Valdeltagandet minskar i Västerås – men klyftorna ökar

Västerås kommun Val
Valsedlar

Precis som i riket i stort minskar valdeltagandet i Västerås. Samtidigt ser skillnaderna mellan valdistrikten med högst och lägst andel röstande ut att öka.

Den slutliga rösträkningen är nu klar i Västerås kommun och resten av landet. Efter flera vals uppgång minskar valdeltagandet i nästan alla kommuner och valdeltagandet i riket landar på 84,2 procent – att jämföra med 87,2 procent 2018.

Newsworthy har analyserat den här nedgången och identifierat ett tydligt mönster. Det är framför allt i områden med redan lågt valdeltagande som röstningen minskar. Klyftorna ökar med andra ord.

I Västerås kommun som helhet ligger valdeltagandet på 82,5 procent, vilket är lägre än 2018 (−4,4 procentenheter).

Valdeltagande per valdistrikt i Västerås kommun

Högst valdeltagande noteras i distriktet 509 Gäddeholm, där hela 94,1 procent av de röstberättigade har röstat i riksdagsvalet. Det är det femte högsta av alla valdistrikt i landet. Det är ungefär lika högt som i det valdistrikt – 211 Enhagen-Ekbacken/Örtagården – som hade högst valdeltagande i förra valet.

Samtidigt är 204 Bäckby N/Hälleborg det distrikt där lägst andel röstade. Valdeltagandet på 54,9 procent är 9,8 procentenheter lägre än det distrikt som hade lägst valdeltagande 2018. Det är det lägsta av alla valdistrikt i Västmanlands läns valkrets.

Skillnaden mellan distriktet med högst och lägst valdeltagande i Västerås har därmed – precis som i riket – ökat jämfört med riksdagsvalet 2018 (+9,4 procentenheter) och det skiljer nu 39,2 procentenheter.

Här är det värt att notera att fem av 92 valdistrikt i Västerås kommun ritats om sedan förra valet. De här distrikten i sig inte är jämförbara ett till ett. Den här analysen tar inte hänsyn detta, utan jämför bara distrikten med högst, respektive lägst valdeltagande 2018 och 2022. Det bör också noteras att alla röster inte räknas i respektive valdistrikt. Sena förtidsröster och utlandsröster räknas i kommunens uppsamlingsdistrikt, och vilket geografisk distrikt dessa tillhör vet man inte. En minskning kan alltså se större ut än vad den i själva verket är. I riket totalt har ungefär 220 000 röster räknats i uppsamlingsdistrikt, vilket är drygt tre procent av alla räknade röster.

Klyftan växer i riket

Det är första gången sedan 2002 som valdeltagandet minskar i Sverige. Och även om minskningen sker över hela landet är den inte lika stor överallt. Enligt Valmyndigheten är ungefär 4 100 valdistrikt jämförbara med förra valet och i 3 200 av dem sjunker valdeltagandet. Och tittar man på de distrikt som 2018 återfanns bland den tiondel som hade lägst valdeltagande minskar valdeltagandet i snitt med 6 procentenheter – vilket är dubbelt så mycket som i övriga jämförbara distrikt.

Graf: Valdeltagande ökar mer i distrikt som redan har många soffliggare

Men redan innan årets nedgång ser de distrikt som har lägst valdeltagande ut att ha halkat efter. Tittar man på den tiondel av distrikten som har lägst valdeltagande i respektive val – ungefär 600 stycket – har valdeltagandet där legat stilla sedan 2010-2018, medan valdeltagandet totalt ökat under samma tid.

– Rent generellt kan man säga att där befolkningen från början är resurssvag är valdeltagandet lägre. Och sjunker då valdeltagandet sjunker det mer där, säger Maria Solevid, docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Skillnader i valdeltagande mellan olika områden förklaras av socioekonomiska faktorer.

– Andelen utrikes födda är en viktigt faktor – men inte den enda faktorn. När röstningsnormen är svagare i ett område påverkar det dig mer om du är en person med initialt lägre sannolikhet att rösta, säger hon.

Det påverkar hur personer i ens närhet röstar. Förstagångsväljare tenderar att rösta i högre utsträckning om de bor hemma hos föräldrar som röstar till exempel.

– Sedan har vi den större omgivningen, om många andra i området röstar påverkar det – och om få röstar påverkar det åt andra hållet. Personer som är mindre resursstarka påverkas mer av det och därför får vi stora skillnader.

Här växer klyftan i valdeltagande mest i Västmanlands län (utveckling 2018 till 2022)
KommunDistriktet med lägst valdeltagandeDistriktet med högst valdeltagandeUtvecklingValdistrikt
Fagersta74,7 → 62,0 % 91,0 → 89,8 % Klyftan växer 7
Västerås64,7 → 54,9 % 94,5 → 94,1 % Klyftan växer 92
Sala77,3 → 67,9 % 91,3 → 89,2 % Klyftan växer 12
Arboga79,0 → 72,0 % 88,8 → 88,4 % Klyftan växer 8
Köping69,0 → 62,3 % 92,3 → 90,2 % Klyftan växer 14
Skinnskatteberg82,2 → 68,5 % 82,2 → 72,5 % Klyftan växer 2
Hallstahammar71,5 → 66,0 % 89,2 → 86,1 % Klyftan växer 10
Surahammar76,3 → 72,9 % 86,7 → 85,0 % Klyftan växer 6
Norberg79,9 → 75,1 % 87,2 → 81,4 % Klyftan minskar 4
Kungsör81,5 → 75,3 % 90,8 → 82,7 % Klyftan minskar 5
Valdeltagande per valdistrikt i Västerås
DistriktValdeltagandeFörändring jämfört med 2018
509 Gäddeholm94,1 %ej jämförbart 
211 Enhagen-Ekbacken/Örtagården93,9 %−0,6 
213 Barkarö tätort93,5 %−1,0 
510 Irsta S92,0 %+1,2 
511 Irsta N91,8 %−1,7 
212 Barkarö/Tidö-Lindö91,4 %−0,9 
416 Brandthovda91,4 %−1,8 
310 Rönnby S91,1 %−1,9 
304 Gryta NÖ91,0 %−1,4 
419 Bjurhovda N/Badelunda90,9 %+0,4 
413 Skiljebo S90,5 %−1,3 
506 Mälarparken90,5 %−3,2 
508 Berghamra/Hamre90,3 %−0,8 
106 Östra Hamnen/Slottsträdgården89,8 %+0,9 
507 Framnäs/Öster Mälarstrand89,7 %−2,3 
115 Jakobsberg89,5 %+1,2 
305 Gryta NV89,3 %−1,2 
514 Kärrbolandet89,3 %ej jämförbart 
420 Hökåsen/Tillberga landsbygd89,2 %−1,1 
421 Hökåsen tätort89,0 %−0,4 
422 Tillberga tätort88,8 %−0,3 
214 Dingtuna-Lillhärad landsbygd88,8 %+0,3 
504 Talltorp/Lillhamra88,7 %−3,3 
322 Haraker Romfartuna88,1 %−1,0 
423 Tortuna/Sevalla88,0 %−1,3 
512 Björksta/Kungsåra/Ängsö88,0 %−1,1 
111 Annedal/Stallhagen87,6 %−2,8 
216 Kvicksund/Rytterne87,2 %−2,1 
311 Rönnby N86,8 %−2,7 
107 Lillåudden86,8 %−3,7 
208 Skälby V86,2 %−3,2 
513 Öster Mälarstrand85,7 %ej jämförbart 
309 Tunby/Vega85,6 %−1,7 
306 Önsta84,8 %−0,4 
307 Gryta SÖ84,8 %−4,0 
103 Herrgärdet84,7 %−2,3 
105 Östermalm84,3 %−3,0 
318 Brottberga/Vallby N83,8 %−5,1 
215 Dingtuna tätort83,4 %−4,4 
308 Gryta SV83,2 %−2,4 
108 Norrmalm/Blåsbo83,2 %−3,0 
505 Notudden83,2 %ej jämförbart 
113 Pettersberg Ö83,1 %+3,6 
317 Eriksborg/Hagaberg83,1 %−2,7 
109 Aroslund/Iggebygärdet83,0 %−4,9 
112 Oxbacken C/Västermalm82,9 %−1,3 
409 Hemdal82,9 %−3,6 
209 Skälby Ö82,6 %−6,1 
502 Viksäng/Stenhagen82,5 %−3,6 
320 Skultuna82,2 %−6,2 
205 Bäckby V82,2 %−5,4 
102 Kyrkbacken82,1 %−4,7 
503 Viksäng Ö81,4 %−2,6 
321 Skultuna tätort81,3 %−3,5 
411 Malmaberg N80,9 %−5,3 
303 Nordanby80,7 %−4,2 
402 Bergslagsparken80,1 %−5,2 
412 Klockartorp79,8 %−3,6 
110 Kristiansborg/Karlsdal79,7 %−4,2 
406 Sandgärdet79,6 %−2,7 
415 Odensviplatsen78,5 %−3,4 
404 Skälängen78,2 %−4,2 
117 Vetterslund78,1 %−4,6 
207 Bäckby S77,8 %−7,5 
405 Nordanby gärde77,3 %−6,8 
210 Stohagen/Spantgatan76,7 %−6,4 
104 Kopparlunden76,6 %−4,0 
407 Haga76,0 %−5,9 
408 Skjutbanegatan76,0 %−5,3 
414 Skiljebo N75,9 %−6,3 
410 Malmaberg S75,5 %−3,5 
418 Bjurhovda SO75,4 %−1,3 
101 Centrum74,7 %+10,0 
302 Skallberget N74,7 %−6,9 
401 Emaus74,2 %−13,6 
403 Gideonsberg73,9 %−5,4 
201 Hammarby Ö73,9 %−9,9 
206 Bäckby C72,7 %−12,5 
116 Hammarby Stadshage72,6 %−8,1 
315 Råby Ö72,1 %−7,6 
417 Bjurhovda SV70,9 %−5,5 
501 Viksäng V/Ängsgärdet69,4 %−10,5 
319 Vallby C/Bjärby/Skerike67,8 %−7,4 
313 Råby S66,8 %−8,5 
314 Råby N66,5 %−7,6 
202 Hammarby V63,2 %−9,9 
312 Fredriksberg61,6 %−12,3 
301 Skallberget S60,9 %−7,2 
203 Bäckby Ö60,8 %−9,7 
114 Pettersberg V59,2 %ej jämförbart 
316 Vallby S59,1 %−10,3 
204 Bäckby N/Hälleborg54,9 %−11,0 
Koroplet-karta över partiets stöd i kommunens valdistrikt. Se tabell.

Valdeltagande i riksdagsvalet, i valdistrikten i Västerås

Lokal, datadriven journalistik

Newsworthy är en nyhetssajt som gör lokal journalistik baserat på data. Vi är datajournalister som analyserar och tolkar världen på siffror, snarare än tyckande.

Allt vi gör sker ur ett lokalt perspektiv. Alla artiklar lokalanpassas ner på kommun- och länsnivå.