Även om Lysekil haft mindre utsläpp av koldioxid under de senaste åren tyder mycket på att kommunen inte kommer att klara en utsläppsminskning i linje med Parisavtalet, enligt Klimatkollen.
LÄS MER: Härifrån kommer utsläppen i Lysekils kommun
Lysekil tillhör de kommuner i landet med allra störst koldioxidutsläpp. 2020 släppes 1,1 miljoner ton koldioxid ut i kommunen, enligt nya siffror från SMHI. Det är en minskning med 8 procent jämfört med året innan. Det är värt att notera att Preemraff, som står för en stor del av utsläppen i kommunen, hade betydligt lägre utsläpp under 2019 och 2020 för att åter öka under 2021. I hela riket minskade utsläppen med nio procent under 2020. En del av det är förstås kopplat till pandemin, när de preliminära siffrorna för hela landet 2021 presenterades i mitten av juni noterades en åter en ökning – även om utsläppen fortfarande var lägre än 2019.
För att klara Parisavtalets mål på en temperaturökning väl under 2 grader, med sikte på 1,5 grad, behöver koldioxidutsläppen begränsas. Och för Sveriges del – har forskare vid Uppsala Universitet räknat ut – finns inte mer än 170 miljoner ton kvar om man ska hålla sin del av en budget som med 50 procents sannolikhet kan klara 1,5 grader. Med nuvarande utsläppstakt spräcks budgeten om tre år och utsläppen skulle behöva minska med 21 procent årligen.
Uppsalaforskarnas koldioxidbudget har i sin tur delats upp kommun för kommun av föreningen Klimatbyrån som i samarbete med företaget Climate View och flera miljöorganisationer driver Klimatkollen.se.
Lysekil går mot spräckt budget
Lysekil hade som sagt en kraftig minskning av utsläppen under 2019 och 2020, men utsläppssiffror från Naturvårdsverket tyder på att kommunen kommer att ha betydligt högre koldioxidutsläpp under 2021. Så även om trenden, enligt Klimatkollens uträkningar, pekar mot en kraftig minskning är det troligt att banan är flackare än så. Om man tar hänsyn till att utsläppen ser ut att öka till samma nivåer som för några år sedan ser budgeten ut att spräckas någon gång under 2024. Enligt Klimatkollen skulle kommunen behöva sänka sina utsläpp med 18 procent årligen.I Västra Götalands län är det ingen kommun som ser ut att klara sin del av budgeten med nuvarande minskningstakt.Kommun CO2-utsläpp 2020 Procentuell minskning för att klara CO2-budgeten Kan klara budgeten i nuvarande tempo Ale 95 630 18 % 🔴 Alingsås 71 541 24 % 🔴 Bengtsfors 54 705 22 % 🔴 Bollebygd 40 477 25 % 🔴 Borås 214 145 23 % 🔴 Dals-Ed 12 378 23 % 🔴 Essunga 15 269 21 % 🔴 Falköping 78 893 22 % 🔴 Färgelanda 21 033 25 % 🔴 Grästorp 22 388 23 % 🔴 Gullspång 22 843 23 % 🔴 Göteborg 2 024 203 23 % 🔴 Götene 100 871 25 % 🔴 Herrljunga 21 008 22 % 🔴 Hjo 18 910 23 % 🔴 Härryda 132 215 24 % 🔴 Karlsborg 17 538 20 % 🔴 Kungälv 96 066 24 % 🔴 Lerum 61 013 21 % 🔴 Lidköping 124 702 25 % 🔴 Lilla Edet 45 922 21 % 🔴 Lysekil 1 070 514 18 % 🔴 Mariestad 91 152 24 % 🔴 Mark 66 302 23 % 🔴 Mellerud 27 471 23 % 🔴 Munkedal 73 602 21 % 🔴 Mölndal 133 550 22 % 🔴 Orust 36 651 24 % 🔴 Partille 43 525 24 % 🔴 Skara 51 943 23 % 🔴 Skövde 108 144 20 % 🔴 Sotenäs 27 501 24 % 🔴 Stenungsund 715 389 18 % 🔴 Strömstad 49 676 24 % 🔴 Svenljunga 28 376 23 % 🔴 Tanum 73 367 24 % 🔴 Tibro 18 340 21 % 🔴 Tidaholm 32 454 26 % 🔴 Tjörn 35 850 22 % 🔴 Tranemo 94 087 25 % 🔴 Trollhättan 78 520 23 % 🔴 Töreboda 25 387 22 % 🔴 Uddevalla 200 291 25 % 🔴 Ulricehamn 83 428 25 % 🔴 Vara 64 086 23 % 🔴 Vårgårda 43 855 23 % 🔴 Vänersborg 236 646 25 % 🔴 Åmål 29 842 24 % 🔴 Öckerö 27 362 24 % 🔴
Sveriges klimatmål är formulerade på ett annat sätt och det finns ingen antagen nationell budget. Men däremot har flera kommuner och regioner på eget initiativ tagit fram lokala koldioxidbudgetar, baserade på Uppsalaforskarnas beräkningar.
– Det är ett första steg att informera sig om utmaningen. Många kommuner har höga ambitioner och det är en bra information till medborgarna och företag som man arbetar med. I nästa steg behöver man göra en konkret plan utifrån budgeten, en plan som man förstås måste revideras kontinuerligt, säger Martin Wetterstedt, forskare vid Uppsala Universitet, som också bland annat jobbar med Uppsalas och Enköpings Viable Cities-program.
– Det handlar om att man har med sig det här när man planerar nya stadsdelar, kollektivtrafik och vägbyggen. Man kan ställa krav när man upphandlar. Sedan finns det sådant som kommunerna inte har rådighet över, som lokala industriers utsläpp, men här kan kommunen finnas med som spindeln i nätet. Ofta har kommunerna bra kontaktytor med näringslivet.
Ola Spännar, som tidigare var kommunikationschef för Centerpartiet, har tillsammans med Frida Berry Eklund tagit initiativet till Klimatkollen. Han upplever att det blivit en lokal diskussion på sina håll efter att de presenterade hur kommunernas utsläpp står sig jämfört med lokala koldioxidbudgetar – då baserade på 2019 års siffror – tidigare i år.
– Man får en diskussion om vilka som är de stora utsläppskällorna, och vad vi kan göra åt det. Varje kommun har olika förutsättningar, men genom att följa det här kan man se hur det går utifrån just sin kommuns förutsättningar. Det blir lite som handikapp i golf, säger han.
– Det handlar om att inte nöja sig med vad Kina eller nån annan borde göra utan vad som gäller konkret här.