Så har äldreomsorgen utvecklats i Vilhelmina under mandatperioden

Vilhelmina kommun | Äldreomsorg |
En äldre mans händer
Eduardo Barrios, Unsplash

Coronapandemin har pressat äldreomsorgen hårt under mandatperioden. Vi tittar närmare på hur den påverkat nöjdhet med hemtjänst och äldreomsorg, samt kötider i Vilhelmina kommun.

Newsworthy granskar tillsammans med Dagens Samhälle utvecklingen i alla kommuner under mandatperioden i ljuset av data.

I den här publiceringen tittar vi närmare på tre nyckeltal som ger en bild av hur äldreomsorgen i kommunen utvecklats: Nöjdhet med hemtjänst, nöjdhet med särskilda boenden, och väntetider till särskilt boende för äldre.

Socialstyrelsen genomför varje år en omfattande enkät om hur de äldre som får hemtjänsten och som bor på särskilda boenden upplever sin service och vård. Äldreomsorgen hör till de verksamheter som drabbades hårdast av pandemin med tusentals sjuka och döda på landets äldreboenden. Smittspridningen var stor även inom hemtjänsten.

– Det gör de senaste fyra åren till en väldigt speciell och svårbedömd period, säger Michaela Prochazka, äldresamordnare vid Socialstyrelsen.

Färre nöjda med hemtjänsten i Vilhelmina

I Vilhelmina var det det färre (90 procent) av hemtjänstbrukarna som uppgav att de var nöjda med sin vård 2022 jämfört med i slutet av förra mandatperioden (97 procent).

Det är en högre andel än i riket i stort, i hela landet uppgav 86 procent att de var nöjda 2022.

Graf: Nöjdhet med hemtjänsten i Vilhelmina kommun och riket

I riket har nöjdheten legat på en stabil nivå de senaste åren. 88–89 procent av brukarna inom hemtjänsten har svarat att de är mycket nöjda eller ganska nöjda. I årets mätning sjönk siffran något till 86 procent.

Jämför man landsbygd och storstad så skiljer sig de äldres syn på servicen åt. I landsbygdskommuner och mindre städer uppger 50 procent av de äldre att de är mycket nöjda, och 39 procent att de är ganska nöjda med hemtjänsten. I storstäderna och deras kranskommuner är 40 procent mycket nöjda, och 42 procent ganska nöjda.

Karta: Andel som uppger att de är ganska eller mycket nöjda med hemtjänsten

Anna Kroik, tillförordnad äldreomsorgschef i Storuman tror att lägre personalomsättning är en del av förklaringen till att äldre på landsbygden och i glesbygd är mer nöjda.

– Men nu ser även vi att de yngre rör på sig mer än tidigare för att få chansen att prova något nytt. De som jobbat på samma ställe väldigt många år börjar gå i pension, säger hon.

Personkännedom kan också spela in.

– Man känner varandra på ett annat sätt i mindre orter. De äldre vet vem som kommer i hemtjänsten eller jobbar på äldreboendet.

Särskilda boenden: Minskad nöjdhet

Pandemieffekten på nöjdheten bland bland äldre på särskilda boenden var tydligare än inom hemtjänsten i riket som helhet. 2018 uppgav 81 procent av de svarande i Socialstyrelsen enkät att de var var mycket eller ganska nöjda med vården. År 2022 sjönk den siffran till 77 procent.

Pandemin har tydliggjort både brister och olika synsätt inom äldreomsorgen, framhåller Palle Storm, forskare vid Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet.

– Inte minst gäller det betydelsen av utbildning. När cheferna snabbt behövde få ut riktlinjer till sin personal var språksvårigheter och avsaknad av utbildning ett hinder, säger han.

Förbättrad hygien och mer genomtänkta rutiner är ett tydligt resultat av det arbete för att minska smittspridningen som kommuner och regioner snabbt tvingades sätta igång. Nu gäller det att förbättringarna blir bestående, konstaterar han.

För Vilhelmina kommun saknas enkätsvar 2022, den senaste uppgiften är från 2020. Då hade andelen nöjda minskat betydligt jämfört med 2018, från 89 till 73 procent.

Graf: Nöjdhet med särskilda boenden i Vilhelmina kommun och riket

Men Socialstyrelsen enkät bör tolkas med viss försiktighet, framför allt när det gäller särskilda boenden. En försvårande faktor i bedömningen av enkäter som ställs till äldreomsorgens brukare är att det inte alltid är den äldre själv som svarar. Andelen äldre som själva besvarade enkäten var högre 2020 och än 2022. Sannolikt beror det på att det under andra hälften av svarsperioden 2020 rådde besöksförbud på äldreboenden och att många anhöriga och närstående undvek att besöka sina äldre för att inte riskera att sprida smittan.

– Generellt besvaras frågorna mer positivt när den äldre svarar själv, något mindre positivt när personen svarar tillsammans med någon och minst positivt när någon annan svarar åt den äldre personen, säger Michaela Prochazka.

2022 fyllde 14 procent av de svarande på särskilt boende i enkäten själv medan 25 procent fick hjälp. 62 procent av svaren fylldes i av någon annan. 2020 svarade 18 procent själva och 19 procent fick hjälp medan 64 procent fylldes i av någon annan. Det varierar också mellan kommuner hur många som svarar själva, vilket gör att det kan vara svårt att jämföra.

För svarande med hemtjänst har drygt hälften svarat själv de senaste åren medan ungefär var tionde har fått hjälp.

– Det blir viktigt att titta på de resultat vi får nästa år, som blir mer normalt. Går det åt samma håll som nu, eller återgår det till som det var före pandemin, säger Michaela Prochazka, apropå tendensen till minskad nöjdhet inom äldreomsorgen i riket som helhet.

Ingen uppgift om väntetider

Under pandemin har väntetiderna till särskilda boenden för äldre generellt blivit kortare. I en typisk svensk kommun har kötiden förkortats med omkring en tredjedel mellan 2019 och 2021.

För Vilhelmina saknas uppgifter om väntetid till särskilt boende för de senaste åren.

Det finns betydande regionala skillnader i kötid. I tabellen längre ner listar vi läget i alla kommuner i Västerbottens län.

Tabeller

Nöjdhet med hemtjänsten: Kommun för kommun i Västerbottens län
KommunAndel nöjda brukare*I slutet på förra mandatperioden
(2018)
Förändring
(procentenheter)
Bjurholm100 %100 %±0 
Malå97 %81 %+16 
Vännäs94 %92 %+2 
Vindeln92 %97 %−5 
Norsjö92 %97 %−5 
Åsele92 %100 %−8 
Lycksele91 %92 %−1 
Nordmaling91 %96 %−5 
Storuman90 %90 %±0 
Vilhelmina90 %97 %−7 
Robertsfors89 %95 %−6 
Umeå89 %94 %−5 
Skellefteå87 %90 %−3 
Dorotea79 %82 %−3 
Sorsele-98 %
* Andel brukare som svarar att de är ganska eller mycket nöjda med hemtjänsten. Siffror från i huvudsak 2022, i undantagsfall 2020.
Nöjdhet på särskilda boenden: Kommun för kommun i Västerbottens län
KommunAndel nöjda boende*I slutet på förra mandatperioden
(2018)
Förändring
(procentenheter)
Vindeln92 %83 %+9 
Vännäs88 %91 %−3 
Åsele88 %95 %−7 
Malå87 %68 %+19 
Norsjö86 %82 %+4 
Storuman86 %85 %+1 
Robertsfors79 %87 %−8 
Bjurholm75 %-
Lycksele74 %81 %−7 
Nordmaling74 %89 %−15 
Skellefteå73 %81 %−8 
Vilhelmina73 %89 %−16 
Umeå68 %82 %−14 
Dorotea56 %76 %−20 
Sorsele-44 %
* Andel som svarar att de är ganska eller mycket nöjda med servicen på särskilt boende. Siffror från i huvudsak 2022, i undantagsfall 2020.
Väntetid till särskilt boende: Kommun för kommun i Västerbottens län
KommunKödagar*
(snitt för mandatperioden)
Förra mandatperioden
(snitt för 2015–2018)
Förändring
Storuman189 dagar79 dagar+110 dagar 
Bjurholm112 dagar28 dagar+84 dagar 
Vännäs78 dagar112 dagar−34 dagar 
Robertsfors55 dagar43 dagar+12 dagar 
Skellefteå50 dagar55 dagar−5 dagar 
Umeå49 dagar53 dagar−4 dagar 
Norsjö47 dagar53 dagar−6 dagar 
Vindeln47 dagar70 dagar−23 dagar 
Åsele45 dagar50 dagar−5 dagar 
Malå16 dagar31 dagar−15 dagar 
Nordmaling22 dagar– 
Sorsele16 dagar– 
Vilhelmina62 dagar– 
Lycksele85 dagar– 
Dorotea– 
* Antal dagar från ansökan till erbjudande. Avser senast år med tillgänglig data. För de flesta kommunerna är det 2020.

Lokal, datadriven journalistik

Newsworthy är en nyhetssajt som gör lokal journalistik baserat på data. Vi är datajournalister som analyserar och tolkar världen på siffror, snarare än tyckande.

Allt vi gör sker ur ett lokalt perspektiv. Alla artiklar lokalanpassas ner på kommun- och länsnivå.