdfeps
- 16:9: pngwebpjpgsvgpdfeps
- 4:3, originalformat med padding: pngwebpjpg
- 16:9, originalformat med padding: pngwebpjpg
- 8:3, originalformat med padding: pngwebpjpg
- Med ram (30px): pngwebpjpg
- Med ram (60px): pngwebpjpg
Den enskilt största utsläpparen i Stockholms län var Stockholm Exergi, med Högdalenverket och ytterligare tolv anläggningar. Anläggningarna stod ensamma för omkring tre femtedelar av länets samlade utsläpp av växthusgaser. Deras utsläpp är något större än året innan.
I datan över industriutsläpp saknas utsläpp från förbränning av biobränslen, och en del annan verksamhet som är undantagen från EU:s utsläppshandel.
| Anläggning | Ägare | Utsläpp | Sektor |
|---|---|---|---|
| Högdalenverket | Stockholm Exergi | 324 730 | El och fjärrvärme |
| Högbytorp CHP | E.ON Värme Sverige | 124 211 | El och fjärrvärme |
| Nynäshamnsraffinaderiet | Nynas | 112 477 | Raffinaderier samt distribution av olja och gas |
| Bristaverket, Block 1 | Stockholm Exergi | 92 681 | El och fjärrvärme |
| Igelsta värmeverk | Söderenergi | 81 009 | El och fjärrvärme |
| Värtaverket | Stockholm Exergi | 38 424 | El och fjärrvärme |
| Hässelbyverket | Stockholm Exergi | 9 116 | El och fjärrvärme |
| Fabriken i Brunna | Fresenius Kabi | 4 003 | Kemiindustri |
| Kraftvärmeverket Nynäshamn | Värmevärden i Nynäshamn | 3 604 | El och fjärrvärme |
| Lidingö värmeverk | Stockholm Exergi | 3 134 | El och fjärrvärme |
Minskning i landet som helhet
Industrins utsläpp står för 39 procent av de växthusgasutsläpp som sker i Sverige (de så kallade territoriella utsläppen). Landets industriutsläpp har sakta minskat de senaste decennierna, från en topp i mitten av 1990-talet, men minskningen har varit långsam, med undantag för en kraftig nergång till följd av covid 19-pandemin 2020.
Under 2021 studsade utsläppen tillbaka, för att i fjol vända ner igen. Förra årets nedgång förklaras delvis av en mild vinter (en betydande del av minskningen finns inom fjärrvärmesektorn), och av ett par enskilda produktionsstopp i utsläppsintensiva anläggningar, men här kan också anas en bakomliggande, sakta nedåtgående trend.
– Det är svårt att bedöma vad som är bestående, men vi ser att utsläppen inte kommit tillbaka till nivåerna före pandemin, trots en stark ekonomisk återhämtning, säger Jens Månsson, handläggare och analytiker vid Naturvårdsverkets utsläppshandelsenhet.
De största utsläppen i Sverige kommer från stålindustrin, och den största utsläpparen i hela landet är liksom tidigare år SSAB, med sitt stora stålverk i Luleå, följda av oljebolaget Preems raffinaderier och cementtillverkaren Cementas (numera Heidelberg Materials) fabriker.
– Omställningen sker först i fjärrvärmesektorn. Där har Sverige nu mycket lägre koldioxidinsitet än resten av Europa. I industrin är utsläppen svårare och dyrare att få ner, och den omställningen är ju inget som sker över en natt, säger Jens Månsson.