Industrin dominerar utsläppen i Göteborg – men här är sektorn som minskade mest

Göteborgs kommun | Klimat |
Skorsten mot blå himmel
Anne Nygård, Unsplash

Industrin står för de största utsläppen av växthusgaser i Göteborgs kommun. Men 2020 stod energisektorn för den största minskningen.

Utsläppen av växthusgaser minskade – precis som i riket i stort – i Göteborgs kommun 2020. Det visar SMHI:s nya, regionala utsläppssiffror. Totalt släpptes 2 137 271 ton koldioxidekvivalenter ut i kommunen – en minskning med 10 procent jämfört med året innan. Störst var minskningen inom energisektorn, minus 164 313 ton. Göteborg var den kommun där näst mest växthusgaser släpptes ut under 2020.

LÄS MER: Göteborg ser ut att spräcka sin koldixidbudget

Siffrorna för 2020 är förstås påverkade av pandemin – något som enligt Naturvårdsverket märktes inom till exempel industrin (främst genom en produktionsminskning i järn- och stålindustrin samt raffinaderiindustrin) och när det gäller transporter. Enligt de preliminära siffrorna för 2021 ökade Sveriges utsläpp igen. Samtidigt finns det mer långsiktiga förändringar.

Utsläpp per sektor sedan 1990

Sedan 1990 har utsläppen av växhusgaser minskat med 16 procent i Göteborgs kommun. Störst minskning står uppvärming av bostäder och lokaler för – 142 447 ton 1990 jämfört med 19 409 ton 2020. Sektorn har minskat stort i hela landet i takt med att oljepannor bytts ut mot andra uppvärmningsformer.

Göteborg bland kommunerna med högst industriutsläpp

Göteborg var den kommun som hade fjärde störst industriutsläpp i landet 2020: 1,1 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket motsvarar 51 procent av utsläppen i kommunen. Utsläppen från industrin är ojämnt spridda över landet och 70 procent av växhusgaserna från sektorn släpps ut i tio kommuner. Största delen av industriutsläppen kommer från Preem AB Preemraff Göteborg och St1 Refinery AB.

Sedan 2010 har utsläppen från industrin i Göteborg minskat med 9 procent. I landet som helhet har utsläppen från sektorn minskat med 28 procent.

I hela landet har utsläppen från industrin minskat med omkring 30 procent sedan 1990. Delvis på grund av att biobränslen har ersatt oljeanvändning – främst inom massa- och pappersindustrin – men även på ny teknik i produktionen. I Naturvårdsverkets senaste scenario över utsläppsutvecklingen med nu gällande styrmedel fram till 2045 räknar man med en större minskning än tidigare. Det är till stor del kopplat till några få, stora utsläppare.

– Det vi tagit med i scenarierna är inom järn- och stålindustrin – hybrit-processen där vätgas används för att producera stål utan koldioxidutsläpp – som vi ser bryter igenom runt 2030. Det är verkligen en stor del av utsläppen. Vi ser också vissa minskningar inom raffinaderierbranschen och kemiindustrin. Vi baserar det på vad industrin själva säger är på gång, även om vi bara har räknat med sådant som kommit såpass långt att de är inne i tillståndsprocessen, säger Sara Almqvist, på Naturvårdsverkets Klimatmålsenhet.

Transportmålet kan nås

Ungefär 24 procent av utsläppen i Göteborg, eller 510 801 ton, kom förra året från inrikes transporter (inklusive flyget). Det är en minskning med 26 procent sedan 2010. Totalt i riket står sektorn för ungefär en tredjedel av utsläppen.

I klimatlagen finns ett delmål där utsläppen från inrikes transporter ska ha minskat med 70 procent år 2030 jämfört med 2010. Här räknas inte inrikesflyget – som omfattas av utsläppshandeln – in. Även när man räknar på det sättet har utsläppen i Göteborg minskat med 26 procent sedan 2010, vilket är ungefär som riket i stort.

Utsläpp från inrikes transporter (exklusive flyg), procentuell förändring sedan 2010

Enligt Naturvårdsverkets senaste bedömingar finns förutsättningar för att nå delmålet för transportsektorn. Åtminstone nästan. Om det klimatpaket som nu förhandlas i EU går igenom, tror man att Sverige kommer ännu närmare målet. Faktum är att transportsektorn är ett av de områden där verket ser störst utsläppsminskningar framöver. Reduktionsplikten och allt fler elbilar är huvudorsakerna.

– Vi gör de här scenarierna varje år och varje år har vi höjt nivån av elektrifiering, hittills har det hela tiden gått snabbare än prognoserna. Fortsätter man enligt planen med reduktionsplikten, inblandningen av biobränsle, är den i våra scenarier en ännu större del i minskningen, säger Sara Almqvist.

I de scenarier som presenterats i år finns inte sänkningen av bensinskatten och en frysning av den årliga uppräkningen av inblandningen av biobränslen medräknade.

– Våra antaganden bygger på ett lägre bensinpris än vi har haft nu och vi tror inte att skattesänkningen påverkar scenariot direkt. När det gäller reduktionsplikten bygger scenarierna på antaganden om att de genomförs som beslutat. Pausar man uppräkningen och sedan återgår till planerad takt så förskjuts minskningen något år, säger Sara Almqvist.

Utsläppen från el och fjärrvärme har mer än halverats

Jämfört med 2010 – som visserligen var en kall vinter – har utsläppen från el- och fjärrvärme mer än halverats i Göteborg, och 2020 stod sektorn för 14 procent av utsläppen – 299 950 ton.

– Elproduktionen i Sverige är relativt koldioxidfri. Den stora frågan här är förbränningen av avfall – och plasten. Vi ser inte att utsläppen är på väg att försvinna även om en del anläggningar har börjat sortera ut plasten så att den inte går in i förbränningen. Plastflödena är väldigt komplexa och vi behöver få till en högre återvinning. Det händer en del på EU-nivå, men det behövs mer styrning, säger Sara Almqvist..

Minskade utsläpp från arbetsmaskiner sedan 2010

Arbetsmaskiner – hit räknas såväl industri- och byggsektorns maskiner som jordbruksredskap och fiskebåtar, skotrar och fyrhjulingar – stod för 124 433 ton eller 6 procent av utsläppen i Göteborg i 2020. Det är en minskning med 7 procent sedan 2010.

– I våra scenarier ökar inblandningen av biobränsle för arbetsmaskiner framöver, och det finns en del möjligheter till ökad elektrifiering även om det inte är lika lätt för alla typer av arbetsmaskiner. Här finns inte riktigt lika tydliga styrmedel som inom transportsektorn och som det ser ut nu är det en del utsläpp kvar, säger Sara Almqvist.

Klimatmålen nås inte med nuvarande styrmedel

Enligt Klimatlagen ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären 2045, för att därefter uppnå negativa utsläpp. I det målet får kompletterande åtgärder, som större upptag av koldioxid genom förändrad mmarkanvändning, användas och enligt klimatlagen ska utsläppen vara högst 85 procent av utsläppen 2045 – runt 10 miljoner ton.

Varje år följer Naturvårdsverket upp målet och gör ett referensscenario baserat på nuvarande politiska beslut och intentioner från företag. Enligt den senaste rapporten ser målet inte ut att nås.

– Så är det. Samtidigt har vi egentligen aldrig varit så positiva som vi är nu. Vi gör de här scenarierna varje år och årets scenario ligger närmare målet än tidigare, säger Sara Almqvist på Naturvårdsverkets klimatmålsenhet.

Det innebär att scenariot ligger någonstans runt 15 miljoner ton koldioxidekvivalenter över målet för 2045, vilket förvisso är 12 miljoner ton närmare än tidigare bedömningar. Den största potentialen finns inom två sektorer: transporter och industri.

Lokal, datadriven journalistik

Newsworthy är en nyhetssajt som gör lokal journalistik baserat på data. Vi är datajournalister som analyserar och tolkar världen på siffror, snarare än tyckande.

Allt vi gör sker ur ett lokalt perspektiv. Alla artiklar lokalanpassas ner på kommun- och länsnivå.