Minskat bostadsbyggande i Nykvarn – trots befolkningstillväxt

Nykvarns kommun | Bostadsmarknad |
Golvläggare som gör mätningar
Callum Hill, Unsplash

Bostadsbyggandet i Sverige har ökat de under mandatperioden, men inte i Nykvarns kommun. Detta trots att befolkningen växt.

Newsworthy granskar tillsammans med Dagens Samhälle utvecklingen i alla kommuner under mandatperioden i ljuset av data. I den här publiceringen tittar vi närmare på bostadsbyggandet.

Byggnadstakten i Nykvarn har minskat. Under den här mandatperioden har det i snitt byggts 41 procent färre nya bostäder per år än under föregående mandatperiod. Samtidigt har antalet invånare i kommunen på fem år ökat med tio procent.

I landet som helhet har det byggts mer än under föregående mandatperiod. På riksnivå handlar det om 12 procent fler nya bostäder per år om vi tar befolkningstillväxten i beaktande.

Problemet är att utbudet inte matchar efterfrågan. Det menar Erik Stenberg som är arkitekt och forskare i samhällsbyggnad vid Kungliga tekniska högskolan, KTH.

– Man har inte byggt tillräckligt många bostäder som är överkomliga prismässigt. I storstäderna byggs det på dyr mark i lägen där bostadsutvecklare får ut mest vinst och då blir det dyra bostäder, säger han.

Graf: Färdigställda bostäder i flerfamiljshus i Nykvarns kommun och riket

Merparten av alla nya bostäder som byggdes i Nykvarns kommun under perioden 2019 till 2021 var småhus (71 procent).

I landet som helhet är det framför allt byggnadstakten för lägenheter som ökat. Antalet nya villabostäder var de facto lägre under 2019–2021 än under föregående mandatperiod, trots att pandemin fått många att söka större boenden. Här är priserna också en förklaring.

– Det är för dyrt att komma åt marken och för dyrt att bygga. Nu blir det ännu dyrare när materialbrist och annat driver upp kostnaderna, säger Erik Stenberg.

Nya bostäder den här mandatperioden
(per 1 000 inv., snitt för 2019–2021)
Förra mandatperioden
(snitt för 2015–2018)
Förändring
I flerfamiljshus1,7 5,0−65 %
I villor4,3 5,3−17 %

Kommunens bedömning: Balans på bostadsmarknaden

Boverket genomför varje år en enkät där kommunerna får bedöma om det råder balans, över- eller underskott på bostadsmarknaden. I 2022 års bostadsmarknadsenkät angav 204 av landets 290 kommuner att det råder underskott på bostäder på den lokala bostadsmarknaden. I Nykvarn upplever kommunen däremot att det råder balans på bostadsmarknaden.

Det är ändå allt fler kommuner som upplever att bostadsmarknaden är i balans. I 2017 års enkät var det över 250 kommuner som upplevde att det fanns för få bostäder i kommunen.

Det är framför allt storstadsregionerna och högskolekommuner som fortsätter rapportera underskott. Det finns också en betydande skillnad inom kommuner. Fyra av fem kommuner svarar att det råder brist på centralorten eller i innerstan, medan situationen generellt är bättre i övriga delar av kommunen.

I Nykvarn rapporterar kommunen balans på bostadsmarknaden både centralt och icke-centralt.

Nära hälften av kommunerna svarar att höga produktionskostnader är ett hinder för bostadsbyggande. Större högskolekommuner samt de minsta kommunerna utanför storstadsregionerna anger detta i betydligt högre grad än riksgenomsnittet.

Lika stor andel av kommunerna anger brist på detaljplan på attraktiv mark som ett hinder och nästan lika många konflikter med miljöbalken (40 procent).

Osäkra år väntar

Orosmolnen hopar sig över bostadsbyggandet. Kriget i Ukraina påverkar priset på stål, betong och trä. Inflationen spär på problemen ytterligare.

– Jag tror att byggandet generellt kommer att minska, särskilt om det blir lågkonjunktur. Med det svaga parlamentariska läget ser jag inte hur vi kan få igång den typen av nationella satsningar som vi behöver.

Erik Stenberg är kritisk mot att inte hållbarhetsperspektivet och en inriktning mot klimatsmart byggande fått större utrymme under den gångna mandatperioden. Genom att använda mer innovativ miljöteknik i bostadsbyggandet kan segregationen på bostadsmarknaden minska, framhåller han.

– Om vi vågar snegla bakåt i historien kan vi se att ett bättre samarbete mellan stat, industri och forskning skulle kunna leda till både bättre och billigare bostäder.

Tabeller

Kommunerna som byggt mest och minst i Stockholms län
KommunBostäder i flerfamiljshus och småhus
(per 1 000 inv., snitt för mandatperioden)
Förra mandatperioden
(snitt för 2015–2018)
Förändring
Upplands Väsby9,88,9+10 % 
Järfälla9,711,6−16 % 
Sundbyberg9,316,3−43 % 
Solna9,29,0+2 % 
Täby9,07,6+19 % 
Österåker9,08,0+12 % 
Nacka8,67,2+20 % 
Tyresö8,54,7+81 % 
Nynäshamn7,92,6+207 % 
Sigtuna7,55,5+37 % 
Sollentuna7,35,0+48 % 
Haninge7,37,7−5 % 
Upplands-Bro7,113,0−46 % 
Nykvarn6,110,3−41 % 
Vaxholm6,15,1+18 % 
Salem5,64,0+40 % 
Botkyrka5,54,9+11 % 
Norrtälje4,95,3−6 % 
Stockholm4,95,2−5 % 
Södertälje4,84,1+19 % 
Vallentuna4,74,8−2 % 
Lidingö3,82,5+50 % 
Ekerö2,96,1−52 % 
Huddinge2,76,6−58 % 
Värmdö1,78,7−81 % 
Danderyd0,21,4−86 % 
Bostadsmarknadsenkäten: Så bedömer kommunerna i Stockholms län läget
KommunKommunen som helhetPå centralorten, i innerstanÖvriga delar
BotkyrkaUnderskottUnderskottUnderskott
DanderydUnderskottUnderskottUnderskott
EkeröUnderskottUnderskottUnderskott
HaningeUnderskottUnderskottUnderskott
HuddingeUnderskottUnderskottUnderskott
JärfällaUnderskottUnderskottUnderskott
LidingöUnderskottUnderskottUnderskott
NackaUnderskottUnderskottUnderskott
NorrtäljeUnderskottUnderskottBalans
NykvarnBalansBalansBalans
NynäshamnUnderskottUnderskottUnderskott
SalemUnderskottUnderskottBalans
SigtunaUnderskottUnderskottUnderskott
SollentunaUnderskottUnderskottUnderskott
SolnaUnderskottUnderskottUnderskott
StockholmUnderskottUnderskottUnderskott
SundbybergUnderskottUnderskottUnderskott
SödertäljeUnderskottUnderskottUnderskott
TyresöUnderskottUnderskottUnderskott
TäbyUnderskottUnderskottUnderskott
Upplands VäsbyBalansBalansBalans
Upplands-BroUnderskottUnderskottUnderskott
VallentunaUnderskottUnderskottUnderskott
VaxholmUnderskottUnderskottUnderskott
VärmdöUnderskottUnderskottUnderskott
ÖsteråkerUnderskottUnderskottUnderskott

Lokal, datadriven journalistik

Newsworthy är en nyhetssajt som gör lokal journalistik baserat på data. Vi är datajournalister som analyserar och tolkar världen på siffror, snarare än tyckande.

Allt vi gör sker ur ett lokalt perspektiv. Alla artiklar lokalanpassas ner på kommun- och länsnivå.