Betygsättningen i svenska gymnasieskolor är inte likvärdig, och nu ska regeringen utreda hur den ska bli mer rättvis. Här kan du se hur generösa Ridsportsgymnasiet i Hallstahammars kommun var med betygen.
Forskare och skolmyndigheter har återkommande konstaterat att det finns stora brister i likvärdighet när det gäller betygsättning i Sverige. Ett betyg kan betyda något i den ena skolan och något annat i en annan – vilket gör att elever från olika gymnasieskolor får olika förutsättningar att komma in på högskoleutbildningar eller att klara gymnasieexamen.
I höstas kom Riksrevisionen fram till att de insatser som hittills gjorts inte gett önskat resultat och på deras rekommendation har nu regeringen beslutat att utreda hur betygssättningen kan bli mer rättvis.
– Om betygen inte rättvisande speglar elevers kunskaper kan det leda till negativa konsekvenser både för individ och samhälle. Det är därför viktigt att åtgärda de brister i systemet som synliggörs, sa skolminister Lotta Edholm (L) i ett pressmeddelande när utredningen presenterades.
Ett av få sätt att undersöka likvärdig betygssättning är att jämföra betyget på nationella provet och på betyget i hela kursen, vilket Skolverket gör varje år. Utifrån siffrorna går det inte att säga om eleverna har fått för höga eller låga betyg: det finns inga statliga regler för hur stor avvikelsen mellan prov- och kursresultat får vara och lärare kan göra bedömningen att elever nått kunskapsmålen även om de hade lägre betyg på provet.
Däremot går det att jämföra skolorna med andra skolor med liknande resultat på de nationella proven – och på så sätt se om en skola är mer eller mindre generös i sin betygssättning.
Relativt generösa betyg i en kurs
Newsworthy har analyserat skillnaden mellan provresultat och betyg på Sveriges gymnasieskolor från vårterminen 2022. För varje kurs och varje skola har vi jämfört andelen elever som fått ett högre betyg på kursen som helhet än på nationella provet med andra skolor som har ungefär samma provresultat.
Ridsportsgymnasiet satte relativt generösa betyg i en jämförda kurs, medan skolan var restriktivare i två. I till exempel matematik 1a fick 65 procent av eleverna ett högre betyg på kursen än på nationella provet under vårterminen 2022. På de 48 andra skolor i landet som hade ungefär samma resultat på nationella provet var det i snitt 32 procent som fick ett högre betyg på kursen än på provet och Ridsportsgymnasiet tillhör de skolor i jämförelsen som var allra mest generösa.
Skola | Kurs | Andel som fått högre betyg | I förhållande till liknande skolor* |
---|---|---|---|
Ridsportsgymnasiet | Matematik 1A | 65 % | Mycket generösare |
Ridsportsgymnasiet | Engelska 5 | 10 % | Restriktivare |
Ridsportsgymnasiet | Svenska 1 | 4 % | Mycket restriktivare |
Större avvikelse i friskolor
Skolornas avvikelser ändras ofta från år till år och från ämne till ämne. Generellt är det vanligare med högre kursbetyg i relation till provresultaten i friskolor. I Hallstahammar gick samtliga jämförda elever på friskolor. Enligt Skolverket är det också vanligare med generösare rättning av de nationella proven i friskolor, vilket kan innebära att skillnaden mellan kommunala och enskilda huvudmän kan vara ännu större i verkligheten.
Samtidigt är skillnaderna mellan olika friskolor och olika kommunala skolor stor. Det finns friskolor som är mycket restriktiva och kommunala som är generösa och skillnaderna mellan de olika skoltyperna kan förklara en liten del av skillnaderna i betygssättning i relation till provresultaten, skriver Skolverket. De pekar också på att det förekommer relativ betygssättning, att betygen sätts i relation till klasskamraterna. Ju högre prestationsnivå i undervisningsgruppen desto mer restriktivare betygssättning.
Skola | Kommun | Typ | Engelska 5 | Engelska 6 | Svenska 1 | Svenska 3 | Matematik 1A | Matematik 1B | Matematik 2B | Matematik 3B | Matematik 3C | Matematik 4 |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Brinellskolan 1 | Fagersta | Kommunal | 10 | 48 | 36 | |||||||
Brinellskolan 2 | Fagersta | Kommunal | – | 24 | 53 | 46 | 35 | – | ||||
Ridsportsgymnasiet | Hallstahammar | Enskild | 10 | 4 | 65 | |||||||
Ullvi 1 | Köping | Kommunal | 20 | 22 | 81 | 47 | 35 | 72 | ||||
Ullvi 2 | Köping | Kommunal | 9 | 49 | 24 | 59 | ||||||
Ullvi 3 | Köping | Kommunal | 20 | 14 | 60 | 50 | 36 | 36 | ||||
Ullvi 4 | Köping | Kommunal | 37 | 44 | 60 | – | 53 | 29 | ||||
Kungsängsgymnasiet | Sala | Kommunal | 18 | 20 | 86 | |||||||
Ösbygymnasiet | Sala | Kommunal | 19 | |||||||||
ABB-gymnasiet | Västerås | Enskild | 12 | 40 | ||||||||
Grillska Gymnasiet Västerås | Västerås | Enskild | 24 | 13 | 62 | 24 | 6 | 11 | 4 | 0 | ||
Jensen Gymnasium Västerås | Västerås | Enskild | 60 | 38 | 67 | – | 61 | |||||
Kopparlundsgymnasiet | Västerås | Enskild | 21 | – | – | |||||||
Kunskapsgymnasiet Västerås | Västerås | Enskild | 51 | 42 | 44 | – | – | |||||
Mälardalens Ridgymnasium Västerås | Västerås | Enskild | 31 | 73 | – | |||||||
NTI Gymnasiet Västerås | Västerås | Enskild | 21 | 8 | 35 | 44 | 80 | 87 | 6 | |||
Praktiska Gymnasiet Västerås | Västerås | Enskild | 39 | 49 | 71 | |||||||
Realgymnasiet Västerås | Västerås | Enskild | 16 | 54 | 55 | |||||||
Västerås Citygymnasium | Västerås | Enskild | – | – | – | – | ||||||
Västerås Idrottsgymnasium | Västerås | Enskild | 14 | 13 | 62 | |||||||
Yrkesgymnasiet Västerås | Västerås | Enskild | 31 | 30 | 66 | |||||||
Carlforsska gymnasiet | Västerås | Kommunal | 33 | 28 | 8 | 0 | ||||||
Carlforsska gymnasiet EK HA | Västerås | Kommunal | 4 | 2 | 45 | 28 | 40 | |||||
Edströmska | Västerås | Kommunal | 29 | 22 | 46 | |||||||
Hahrska gymnasiet | Västerås | Kommunal | 6 | 34 | 20 | |||||||
Rudbeckianska gymnasiet | Västerås | Kommunal | 0 | 26 | 16 | 9 | 18 | 19 | 25 | |||
Tranellska gymnasiet | Västerås | Kommunal | 24 | 15 | 64 | 27 | ||||||
Widénska gymnasiet | Västerås | Kommunal | 17 | 46 | 43 | 30 | 30 | 39 |