Arbetsmaskiner bakom störst utsläpp på Öckerö

Öckerö kommun Klimat
 <a href="https://unsplash.com/photos/CvTaPeo3NRk">Ria, Unsplash</a>

Utsläppen av växthusgaser minskade på Öckerö 2020, visar SMHI:s senaste statistik. Största delen av utsläppen kommer från fiskeflottan.

Utsläppen av växthusgaser minskade – precis som i riket i stort – i Öckerö kommun 2020. Det visar SMHI:s nya, regionala utsläppssiffror. Totalt släpptes 29 837 ton koldioxidekvivalenter ut i kommunen – en minskning med 5 procent jämfört med året innan. Störst var minskningen inom arbetsmaskiner, som fortfarande är den största utsläppssektorn i kommunen – trots en minskning på 511 ton.

LÄS MER: Öckerö ser ut att spräcka sin koldixidbudget

Siffrorna för 2020 är förstås påverkade av pandemin – något som enligt Naturvårdsverket märktes inom till exempel industrin (främst genom en produktionsminskning i järn- och stålindustrin samt raffinaderiindustrin) och när det gäller transporter. Enligt de preliminära siffrorna för 2021 ökade Sveriges utsläpp igen. Samtidigt finns det mer långsiktiga förändringar.

Utsläpp per sektor sedan 1990

Sedan 1990 har utsläppen av växhusgaser minskat med 61 procent i Öckerö kommun. Störst minskning står uppvärming av bostäder och lokaler för – 30 568 ton 1990 jämfört med 3 107 ton 2020. Sektorn har minskat stort i hela landet i takt med att oljepannor bytts ut mot andra uppvärmningsformer.

Fiskebåtar stor utsläppare på Öckerö

Den sektor som stod för störst andel av de territoriella utsläppen i Öckerö kommun 2020 var enligt SMHI:s statistik arbetsmaskiner, 42 procent eller 12 556 ton

. Det är en relativt hög andel. I Öckerös fall handlar det främst om utsläpp från undersektorn fiskebåtar.Sett till hela riket är utsläppen i sektorn på väg ner, men det går inte lika fort som inom en del andra områden.

– I våra scenarier ökar inblandningen av biobränsle för arbetsmaskiner som helhet framöver, och det finns en del möjligheter till ökad elektrifiering även om det inte är lika lätt för alla typer av arbetsmaskiner. Här finns inte riktigt lika tydliga styrmedel som inom transportsektorn och som det ser ut nu är det en del utsläpp kvar, säger Sara Almqvist på Naturvårdsverkets Klimatmålsenhet.

Transportmålet kan nås – men det går långsammare på Öckerö

Ungefär 40 procent av utsläppen i Öckerö, eller 11 925 ton, kom förra året från inrikes transporter (inklusive flyget). Det är en minskning med 6 procent sedan 2010. Totalt i riket står sektorn för ungefär en tredjedel av utsläppen.

I klimatlagen finns ett delmål där utsläppen från inrikes transporter ska ha minskat med 70 procent år 2030 jämfört med 2010. Här räknas inte inrikesflyget – som omfattas av utsläppshandeln – in. Även när man räknar på det sättet har utsläppen på Öckerö minskat med 6 procent sedan 2010, vilket är långsammare än i riket i stort.

Utsläpp från inrikes transporter (exklusive flyg), procentuell förändring sedan 2010

Enligt Naturvårdsverkets senaste bedömingar finns förutsättningar för att nå delmålet för transportsektorn. Åtminstone nästan. Om det klimatpaket som nu förhandlas i EU går igenom, tror man att Sverige kommer ännu närmare målet. Faktum är att transportsektorn är ett av de områden där verket ser störst utsläppsminskningar framöver. Reduktionsplikten och allt fler elbilar är huvudorsakerna.

– Vi gör de här scenarierna varje år och varje år har vi höjt nivån av elektrifiering, hittills har det hela tiden gått snabbare än prognoserna. Fortsätter man enligt planen med reduktionsplikten, inblandningen av biobränsle, är den i våra scenarier en ännu större del i minskningen, säger Sara Almqvist.

I de scenarier som presenterats i år finns inte sänkningen av bensinskatten och en frysning av den årliga uppräkningen av inblandningen av biobränslen medräknade.

– Våra antaganden bygger på ett lägre bensinpris än vi har haft nu och vi tror inte att skattesänkningen påverkar scenariot direkt. När det gäller reduktionsplikten bygger scenarierna på antaganden om att de genomförs som beslutat. Pausar man uppräkningen och sedan återgår till planerad takt så förskjuts minskningen något år, säger Sara Almqvist.

Få stora utsläppare inom industrin

Precis som inrikes transporter står industrin för ungefär en tredjedel av Sveriges territoriella utsläpp. Men de utsläppen är betydligt mer ojämnt spridda över landet. 70 procent av utsläppen av växthusgaser från industri släpps ut i tio kommuner och i riket har utsläppen minskat med 28 procent sedan 2010. Industrin står för en väldigt liten del av utsläppen i Öckerö kommun, 2020 släpptes 176 ton koldioxidekvivalenter ut i kommunen.Utsläppen har minskat med 61 procent jämfört med 2010.

Mest industriutsläpp i Västra Götalands län skedde i Göteborgs kommun under 2020, som tillhörde de kommuner i landet som har allra störst industriutsläpp.

I hela landet har utsläppen från industrin minskat med omkring 30 procent sedan 1990. Delvis på grund av att biobränslen har ersatt oljeanvändning – främst inom massa- och pappersindustrin – men även på ny teknik i produktionen. I Naturvårdsverkets scenario räknar man med en större minskning än tidigare. Det är till stor del kopplat till några få, stora utsläppare.

– Det vi tagit med i scenarierna är inom järn- och stålindustrin – hybrit-processen där vätgas används för att producera stål utan koldioxidutsläpp – som vi ser bryter igenom runt 2030. Det är verkligen en stor del av utsläppen. Vi ser också vissa minskningar inom raffinaderierbranschen och kemiindustrin. Vi baserar det på vad industrin själva säger är på gång, även om vi bara har räknat med sådant som kommit såpass långt att de är inne i tillståndsprocessen, säger Sara Almqvist.

Klimatmålen nås inte med nuvarande styrmedel

Enligt Klimatlagen ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären 2045, för att därefter uppnå negativa utsläpp. I det målet får kompletterande åtgärder, som större upptag av koldioxid genom förändrad mmarkanvändning, användas och enligt klimatlagen ska utsläppen vara högst 85 procent av utsläppen 2045 – runt 10 miljoner ton.

Varje år följer Naturvårdsverket upp målet och gör ett referensscenario baserat på nuvarande politiska beslut och intentioner från företag. Enligt den senaste rapporten ser målet inte ut att nås.

– Så är det. Samtidigt har vi egentligen aldrig varit så positiva som vi är nu. Vi gör de här scenarierna varje år och årets scenario ligger närmare målet än tidigare, säger Sara Almqvist på Naturvårdsverkets klimatmålsenhet.

Det innebär att scenariot ligger någonstans runt 15 miljoner ton koldioxidekvivalenter över målet för 2045, vilket förvisso är 12 miljoner ton närmare än tidigare bedömningar. Den största potentialen finns inom två sektorer: transporter och industri.

Lokal, datadriven journalistik

Newsworthy är en nyhetssajt som gör lokal journalistik baserat på data. Vi är datajournalister som analyserar och tolkar världen på siffror, snarare än tyckande.

Allt vi gör sker ur ett lokalt perspektiv. Alla artiklar lokalanpassas ner på kommun- och länsnivå.