Piteå Kristdemokraternas svagaste kommun i valkretsen

Piteå kommun Val
Valsedlar
Fialotta Bratt, Valmyndigheten

Efter den slutliga rösträkningen står det klart att Kristdemokraterna gjort sitt sämsta resultat i Norrbottens läns valkrets i Piteå kommun, med 4 procent av rösterna i riksdagsvalet.

I helgen blev kontrollräkningen av alla röster i riksdagsvalet i Piteå färdig. Kristdemokraterna fick totalt 1 163 röster i riksdagsvalet i kommunen, vilket motsvarar 4,00 procent.

Kristdemokraterna blev tredje minst av riksdagspartierna i Piteå, före endast Miljöpartiet och Liberalerna (precis som i riket som helhet).

Graf: Så röstade Piteå kommun i riksdagsvalet, jämfört med riket
Ladda ner den här grafen som pngsvgeps

Det preliminära valresultatet innebär att Kristdemokraterna tappat i Piteå, precis som i riket som helhet. Jämfört med 2018 backar Kristdemokraterna med 0,8 procentenheter.

Graf: Så röstade Piteå kommun i riksdagsvalet, jämfört med 2018
Ladda ner den här grafen som pngsvgeps

Kristdemokraternas allra bästa val i Piteå sedan 1973 (valet efter enkammarriksdagens införande1) var 1998 (6,9 procent). Det sämsta valet gjordes 1994 (3,3 procent). I den historiska jämförelsen har vi inte räknat in 1985, eftersom Kristdemokraterna (då KDS) samverkade med Centerpartiet under en gemensam beteckning det året.

Kristdemokraternas resultat över tid
Ladda ner den här grafen som pngsvgeps

Kristdemokraterna starkaste valdistrikt i kommunen var Jävre, där de fick 8,2 procent av rösterna. Jävre var partiets starkaste distrikt i kommunen även i riksdagsvalet 2018. Partiets bästa distrikt i valkretsen var Korpilombolo i Pajala kommun (15,1 procent), och i hela riket Norsborg småhusområde i Botkyrka kommun (28 procent).

Väljarstöd per valdistrikt
DistriktRösterAndelFörändring (procentenh.)*
Jävre608,21 %−4,9 
Hortlax967,18 %−0,3 
Rosvik846,00 %−0,6 
Bergsviken Östra384,90 %−2,6 
Blåsmark Hemmingsmark314,71 % 
Sjulsmark Alterdalen Sikfors524,51 % 
Munksund Södra484,23 % 
Öjebyn Norra504,17 %+0,8 
Uppsamlingsdistrikt 00284,16 % 
Roknäs Lillpite Markbygden474,06 % 
Öjebyn Centrala294,01 %+0,3 
Bergsviken Västra393,97 %−1,4 
Sjulnäs Böle433,74 % 
Svensbyn243,73 %−0,6 
Strömnäs393,65 %−2,5 
Klubbgärdet363,63 % 
Norrmalm223,54 % 
Djupviken Södra423,49 %−0,3 
Backen Källbo463,49 %+0,1 
Porsnäs Östra303,47 %−2,1 
Munksund Norra373,41 % 
Djupviken Norra423,26 %−0,3 
Pitholm393,26 %±0,0 
Öjebyn Södra383,20 %−1,2 
Porsnäs Västra243,06 %−2,5 
Backen Annelund373,02 %−0,1 
Häggholmen Östra362,98 %+0,3 
Häggholmen Västra262,03 % 

*I de fall samma distrikt finns kvar utan större förändringar.

Koroplet-karta över partiets stöd i kommunens valdistrikt. Se tabell.

Kristdemokraternas väljarstöd i riksdagsvalet, i valdistrikten i Piteå

Piteå kommun hör till Norrbottens läns valkrets, som skickar åtta ledamöter till riksdagen på fasta mandat (av 310), och kanske något eller några utjämningsmandat. Under mandatperioden 2018–2022 räckte 4,6 procent av rösterna inte till något mandat i riksdagen för Kristdemokraterna för valkretsen. I år har partiet fått 5,1 procent av rösterna i valkretsen, en ökning med 0,5 procentenheter sedan sist. Det innebär att Norrbottens läns valkrets inte skickar någon kristdemokrat till riksdagen i år heller.

Kristdemokraternas väljarstöd i Piteå är det lägsta bland de 14 kommunerna i valkretsen (tillika Norrbottens län).
Kristdemokraterna har fått 5,3 procents stöd i hela riket. Det innebär att partiet i sex av 14 kommuner i valkretsen ligger över riksresultatet, och under i övriga.

KommunResultatFörändring
Övertorneå8,86 %+3,5 
Arjeplog8,79 %+1,6 
Pajala8,34 %+0,9 
Kiruna6,77 %+1,9 
Överkalix5,73 %+2,3 
Älvsbyn5,40 %+0,8 
Luleå5,29 %+0,5 
Haparanda5,14 %−0,2 
Arvidsjaur5,07 %+1,2 
Boden4,49 %−0,1 
Kalix4,46 %+0,9 
Jokkmokk4,46 %+0,6 
Gällivare4,33 %+1,0 
Piteå4,00 %−0,8 

Lokal, datadriven journalistik

Newsworthy är en nyhetssajt som gör lokal journalistik baserat på data. Vi är datajournalister som analyserar och tolkar världen på siffror, snarare än tyckande.

Allt vi gör sker ur ett lokalt perspektiv. Alla artiklar lokalanpassas ner på kommun- och länsnivå.