Kiruna kommun: Här har kvinnornas medianlön ökat mest i Norrbottens län

På de flesta ställen har de kommunalt anställda kvinnornas medianlön gått om männens. Ingenstans i Norrbottens län har mediankvinnan ökat mer i relation till medianmannen än i Kiruna kommun – nu skiljer 2 154 kronor till kvinnornas favör. Men vad säger det om jämställdheten?

När den kommunala lönestatistiken för 2021 publicerades förra året markerades i tysthet ett historiskt skifte: För första gången någonsin var kvinnornas medianlön högre än männens. I två av tre svenska kommuner ligger nu kommunalt anställda kvinnors medianlöner antingen på samma nivå eller högre än männens. För tio år sedan hade männen högre medianlön i 254 av 290 kommuner.

Ladda ner i fler format

• Originalformat, högupplöst: pngsvg
• 4:3, originalformat med padding: pngwebp
• 16:9, originalformat med padding: pngwebp
• 8:3, originalformat med padding: pngwebp
• Med ram (30px): pngwebp
• Med ram (60px): pngwebp

Och även i Kiruna kommun har utvecklingen gått åt samma håll: 2012 tjänade mediankvinnan 95 procent av medianmannens lön. 2021 låg de anställda kvinnornas medianlön på 30 810, vilket är 2 154 kronor mer än medianlönen för män. Det gör Kiruna kommun till den kommun i Norrbottens län där kvinnornas medellön ökat mest i förhållande till männens under decenniet.

Så betyder det att kommunerna är jämställda nu?

– Nej, men vi kan konstatera att det har hänt en hel del, säger Charlotta Undén, projektledare på Sveriges kommuner och region, SKR.

– Medellönen är fortfarande högre för män i kommunal sektor i landet som helhet, även om skillnaden har minskat över tid. Löneskillnaden är relativt liten i kommunal sektor, betydligt mindre än i regioner, stat och privat sektor. En stor del av löneskillnaden förklaras av skillnader i yrke, utbildning och ålder.

"Kvinnor är mer frånvarande på arbetsmarknaden"

Medellönen är alltså fortfarande högre för män i kommunal sektor i landet som helhet. I Kiruna kommun däremot ligger kvinnornas medellön 800 kronor över männens.

– Kvinnor arbetar mer deltid, kvinnor är generellt de som tar mer vabb och föräldraledighet, kvinnor tar ett större ansvar hemma. Det får stora konsekvenser när det gäller livsinkomst och karriärutveckling. Kvinnor behöver öka sin närvaro på arbetsmarknaden, säger Charlotta Undén.

Så vad kan kommunerna och SKR göra?

– Förutom att göra årliga lönekartläggningar och se till att lönerna är rättvisa för lika och likvärdigt arbete så handlar det för SKR:s del mycket om att öka närvaron för kvinnor på arbetsmarknaden. Heltidsarbete ska bli norm och vi vill att kvinnor och män delar lika på föräldraledighet, vab och obetalt arbete i hemmet.

Charlotta Undén nämner särskilt Heltidsresan, där SKR och Kommunal arbetar för att heltidsarbete ska bli norm.

– Här blir jämställdheten både ett mål och ett medel. Mål därför att jämställdhet är principiellt viktigt, men det är också ett medel att lösa kompetensbristen. Det är lättare att locka kompetens om man får en heltid och har kollegor som jobbar heltid, istället för att hela tiden behöver läras upp på nytt.

Vad har ni fått för reaktioner ute i kommunerna?

– Vi får mycket reaktioner och blandade rekationer som det blir när det sker en förädring. Det är viktigt att medarbetare, fack och arbetsgivare är med tillsammans och att de som påverkas av förändringen kan vara med och påverka och få information under hela vägen. I många verksamheter har införandet av heltidsorganisationer gått väldigt bra.

Trenden syns i Norrbottens län

Trenden med ökande medianlön för kvinnor återfinns i Norrbotten som helhet. 2012 var medianlönen högre för män än för kvinnor i samtliga kommuner. 2021 låg medianlönen för kvinnor i paritet med eller högre än männen i elva av länets kommuner. I Piteå kommun är skillnaden fortfarande drygt 700 kronor till männens favör, medan kvinnornas medianlön är knappt 2 500 kronor högre än männens i Bodens kommun.